Mänskliga rättigheter II

Kurskod: MR105S

Institution:

Globala politiska studier

Version:

5

För studenter antagna höst 2013   vår 2013  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 13 maj 2010.
Denna kursplan (version 5) är fastställd 30 augusti 2012 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Kultur och samhälle.
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 24 maj 2012.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursens syfte är att de studerande efter genomgången kurs ska ha förvärvat fördjupade kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet Mänskliga rättigheter, såväl teoretiskt som metodiskt. De ska också utveckla förmågan att självständigt och kritiskt analysera centrala problem och frågeställningar inom ämnesområdet, vilket framförallt görs genom ett projektarbete.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: MR101S-Mänskliga rättigheter I.

Lärandemål

Kunskaper och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten:
• visa kunskap om och förståelse för de juridiska och politiska perspektiven av begrepp som folkmord, etniska konflikter, kollektiva rättigheter och internationell straffrätt;
• visa fördjupad kunskap om och förståelse för det internationella regelsystemet gällande mänskliga rättigheter och dess samband med regionala rättsystem;
• uppvisa kunskap och förståelse för grundläggande juridiska, samhällsvetenskapliga och filosofiska metoder, som till exempel juridisk metod, intervjuundersökning, text och diskursanalys; och argumentationsanalys, fallstudier och komparativ metod

Färdigheter och förmågor

Efter avslutad kurs ska studenten:
• visa förmåga att inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera och lösa problemställningar och uppgifter om delkursernas teman ur såväl juridiskt och politiskt, som filosofiskt perspektiv;
• visa förmåga att både skriftligen och muntligen, kunna argumentera och redogöra för sin bedömning och analys av dessa problemställningar och uppgifter; och
• visa förmåga att enskilt eller i grupp, samla material och bearbeta information om mänskliga rättigheter utifrån delkursernas teman och redovisa detta på ett logiskt och sammanhängande sätt.

Värderingsförmågor och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten:
• visa fördjupad förmåga att analysera, tolka utvecklingen av och kritiskt reflektera över det globala systemet för mänskliga rättigheter och deras legitimitet och genomförande i förhållande till frågor om folk, stat och demokrati.
• visa fördjupad förmåga att inom mänskliga rättighets-området göra bedömningar över frågeställningar gällande mänskliga rättigheter ur ett flervetenskapligt perspektiv; och
• visa fördjupad förmåga att självständigt värdera sina kunskaper i ämnet och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap om mänskliga rättigheter.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Studenternas prestationer på delkurs 1-3 examineras genom hemtentamen. För delkurs 3 (metod) sker också löpande examination genom deltagande i övningar och inlämning av uppgifter. Den fjärde delkursen omfattas av ett grupparbete som examineras genom inlämnandet av en uppsats och deltagande vid ett oppositionsseminarium. Vid examinationerna bedöms dels kunskapen om och förståelsen för de frågeställningar på mänskliga rättighets-områden som delkurserna omfattar, och dels studentens förmåga att utifrån givna tidsramar och examinationsförutsättningar i övrigt, kritiskt analysera, bedöma och lösa problemställningar kring mänskliga rättigheter. Dessutom bedöms studentens förmåga att analysera och reflektera över mänskliga rättigheters förankring i dagens samhälle.

Det ges minst två omtentamenstillfällen vid ordinarie tentamensperiod för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie tentamenstillfället. Omtentamen av skriftligt och muntligt grupparbete för enskild student sker genom skriftlig inlämningsuppgift samt muntlig presentation.

Innehåll eller kursinnehåll

• Regionala rättssystem (7,5 hp)
• Stat, folk och konflikt (7,5 hp)
• Metod (7,5 hp)
• Projektarbete (7,5 hp)

Första delkursen (regionala rättssystem) behandlar olika regionala rättssystem som, parallellt med FN-systemet, syftar till att säkerställa de mänskliga rättigheterna på ett regionalt plan. Andra delkursen (Stat, folk och konflikt) omfattar studier om förhållandet mellan staten och olika grupper eller individer i samhället gällande mänskliga rättigheter. Under delkursen behandlas begrepp som folkmord, etniska konflikter och internationell straffrätt och internationell brottsbekämpning. Den tredje delkursen är en metodkurs som syftar till att ge kunskaper och färdigheter av betydelse för uppsatsarbete och i övrigt analys av mänskliga rättighets-frågor. Metodkursen genomförs i hög grad tillsammans med andra ämnen på Institutionen för Globala politiska studier. Den fjärde delkursen (projektarbete) omfattas av ett uppsatsarbete i grupp.

