Fastställande
Kursen är inrättad 31 augusti 2007.
Denna kursplan (version 1,1) är fastställd 15 januari 2009 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 19 januari 2009 och ersätter kursplan fastställd 31 augusti 2007.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Kursbeskrivning
Kursen syftar till att studenterna ska få en förståelse för olika livsformer och deras livsbetingelser samt hur dessa låter sig studeras i närmiljön. Kursens syfte är också att studenterna ska utveckla en förståelse för grundläggande ekologiska samband i ett samhälleligt perspektiv. Syftet är även att studenterna ska inhämta kunskaper i astronomi, meteorologi samt om livets utveckling på jorden. Kursens syftar till att ge studenten en handlingsberedskap att undervisa barn i förskolan, på fritidshem och i grundskolans tidigare år.
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen.
Förkunskapskrav
Lärarexamen eller pågående studier till lärarexamen, av vilka studier omfattande minst två terminer fullgjorts.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• med utgångspunkt från exkursioner och laborationer beskriva ekosystems struktur och dynamik samt hur människan påverkar och omformar naturen
• visa beskriva och problematisera hur man kan använda närmiljön i form av studiebesök och stadsnära natur som underlag och inspiration för lärande
• nämna och exemplifiera några olika livsformer och deras livsbetingelser och redogöra för naturvetenskapens syn på livets utveckling på jorden samt andra kulturers förklaringsmodeller
• visualisera och förklara grundläggande astronomiska fenomen som jordens och månens rörelser och hur dessa hänger samman med årstider samt dag och natt
• kunna urskilja, exemplifiera och diskutera begreppen materia, energi och partiklar i ett ekologiskt perspektiv
• genomföra observationer och utarbeta experimentella uppgifter samt kunna redogöra för enkla meteorologiska fenomen
• utarbeta och presentera en undervisningsplanering för ett tema baserat på kursens innehåll
Formerna för att bedöma studenternas prestationer
Examination sker i form av en enskild skriftlig tentamen (lärandemål 1, 2, 3, 4, 5), 2 stycken litteraturseminarier (lärandemål 1, 6, 7), gruppuppgifter samt individuella redovisningar (lärandemål 6, 7). Vid betygssättning läggs störst vikt vid den enskilda tentamen och den individuella uppgiften.
I anslutning till genomgången kurs anordnas tre tentamenstillfällen. Härutöver har studenten rätt till ytterligare två tentamenstillfällen.
Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.
Innehåll eller kursinnehåll
De basala ekologiska processerna fotosyntes och cellandning problematiseras och studeras i sina sammanhang ute i naturen samt teoretiskt. Vattnets och närsalternas kretslopp samt energins flöde genom ekosystemen behandlas på liknande sätt.
Växters och djurs livscykler studeras. Artbegreppet och biologisk mångfald bearbetas i samband med evolutionsavsnittet.
Under kursen behandlas fenomen som påverkar människans livsvillkor på jorden, såsom jordens, månens och solens förhållande till varandra samt meteorologiska förhållanden.
Kursen belyser också fysikaliska och kemiska vardagsbegrepp såsom tryck, lösningar, blandningar, aggregationstillstånd samt materialnedbrytning.
I kursen visas exempel på hur man kan använda närmiljön i undervisningen. Elevernas kunskapsutveckling i naturvetenskap studeras och kopplas till ett historiskt perspektiv.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, laborationer, gruppövningar, exkursioner, studiebesök, värderingsövningar samt moment ledda av studenterna, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. Vissa moment i utbildningen sker som datorstödd nätburen undervisning. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledare vid kursstarten.
Studierna ska:
bedrivas med ett probleminriktat, undersökande arbetssätt
ge övning i ett laborativt och experimentellt arbetssätt
ge träning i att söka, bedöma och använda olika källor
ge träning i att se samband mellan naturvetenskapen samt dess tillämpningar och konsekvenser i samhälle
Betygsgrader
Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Hela kursen
Andersson, Björn (2001) Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Liber (250 s).
Brody, David Eliot och Brody, Arnold (2001). Upptäckterna som förändrade världen. Stockholm: Månpocket
Harlen, Wynne (1997). Våga språnget. Stockholm: Almqvist & Wiksell (142s).
Helldén, Gustav (1997). En longitudinell studie av elevtänkande om processer i naturen. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad (23s).
Lundegård, Iann och Wickman, Per-Olof och Wohlin, Ammi. (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur (209 s).
Malmberg, Claes och Olsson, Anders (1997). Miljömosaik. Lund: Håll Sverige Rent (100s).
Persson, Kill, m.fl. (1992). Myllrande mångfald. Stockholm: Svenska Naturskyddsföreningen. (50 s).
Pleijel, Håkan (2003). Ekologiboken, Göteborg: Svenska Naturskyddsföreningen (120s).
Rönnlund, Bo (2005). Fysikbegrepp och Experiment. Luleå: Norrlands Skolkunsult (304s).
Sellgren, Germund (2003). Naturpedagogik. Solna: Ekelunds förlag (253s).
Valbar litteratur, samt hemsidor avseende astronomi, meteorologi, evolution samt grundläggande kemi och fysik.
Valbar skönlitteratur
Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Genusperspektivet beaktas framför allt i kursdelen, som handlar om naturvetenskapens historia. Kvinnornas frånvaro i historien problematiseras.
Miljöperspektivet är centralt i kursen, då ekologi är ett av perspektiven i Hållbar utveckling. Demokratiaspekten tas upp och problematiseras i detta sammanhang. Skolans miljöundervisning i förhållande till lärande för hållbar utveckling behandlas.
Etnicitet: I samband med läsandet av en artikel om natursyn diskuteras olika kulturers syn på naturen och vad detta kan få för betydelse för undervisning utomhus.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.