Miljövetenskap II

Kurs - grundnivå - 31-60 hp

Översikt

Behörighetskrav

Miljövetenskap, 1-30 hp.

Urval:

högskolepoäng 60% betyg 20% högskoleprov 20%

Denna kurs ges som en del av program:

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2012

Annan termin:

Kurskod:
MV108A version 4
Engelsk benämning:
Environmental Studies II
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Miljövetenskap
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma
Inrättandedatum:
20 oktober 2003
Fastställandedatum:
20 december 2011
Beslutande instans:
Fakulteten för kultur och samhälle
Gäller från:
16 januari 2012
Ersätter kursplan fastställd:
15 februari 2008

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att den studerande utvecklar sin kompetens att planera, genomföra och presentera en miljövetenskaplig undersökning. Den studerande fördjupar sig empiriskt, teoretiskt och metodologiskt inom ett valbart miljövetenskapligt problemområde, vilken ska utmynna i ett uppsatsarbete. Särskild vikt fästs vid att kunna avgränsa, utforska och analysera ett miljöproblem i ett helhetsperspektiv, där de komplexa relationerna mellan människan, hennes samhälle och hennes ekologiska omvärld fokuseras. I kursen fördjupar sig studenten i aktuell miljövetenskaplig forskning, teori och metod.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Miljövetenskap, 1-30 hp.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången utbildning förväntas den studerande kunna:
  • uppvisa grundläggande kunskap om aktuell miljövetenskaplig forskning
  • uppvisa grundläggande kunskap om samhälls- och beteendevetenskapliga perspektiv på miljöfrågor
  • uppvisa grundläggande kunskap om vetenskapsteoretiska frågeställningar
  • uppvisa grundläggande kunskap om naturvetenskaplig forskningsmetod och forskningspraktik
  • uppvisa grundläggande kunskap om samhälls- och beteendevetenskaplig forskningsmetod
  • uppvisa fördjupad empirisk och teoretisk kunskap inom det valda uppsatsämnet

Färdighet och förmåga
Efter genomgången utbildning förväntas den studerande kunna:
  • planera, genomföra samt skriftligt och muntligt rapportera en miljövetenskaplig undersökning
  • analysera ett miljöproblem i ett flervetenskapligt perspektiv som sammanför kunskaper och färdigheter från tidigare kurser
  • genomföra en vetenskaplig opposition
  • söka och inhämta litteratur, källmaterial och annan information som har relevans för den valda problemställningen
  • uppvisa förmåga att arbeta i en seminariegrupp

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången utbildning förväntas den studerande kunna:
  • reflektera över och förhålla sig kritiskt till det egna arbetets relevans för en hållbar utveckling
  • reflektera över och förhålla sig kritiskt till det egna arbetets etiska problem
  • reflektera över och förhålla sig kritiskt till det egna arbetets genus- och etnicitetsrelaterade aspekter
  • reflektera över och förhålla sig kritiskt till det egna arbetets källmaterial

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Följande poängfördelning och betygskrav gäller:

Delkurs 1: Individuell tentamen 7.5 hp. Betygsskala underkänd, godkänd, väl godkänd.

Delkurs 2: Paper 4.5 hp. Betygsskala underkänd, godkänd, väl godkänd. Experiment 3 hp. Betygsskala underkänd, godkänd, väl godkänd.

Delkurs 3: Individuell tentamen 7.5 hp. Betygsskala underkänd, godkänd, väl godkänd. Övningar 0 (noll) hp. Betygsskala underkänd, godkänd.

Delkurs 4: Uppsats 7.5 hp. Betygsskala underkänd, godkänd, väl godkänd. Övningar 0 (noll) hp. Betygsskala underkänd, godkänd. För godkänt betyg krävs utöver godkänt deltagande i obligatoriska gruppövningar, presentation och försvar av det egna uppsatsarbetet, samt opposition på ett annat uppsatsarbete.

För slutbetyget väl godkänd på hela kursen (30 hp) krävs betyget väl godkänd på åtminstone sammanlagt 15 hp av hela kursens delmoment.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen är indelad i fyra delmoment:

1. Miljövetenskapliga studier och forskning, 7.5 hp

Delmomentet behandlar aktuell miljövetenskaplig forskning utifrån ett flervetenskapligt och problemorienterat perspektiv, och syftar därmed till att förmedla kritisk kunskap om dagsaktuella miljö-, naturresurs- och utvecklingsproblem. Olika exempel på gränsöverskridande studier behandlas därtill i syfte att förmedla bilden av miljövetenskapens historiska omvandling. Särskilt betonas vikten av att ställa forskningens miljö- och samhällspolitiska relevans i kritisk belysning. Delmomentet behandlar miljöetiska och vetenskapsfilosofiska frågor, och söker koppla dessa till ämnets forskningspolitiska status.

2. Naturvetenskaplig metod, mätning och analys, 7.5 hp

Delmomentet behandlar vanliga naturvetenskapliga metoder att mäta och analysera miljörelaterade tillstånd, processer och samband. Tonvikten läggs vid att skapa en förståelse för det naturvetenskapliga forsknings- och utredningsarbetets egentliga praktik, eller utförande. Centrala frågeställningar som behandlas är: hur tänker en naturvetare; hur gör en naturvetare; hur kommunicerar en naturvetare? Studenterna ska genom egna laborationer och kritisk läsning av forskningsrapporter ges möjlighet att med ett flervetenskapligt förhållningssätt utveckla sin förmåga att tolka, värdera, ifrågasätta och använda den naturvetenskapliga forskningens resultat.