Arbetsformer

Undervisningen är i huvudsak projekt- och problembaserad på flervetenskaplig grund. Kursen är upplagd som heltidsstudier under en termin och ska ses som en samlad helhet omfattande 30 högskolepoäng. Undervisningen på kursen är mycket inriktad på självstudier, individuellt eller i grupp. Kursens arbetsformer består av föreläsningar som varvas med fördjupande seminarier. Vid projektarbetet genomförs lärarhandledning. Studenter som inte har presenterat en godkänd uppsats vid kursens slut kan inte garanteras ytterligare handledning.

Undervisningens arbetsformer förutsätter närvaro och aktivt deltagande från de studerandes sida.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Regionala rättssystem

• Cameron Iain (2010) Introduction to the European Convention on Human Rights (Uppsala: Iustus förlag).
• Smith, Rhona (senaste uppl), Textbook on International Human Rights (Oxford: Oxford UP)

Alternativ till Smith:

• Hanski, Raija & Markku Suksi (1999) An Introduction to the International Protection of Human Rights (Åbo: Institute for Human Rights).

Artiklar om max 100 sid kan förekomma – se föreläsningspresentationer.

Delkurs 2: Stat, folk och konflikt

• Cryer, Robert, Friman Hakan, Robinson, Darryl – An Introduction to International Criminal Law and Procedure, 2nd edition, Cambridge University press, England (2010)
• Smith, Rhona (2005) Textbook on International Human Rights Law (2nd ed.), OUP.
• Jones, Adam(2006)Genocide, a comprehensive introduction, Routledge
• Mark Levene, Why is the 20th Century the Century of Genocide? Journal of World History. 11.2, 2000, pp.305-336 (source Muse)
• Martin Shaw (2007) What is Genocide? A New Social Theory. Cambridge: Polity.
• Human Rights Watch (2001), International Criminal Court, making the International Criminal Court work, A Handbook for implementing the Rome Statute: hrw.org/campaigns/icc/docs/handbook_e.pdf

Rekommenderad vidareläsning/fördjupning:

• Farer, Tom (2000) ‘Restraining the Barbarians: Can International Criminal Law Help?’ Human Rights Quarterly, vol 22, nr 1: 90-117 muse.jhu.edu/journals/human_rights_quarterly/v022/22.1farer.html
• Leigh, Monroe (2001) ‘The United States and the Statute of Rome’ The American Journal of International Law, vol 95, nr 1: 124-131 www.jstor.org/cgi-bin/jstor/printpage/00029300/di014601/01p0011h/0.pdf
• Mayerfeld, Jamie (2003) ‘Who Shall Be Judge? The United States, the International Criminal Court, and the Global Enforcement of Human Rights’ Human Rights Quarterly, vol 25, nr 1: 93-129 muse.jhu.edu/journals/human_rights_quarterly/v025/25.1mayerfeld.pdf
• Wedgwood, Ruth (1999) ‘The International Criminal Court: An American View’ European Journal of International Law, vol 10, nr 1: 93-107 ejil.oxfordjournals.org/cgi/reprint/10/1/93
• Yacoubian Jr. och George S (1999) ‘The Efficacy of International Criminal Justice,’ World Affairs, vol 161, nr 4: 186-193: search.epnet.com/login.aspx?direct=true&AuthType=cookie,ip,url,uid&db=afh&an=1624202

Delkurs 3: Metod

• May, Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning (Lund: Studentlitteratur).
• Shelton, Dinah (2006) “Normative Hierarchy in International Law” The American Journal of International Law, vol 100, no 2: 291-323.
• Landman, Todd (2002) “Comparative Politics and Human Rights” Human Rights Quarterly, 24 (4): 890-923.
• Björnsson, Gunnar, Kihlbom, Ulrik & Anders Ullholm (2009) Argumentationsanalys. Färdigheter för kritiskt tänkande (Stockholm: Natur och Kultur). Alternativt: Weston, Anthony (2009) Rulebook for Arguments. Hackett Publishing

Artiklar på max 100 sidor kan tillkomma. Se föreläsningspresentationerna.

Delkurs 4: Projektarbete

Ingen obligatorisk litteratur

Kursvärdering

Alla studenter ges möjlighet att vid slutet av kursen ge skriftliga eller muntliga kommentarer. En sammanställning av resultatet finns tillgängligt på områdets datornät. Därutöver förekommer möjligheter till skriftlig eller muntlig värdering efter enskilda delkurser.

Studenternas inflytande utövas genom kursråd.