NO från början 1

Kurskod: NM112F

Institution:

Natur-miljö-samhälle

Version:

2,3

För studenter antagna höst 2010  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 31 augusti 2007.
Denna kursplan (version 2,3) är fastställd 07 september 2010 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 01 september 2010 och ersätter kursplan fastställd 20 augusti 2010.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska få en förståelse för olika livsformer och deras livsbetingelser samt hur dessa låter sig studeras i närmiljön. Kursens syfte är också att studenterna ska utveckla en förståelse för grundläggande ekologiska samband samt tillägna sig ett naturvetenskapligt arbetssätt. Syftet är även att studenterna ska utveckla kunskaper inom astronomi, meteorologi samt om livets utveckling på jorden. Kursen syftar till att ge studenten en handlingsberedskap att undervisa barn/elever i förskolan, på fritidshem och i grundskolans tidigare år i ovanstående.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Yrkesexamen för undervisningssektorn eller pågående studier till lärarexamen av vilka studier omfattande minst två terminer fullgjorts.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• med utgångspunkt från exkursioner och laborationer beskriva ekosystems struktur och dynamik
• urskilja, exemplifiera och diskutera begreppen materia och energi i ett ekologiskt perspektiv
• nämna och exemplifiera några olika livsformer och deras livsbetingelser och redogöra för naturvetenskapens syn på livets utveckling på jorden
• förklara några grundläggande astronomiska fenomen
• redogöra för hur olika meteorologiska fenomen uppkommer
• beskriva och problematisera hur man kan använda närmiljön i form av studiebesök som underlag och inspiration för lärande
• utarbeta och presentera en undervisningsplanering för ett tema baserat på kursens innehåll

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examination sker i form av skriftlig tentamen (lärandemål 1, 2, 3), individuell skriftlig inlämningsuppgift (lärandemål 4, 5 ), i form av en datorbaserad muntlig och skriftlig gruppredovisning (lärandemål 6), samt en individuell skriftlig planering av ett tematiskt arbete (lärandemål 7).

I anslutning till genomgången kurs anordnas tre tentamenstillfällen.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten

Innehåll eller kursinnehåll

De basala ekologiska processerna fotosyntes och cellandning problematiseras och studeras i sina sammanhang ute i naturen samt teoretiskt. Vattnets och närsalternas kretslopp samt energins flöde genom ekosystemen behandlas på liknande sätt.

Med fokus på djurs utseende och beteende behandlas evolutionsprocessen (evolution genom naturligt urval) som förklaring till uppkomsten av jordens livsformer. Växters och djurs livscykler berörs.


Under kursen behandlas fenomen som påverkar människans livsvillkor på jorden, såsom jordens, månens och solens förhållande till varandra samt meteorologiska förhållanden.

Ämnesinnehållet i kursen kopplas till didaktiska frågeställningar genom att undervisning i utomhusmiljö problematiseras samt genom att barns och ungdomars vardagsföreställningar studeras.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, laborationer, gruppövningar, exkursioner, studiebesök samt moment ledda av studenterna, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. Vissa moment i utbildningen sker som datorstödd nätburen undervisning.

Studierna bedrivs med ett probleminriktat och undersökande arbetssätt i vilket ingår att söka, bedöma och välja olika källor.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Andersson, Björn (2008) Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Studentlitteratur ( 392 s). ISBN: 978 – 91-44-05233-5.

Daun, Åke (2004) Sinnligheten i naturen. Invandrare och Minoriteter, nr 3 (2 s)

Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner Lillemor och Wehner-Godée Christina (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber (178 s.) ISBN 978-91-47-08422-7.

Harlen, Wynne (1997). Våga språnget. Stockholm: Almqvist & Wiksell (142 s)., kap 7

Lundegård, Iann och Wickman, Per-Olof och Wohlin, Ammi. (2004). Utomhusdidaktik. Lund:
Studentlitteratur (209 s).

Persson, Kill, m.fl. (1992). Myllrande mångfald. Stockholm: Svenska Naturskyddsföreningen. (50 s).

Pleijel, Håkan (2003). Ekologiboken, Göteborg: Svenska Naturskyddsföreningen (120 s).

Rönnlund, Bo (2005). Fysikbegrepp och Experiment. Luleå: Norrlands Skolkonsult (304s), Kap. 4, 7, 8 och 14

Referenslitteratur

Bernes, Claes och Holmgren, Pär (2007). Väderbok. Värnamo: Medströms bokförlag (256 s).

Brody, David Eliot och Brody, Arnold (2001). Upptäckterna som förändrade världen. Stockholm: Månpocket (100 s)

Helldén, Gustav (1997). En longitudinell studie av elevtänkande om processer i naturen. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad (23 s).

Hjort, Ingemar (2003) Ekologi – för miljöns skull. Stockholm: Liber. (400s).

Malmberg, Claes och Olsson, Anders (1997). Miljömosaik. Lund: Håll Sverige Rent (100 s).

Sellgren, Germund (2003). Naturpedagogik. Solna: Ekelunds förlag (253 s).

Valbar litteratur, samt hemsidor avseende astronomi, meteorologi, evolution samt grundläggande kemi och fysik.


Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Miljöperspektivet är centralt i kursen, då ekologi är ett av perspektiven i Hållbar utveckling. Demokratiaspekten tas upp och problematiseras i detta sammanhang. Skolans miljöundervisning i förhållande till lärande för hållbar utveckling behandlas.

Etnicitet: I samband med läsandet av en artikel om natursyn diskuteras olika kulturers syn på naturen och vad detta kan få för betydelse för undervisning utomhus.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.