Matematik från början I

Kurskod: NM130F

Institution:

Natur-miljö-samhälle

Version:

2

För studenter antagna höst 2013   vår 2013   höst 2012   vår 2012   höst 2011   vår 2011   höst 2010  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 14 november 2007.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 15 september 2009 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 01 september 2009 och ersätter kursplan fastställd 14 oktober 2008.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för en för kursledare, lärare och studenter gemensam, muntlig avslutande kursvärdering.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
• analysera, diskutera och reflektera över olika lärandesituationer för barn och elever samt bedöma barns och elevers matematiska kunnande utifrån skolans styrdokument
• identifiera språkets betydelse för barns och elevers förmåga att kommunicera matematik i funktionella sammanhang samt argumentera och ta ställning för språkutvecklande arbetssätt
• definiera taluppfattning och beskriva hur man utvecklar denna med hjälp av informella/formella talsystem och talskrivning
• redogöra för samband mellan tal och mönster och hur tillhörande algebra kan utvecklas samt formulera matematiska problem där räknesätten inte är givna
• definiera rumsuppfattning, upptäcka och jämföra matematiska storheter samt klassificera geometriska figurer
• urskilja hur kön såväl som kulturell och social bakgrund påverkar individens syn på matematik och lärande samt relatera dessa faktorer till motivation och attityder till ämnet matematik
• planera och genomföra undervisningssekvenser med inslag av laborativt arbete och estetiska uttrycksformer samt integration med andra ämnen, där även ämnets historiska utveckling berörs,
• använda digitala verktyg som stöd för elevens lärande genom att göra lämpliga urval och konstruera verklighetsanknutna matematiska utmaningar

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen innehåller såväl individuella som gruppvisa redovisningar och sker både muntligt och skriftligt.
Studentens kunskaper inom taluppfattning, mönster, rumsuppfattning och algebra samt dennes förmåga att presentera och utveckla dessa matematiska begrepp ur ett barn/elevperspektiv prövas genom en skriftlig tentamen i två steg, först individuellt och därefter i grupp. I anslutning till genomgången kurs anordnas två tentamenstillfällen. Härutöver har studenten rätt till ytterligare tre tentamenstillfällen.
Sina kunskaper om språkets betydelse för att kommunicera matematik i funktionella sammanhang visar studenten individuellt i ett dokument baserat på barnets/elevens verklighet. Exempel på undervisningssekvenser med inslag av laborativt arbete, användning av digitala verktyg och estetiska uttrycksformer samt integration av andra ämnen beaktas särskilt.
I grupp redovisas ett arbete kring räknare och datorprogram.
I tre litteraturseminarier utifrån aktuell debatt och forskning kring kursens innehålls¬frågor analyseras och reflekteras över lärandesituationer.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen behandlar matematik och lärande, med fokus på matematikens kommunikativa och interaktiva roll. Studentens eget lärande bildar utgångspunkt för reflektion kring barns/elevers möjligheter att tidigt utveckla sin tal- och rumsuppfattning. Studentens egen tilltro till sitt matematiska tänkande ska generera en yrkeskompetens som innebär att alla barn och elever i skolan får uppleva att ”din tanke duger”. Studierna inriktas på att problematisera hur attityder till matematik uppstår, bevaras och kan förändras. Studenterna tränas i att ta ställning till affektiva faktorer och vidare diskutera hur den tidiga matematikundervisningen kan stimulera barns och elevers lust att lära. I detta sammanhang uppmärksammas också vad det innebär för andraspråkselever att lära matematik. Laborativt arbete och estetiska uttrycksformer genomsyrar kursen och används för att ge ökad förståelse för begreppsbildningen inom ämnets olika områden samt hur dessa kan integreras med andra ämnen. Vidare tränas studenten i att arbeta med matematik utifrån ett professionsspråk. Utförliga diskussioner om matematikdidaktiska termer och begrepp bör leda till intresse för aktuell debatt och forskning. Studenten analyserar befintliga styrdokument i ämnet matematik och diskuterar hur intentionerna i dessa dokument påverkar val av innehåll och arbetssätt i undervisningen och bedömning av barns och elevers matematiska kunnande. Variation av läromedel uppmärksammas.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Dessa kan utgöras av lärarledda arbetspass, workshops, seminarier, föreläsningar och självstudier, enskilt och i grupp samt utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledare vid kursstart.
Då kursen ges på distans/halvfart genomförs huvuddelen av kursen via hemsida med interaktiv plattform.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur:


Dahl, Kristin (2002). Matte med mening. Stockholm: Alfabeta (57 s.)

Kronqvist, Karl-Åke (2003). Matematik på väg – i förskola och skola. Rapporter om utbildning nr 12/2003, Malmö högskola, Lärarutbildningen (54 s.) Laddas ner från http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/936?mode=full

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik: matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur (308 s.)

