Möte med U-land

Kurskod: NM142F

Institution:

Natur-miljö-samhälle

Version:

2,1

För studenter antagna vår 2012   vår 2011   vår 2010  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 24 augusti 2007.
Denna kursplan (version 2,1) är fastställd 02 augusti 2010 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 01 september 2010 och ersätter kursplan fastställd 24 augusti 2007.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig erfarenheter och få upplevelser av ett möte med ett u-land. I samband därmed skall studenterna skaffa sig djup kunskap och öka sin medvetenhet om u-landsfrågor utifrån indiska förhållanden. Studenterna kommer genom sina erfarenheter skaffa sig ökad beredskap att hantera u-landsfrågor på ett nyanserat sätt i sin framtida yrkesutövning.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Sidoämne inom lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• redogöra för frågor som rör demografi och samhällsutveckling i ett historiskt perspektiv/förr-nu-framtid kopplat till begreppet hållbar utveckling.
• utifrån seminarier och studiebesök i såväl Sverige som Indien, göra jämförelser och använda dessa erfarenheter i didaktiska resonemang
• genomföra läromedelsanalyser av såväl traditionella läroböcker som av alternativa läromedel riktade till den åldersgrupp som de som pedagoger kommer att undervisa samt föra didaktiska resonemang utifrån detta.
• beskriva och analysera iakttagelser som görs under fältstudierna med hjälp av de teoretiska förberedelserna

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Studenternas kunskaper i demografi och samhällsutveckling i ett historiskt och i ett framtida perspektiv utifrån förhållandena i Sverige, Indien och resten av världen kommer att bedömas vid seminarier

Studiebesöken såväl i Indien som i Sverige kommer att redovisas muntligt utifrån gjorda erfarenheter samt kopplas till didaktiska resonemang. Vad studenten uppfattat som likheter/ olikheter och didaktiska ställningstaganden i samband härmed kommer att bedömas.

Studenten kommer att i grupp framföra sin analys av såväl traditionella som alternativa läromedel utifrån sina u-landserfarenheter. Detta sker såväl muntligt som skriftligt. Studentens delaktighet i gruppens resonemang och motiveringar till ställningstagande kommer att ligga till grund för bedömningen.

En skriftlig rapport som grundar sig på iakttagelser under fältstudierna bedöms både utifrån ämnesinnehållet och det didaktiska innehållet samt utifrån skrivförmågan och det vetenskapliga tillvägagångssättet. Rapporten diskuteras i närvaro av lärarutbildaren.

God språkbehandling och goda presentationsformer krävs. Betygskriterierna anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen har en teoridel kopplad till ca tre veckors fältstudier i Indien. Kursen framhåller skillnaden mellan den generella beskrivningen av ett u-land och det lokalt upplevda och pekar på konsekvenserna av ett etnocentriskt förhållningssätt. Den har en tvärvetenskaplig inriktning där miljöperspektivet samt de historiska, internationella och etiska perspektiven framhålles. Studenterna bildar par och fördjupar sig bland annat genom sina fältstudier inom ett eget valt område som kommer att redovisas i en rapport. Kursen har en didaktisk inriktning där konkreta erfarenheter diskuteras. Analys av kursplaner och läromedel görs utifrån dessa erfarenheter.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer vari bl.a. ingår ca tre veckors fältstudier i Indien, studiebesök, gruppövningar och föreläsningar. Dessa utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskolan.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Hela kursen
Grundlitteratur
Andersson, Per.J ( 2007) Elefanten som började dansa. Alfabeta

Andersson, P.J: Moderna Indien Alfabeta 2006

Andersson,Per, J( 2006) Blandade artiklar. Veckans affärer.

Egerö, B: Från Bukarest till Kairo. ur Våra barn och deras. Forum Syd, 1995

Ett slag mot aga (2009) IM 04

Framtidslandets dubbla ansikten. Affärsvärlden nr 18 ( 2007)

Perspektiv på fattigdom (2001) www.sida.se/publikationer

Gadgil & Guha: Ecology and Equity. Penguin 1996, kap.1

Gunnarsson, Bo: Indien i Kairo. ur Våra barn och deras. Forum Syd, 1995

I avgörandets stund övergavs idealen. Sydasien nr 2, 1995

Indien. www.landguiden.se Välj Läs om ett land – Indien

In Search of a New Model. National Geografic 1994

Jord för miljarder. (2001) www.sida.se/publikationer

Määttä, M: Vad spelar kultur för roll i intervjusituationen? Högskolan i Kristianstad 1996

Nilvén, Bengt: Lån armorteringar och landsbygdskvinnornas situation. Geografiska notiser Nr 3 2005

Olsson, T.: Objektivitet och u-landssyn.

Roy, Arundhati Vattnet och kapitalet. Ordfront 4/2001 + tidningsartiklar om Narmada

Sainath, Palagummi Everybody loves a good drought. Penguin books (1986) (köps i Chennai)

Sveriges Naturskyddsförening: Vatten för välfärd

Sörlin, S & Öckerman, A: Jorden en ö. (spec. Kina och tebusken.) Natur&Kultur, 1998

Tema Indien. Framtider 3/2001



Inför studiebesök (kopior delas ut)
Renhållning på liv och död /Om vattenrening i Madras/Om avloppsrening i Madras

Fördjupningslitteratur utifrån val av inriktning av fältstudierna.

Skönlitteratur
Fritt val av skönlitteratur av indisk författare, exempelvis
Adiga, Aravind ( 2008) Den vita tigern
Anantha Murthy, U.R.: Samskara – rit för en död man. 2001
Basheer, Vaikom Muhammad (2008) Under mangoträdet
Devi, Mahasweta ( 2008) Branden i mitt hjärta
Krishna, Sobti (2001) Lyssna min dotter
Mala, Sen ( 1991) Indias Bandit queen. Tandora
Manil Suri: Vishnus död
Nair, Anita; ( 2004)Sex kvinnor på ett tåg
Roy, Arundhati: The God of Small Things. 1997
Rushdie, Salman: Midnattsbarnen. 1980
Seth, Vikhamm: A suitable boy. 1993
Sobti, Krishna (2001) Lyssna min dotter
Swarup, Vikas ( 2005) Vem vill bli milljardär



Videos, t.ex.
Gandhi, Sambanda, Fire, Water, Monsoon wedding, Förklädd till fattig , Slumdog millionaire.

Bilaga till kursplan: Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Malmö högskolas tre perspektiv är väl synliga i kursen genom våra förberedande föreläsningar, seminarier och diskussioner samt genom erfarenheterna av fälstudierna i Indien. I Indien är skillnaderna mellan män och kvinnor så mycket större och annorlunda än i Sverige. I Indien har vi kastsystemet, som fortfarande på landsbygden, där vi gör våra fältstudier, delar upp människor i grupper med olika värde. Miljöperspektivet görs tydligt genom komparativa studier i Sverige och i Indien bland annat vid studiebesök på avloppsverk, vattenrening samt sophantering samt utifrån erfarenheter att leva och verka i olika byar.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjligheter till reflektion över kursens innehåll och genomförande med återkoppling till kursledarna. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den sammanställning kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjligheter till reflektion över kursens innehåll och genomförande med återkoppling till kursledarna. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den sammanställning kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.