3. Beteendevetenskaplig teori och metod, 7.5 hp

Delmomentet problematiserar relationen mellan individen, samhället och miljöproblemen i ett socialt perspektiv. Särskilt fokuseras det moderna urbana samhällets livsstil, konsumtionsmönster, boendeformer och resande, samt den miljöpåverkan detta innebär. Socialpsykologiska och beteendevetenskapliga modeller används för att belysa olika faktorer som förklarar människors individuella och kollektiva miljöbeteende. Detta berör t ex utformning av infrastruktur, ekonomiska hinder och möjligheter, kunskap, socialt och kulturellt förankrade värdemässiga ståndpunkter, attityder och handlingsberedskap. Vidare problematiseras olika hinder och möjligheter att påverka och förändra människors miljöbeteende i en mer hållbar riktning, t ex genom lagstiftning, ekonomiska incitament, fysisk planering, informationskampanjer, attitydförändrande arbete samt lokalt och medborgerligt förankrade förändringsprojekt.

Detta tema integreras fortlöpande med moment som behandlar olika former av samhälls- och beteendevetenskaplig metod, och som problematiserar tillkomsten av kunskap om individers och gruppers miljöbeteende. Delmomentet ger grundläggande kunskap och träning i arbete med kvantitativa enkätundersökningar, enklare statistiska analysmetoder, kvalitativa intervjuer samt olika observationsmetoder. Fördjupning erbjuds gruppvis i de metodområden som är relevanta för det egna uppsatsarbetet.

4. Uppsats, 7.5 hp

Delmomentet syftar till att ge den studerande metodologiska kunskaper och färdigheter att planera, genomföra och rapportera en mindre empirisk undersökning i ämnet miljövetenskap. Uppsatsen författas enskilt eller i grupp om två studerande. Kursen löper parallellt med de tre övriga delmomenten under terminen. I anslutning till terminens början behandlas uppsatsprojektets vetenskapsteoretiska utgångspunkter, formulering och utveckling av problemställning, samt planering. I detta sammanhang behandlas även informationssökning, dokumentanalys och källkritik.

Kursen syftar också till att ge träning och färdighet i skriftlig rapportering. Särskild tonvikt läggs vid den analytiska kopplingen mellan problemställning, begreppsanvändning, empiri och resultattolkning, vilken problematiseras med anknytning såväl till det egna uppsatsprojektet som till befintliga forskningsrapporter. I kursen ingår att presentera det egna uppsatsarbetet samt att kritiskt granska och opponera på ett annat uppsatsarbete.

Högskolans perspektivområden genus samt migration och etnicitet diskuteras såväl för att belysa hur människors miljöbeteende och miljöhandlingar kan förklaras, som för att problematisera institutionella och tankemässiga hinder för ett effektivt förändringsarbete. Allmänt betonas miljöproblemens och miljöarbetets globala och internationella karaktär, såväl i politiskt som i ekonomiskt perspektiv. Etiska hänsyn och förhållningsregler, samt genus- och etnicitetsrelaterade aspekter behandlas fortlöpande i anslutning till metodfrågor och till uppsatsarbetets genomförande.

Arbetsformer

Kursen bygger på studentaktivt lärande, och har som ett övergripande syfte att bidra till att utveckla en praktisk kompetens att självständigt och reflexivt bemöta framtida problemsituationer, kunskapsbehov och lösningsstrategier.

Undervisningen bedrivs förutom i form av föreläsningar, övningar och seminarier i stor utsträckning i form av grupphandledning i grupper bestående av ca 8 studenter och en handledare. Studenterna ska återkommande beredas tillfälle att planera och formulera delmål för sitt eget och det gruppgemensamma arbetet. De ska även beredas tillfälle att kritiskt granska och ge återkoppling på varandras arbeten.

Utöver den schemalagda undervisningstiden förväntas arbetsgrupperna arbeta självständigt med de tematiska fördjupningsuppgifterna och det fortlöpande uppsatsarbetet.

Föreläsningar ca 80 timmar, obligatoriska gruppövningar och seminarier ca 20 timmar, grupphandledning ca 40 timmar, samt självständigt arbete ca 660 timmar.

Betygsgrader

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

  • Byström, J. & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. Natur och kultur, Stockholm.
  • Esaiasson, P. (m fl) (2007). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts juridik AB.
  • Hannigan, J. (2007). Environmental sociology. Routledge.
  • Lindén, A-L. (1994). Människa och miljö. Carlssons Bokförlag.
  • Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur.

Kursvärdering

Alla studenter ges vid slutet av kursen möjlighet att kommentera kursen skriftligt. En sammanställning av resultatet med bemötande av kursansvarig diskuteras med studenter/kursrepresentanter under ett kursutvärderingsmöte/programråd. Sammanställningen finns tillgänglig på områdets datornät.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Malin McGlinn, studieadministratör
Telefon: 040-66 58691
E-post: malin.mcglinn@mah.se

Joseph Strahl, kursansvarig
Telefon: 040-66 57327
E-post: joe.strahl@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för kultur och samhälle på institutionen Urbana studier