Nämnaren – TEMA (2000) Matematik från början. Göteborg: NCM (248 s.)

Doverborg, Elisabeth och Emanuelsson, Göran (red.) (2006). Små barns matematik. Göteborg: NCM (190 s.)

Skolverkets rapport (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik.(70 s.) Laddas ner från www.skolverket.se Publikationer

Skolverket (2000) Analysschema - före skolår 6. (44 s.) Beställs från Skolverket http://www.skolverket.se/sb/d/646/a/8747

Skolverket (2008). Mer än matematik (46 s.) Laddas ner från www.skolverket.se Publikationer

Läroplaner (Lpo 94 samt Lpfö 98), kursplaner och lokala arbetsplaner

Eventuella kompendier, forskningsrapporter eller lämpliga examensarbeten.

Mattegömmor: http://www.curriculum.edu.au/maths300/

www.webbmatte.se Webbaserat matematikstöd för åk 6-9 samt A-kursen på gymnasiet (på sex olika språk).



Valbar litteratur

Ahlberg, Ann (1995). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur (160 s.)

Anderberg, Bengt och Källgården, Eva-Stina (2007) Matematik i skolan. Stockholm: Anderberg läromedel (212 s.)

Carlsson, Synnöve och Hake, Karl-Bertil och Öberg, Birgitta (2003). Matte Direkt – Verktygslådan. Stockholm. Bonnier Utbildning AB (40 s.)

Dahl, Kristin (1999). Hieroglyfer och smala kort. Stockholm: Alfabeta (60 s.)

Dahl, Kristin (1998). Ska vi leka matte? Stockholm: Alfabeta (62 s.)

Dahl, Kristin och Rundgen, Helen (2004). På tal om matte. Stockholm: UR (96 s.)

Enzensberger, Hans Magnus (1997). Sifferdjävulen en bok att stoppa under huvudkudden, för alla som är rädda för matematik. Stockholm: Alfabeta (263 s.)

Johnson-Höines, Marit (2002). Matematik som språk. Malmö: Liber (210 s.)

Heiberg Solem, Ida och Lie Reikerås, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur (342 s.)

Kronqvist, Karl-Åke och Gudrun Malmer (1993). Räkna med barn. Falköping: Ekelunds förlag, (158 s.)

Löwing, Madeleine och Kilborn, Wiggo (2003). Huvudräkning. Lund: Studentlitteratur, (172 s.)

Nämnaren – TEMA (2004). Familjematematik. Göteborg: NCM (116 s.)

Nämnaren – TEMA (1996) Matematik - ett kommunikationsämne. Göteborg: NCM (211 s.)

Nämnaren – TEMA (2006). Matematik i förskolan. Göteborg: NCM (109 s.)

Nämnaren – TEMA (2002). Uppslagsboken. Göteborg: NCM (110 s.)

Malmer, Gudrun (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur (227 s.)

Naturskoleföreningen (2006). Att lära in matematik ute. Ljungbergsfonden (130 s.)

Neuman, Dagmar (1989). Räknefärdighetens rötter. Utbildningsförlaget (245 s.)

Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2006). Matematikverkstad. Göteborg: NCM (136 s.)

Runesson, Ulla (1999). Variationens pedagogik skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis cop. (348 s.)

Rönnberg, Irene och Rönnberg, Lennart (2001). Minoritetselever och matematikutbildning. Malmö: Liber distribution (131 s.)





Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Etnomatematik är ett relativt nytt område inom den matematikdidaktiska forskningen. Etnomatematiken erkänner och uppmärksammar existensen av en matematisk mångfald som utformats på olika sätt i olika kulturer och grupper i samhället. Matematik betraktas som en allmänmänsklig aktivitet, men som en kulturell produkt. Ett etnomatematiskt innehåll i undervisningen innebär att matematiken placeras i en mänsklig kontext. Detta gör att eleverna blir medvetna om att matematik är en del av deras liv och kultur. Att anknyta till andra kulturers etnomatematik kan också innebära att eleverna blir medvetna om matematikens roll i olika samhällen och om bidrag från andra kulturer än den egna. En tvåspråkig matematikundervisning innebär att eleven kan fortsätta sin matematiska utveckling, istället för att först utveckla tillräckliga språkkunskaper för att kunna delta i en undervisning på svenska. Att lyfta fram ett etnomatematiskt perspektiv på globalisering ökar inte bara förståelse av globala frågor utan också för förståelsen för människor och deras livsvillkor. Detta bidrar till att utveckla den kulturkompetens som krävs för att leva i ett flerkulturellt samhälle i en globaliserad värld
Utdrag ur:
Rönnberg, I.och Rönnberg, L. (2007). Etnomatematik. Stockholms stad Kompetensfond.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för en för kursledare, lärare och studenter gemensam, muntlig avslutande kursvärdering.