En laborativ och språkutvecklande matematikundervisning i gymnasieskolan

Kurs - grundnivå - 30 hp

Översikt

Behörighetskrav

Lärarexamen samt godkännande från skolhuvudmannen.

Urval:

Lottning

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2010

Kurskod:
RC210U version 1,1
Engelsk benämning:
Developing students language in upper secondary school through explorative mathematics
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma
Inrättandedatum:
09 juli 2010
Fastställandedatum:
01 september 2010
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
01 september 2010
Ersätter kursplan fastställd:
09 juli 2010

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna som är lärare i matematik inom gymnasieskolan ska utveckla och fördjupa sina kunskaper i språk- och matematikutvecklande arbetssätt där digitala verktyg och laborativa aktiviteters betydelse för begreppsbildning fokuseras. Vidare är syftet att studenten ska fördjupa sina matematikdidaktiska kunskaper och utveckla synen på bedömning som ett verktyg för lärande. Kursen ska även stimulera intresset för att följa aktuell debatt och forskning inom området.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom lärarlyftet.

Förkunskapskrav

Lärarexamen samt godkännande från skolhuvudmannen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
  • kunna redogöra för hur tänkandet, det talade och skrivna språket samt matematikens språk utvecklas ömsesidigt och i funktionella sammanhang
  • kunna redogöra för språkliga drag som utmärker matematiktexter och ge exempel på hur undervisningen kan ta hänsyn till och arbeta med dessa.
  • kunna redogöra för och exemplifiera hur berättande, laborativt arbete och kreativa representationsformer kan användas för att stärka begreppsbildning i ett 1-12 skolårsperspektiv
  • utifrån styrdokument och didaktiska texter, kunna planera undervisningssekvenser innehållande problemlösning med flera kvalitativa nivåer,
  • kunna redogöra för och presentera olika typer av matematiska problem och problemlösningsstrategier samt visa på samband mellan olika lösningsmodeller och beskriva på vilket sätt de är utvecklingsbara
  • utifrån didaktisk teori kunna analysera, diskutera och reflektera över olika lärandesituationer samt utifrån skolans styrdokument bedöma elevers matematiska kunnande med varierade former
  • kunna ge exempel på olika typer av frågeställningar, diskutera och reflektera över deras betydelse för elevens lärande samt olika uppgiftskontexters gestaltningars betydelse ur ett genus- och etnicitetsperspektiv
  • kunna använda digitala verktyg i samband med matematikaktiviteter och varierade former av kommunikation.
  • kunna kommunicera och försvara ett projektarbete samt opponera på ett annat arbete.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Kursens examination består av fem litteraturseminarier och fyra genomförandeuppgifter.
Ett litteraturseminarium fokuserar begreppsutveckling och problemlösning i matematik, det andra språkutveckling och språkliga dimensioner i matematiktexter, det tredje laborativ matematik och digitala verktyg samt det fjärde bedömningsformer. Litteraturseminariet kring bedömning följs upp med ett femte seminarium där deltagarna i grupp bedömer autentiska elevlösningar med hjälp av bedömningsanvisningar samt lämnar en kortfattad skriftlig redovisning från gruppen.

En av genomförandeuppgifterna genomförs individuellt och redovisas i en utförlig projektrapport, där det framgår hur matematiska aktiviteter skall organiseras och planeras för att skapa en interaktiv lärmiljö med förutsättningar för en integrerad utveckling av språk- och matematikkunskaper. Även hur elevernas arbete skall bedömas utifrån styrdokumenten intentioner skall finnas med. Rapporten ska också innehålla egenkonstruerade rika problem, reflektion och analys över lärandesituationer, artefakters betydelse i enlighet med teorier om lärande samt perspektiven genus, migration och etnicitet.
Resultatet av två genomförandeuppgifter kring laborativa aktiviteter och arbeten med digitala verktyg redovisas gruppvis.Vid redovisningen ska det framgå vad varje gruppmedlem har bidrag med. Redovisningen kan ske muntligt, skriftligt eller i annan form, exempelvis genom demonstration i lämplig miljö.

Den fjärde genomförandeuppgiften kring arbete med datorprogram redovisas individuellt i handling och i skriftlig form.

God språkbehandling och presentationsform krävs vid samtliga redovisningar.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen, som baseras på studier i matematikdidaktisk forskning, behandlar såväl generellt som matematiskt innehåll från gymnasiets matematikkurser A-C med hjälp av varierande läraktiviteter. I huvudsak används ”rika” problem som innehåller både bredd och djup. I kursen ingår också att studenterna får konstruera egna rika problem. I analys och arbete med matematikproblem av denna art som innehåller olika svårighetsnivåer används olika samarbetsformer där språket ges möjlighet att utvecklas i funktionella sammanhang. Stor vikt läggs vid hur det vidgade språkbegreppets olika representationsformer kan användas tillsammans med laborativa, undersökande och kreativa aktiviteter. Problemen är valda så att även genus- och etnicitetsperspektiv beaktas. Vidare behandlas hur läraren kan göra elever medvetna om matematiktexters språkliga särdrag. Kursdeltagarnas förmåga, att utifrån verklighetsbaserade aktiviteter ställa problematiserande frågor, som utmanar eleverna att arbeta matematiskt, skapa matematiska modeller och generella samband betonas. Olika aspekter på hur lärarens bedömning av elevernas matematiska aktiviteter påverkar elevers lärande behandlas. Digitala verktygs potential för såväl matematik som språkutveckling behandlas genom hela kursen i olika former, såsom grafräknare, kalkyl- och interaktiva datorprogram, rit- och matematikeditor i word.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, gruppövningar , workshops och seminarier och utvecklas i samverkan mellan deltagare och kursledare. Kommunikation inom kursen kommer att ske via en internetbaserad interaktiv plattform och vid campusträffar.

Betygsgrader

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Arevik, Sten och Hartzell, Ove (2007). Att göra tänkande synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Didactica 11, HLS Förlag (100s)
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur (223 s)
Englund, Tor (red.).(2009). Matematikdidaktiska texter. Del I. Stockholm: PRIM-gruppen (42 s)
Hagland, Kerstin, Hedrén, Rolf & Taflin, Eva:(2005). Rika matematiska problem. Stockholm: Liber (236 s)
Hajer, Maike & Meestringa, Theun (2010).Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren (202 s)
Lindström, Lars & Linberg, Viveca(red) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS Förlag (220s)
Nämnaren – Tema (1997). Algebra för alla. Göteborg: NCM Nämnaren (50s)
Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena:(2010). Laborativ matematikundervisning – vad vet vi?. Göteborg: NCM (30s)

Kursplaner för gymnasieskolan. http:www.skolverket.se/
IKT i matematikundervisningen. Göteborg: Nationellt center för matematikutbildning. Göteborgs universitet http:www.ikt.ncm.gu.se.
Maths300. Melbourne: Education Services Australia Ltd
www.curriculum.edu.au/maths300/
Mer än matematik - om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. www.skolverket.se (pdf-fil ) (45 s)

En avhandling kring begreppsutveckling och/eller problemlösning.
Didaktiska artiklar ifrån olika kunskapsområden
Litteratur till projektarbetet väljs i samråd med lärare i kursen
Läromedel för gymnasieskola.

Valbar litteratur:
Dahl, Kristin(1991). Den fantastiska matematiken. Stockholm Fischer (239 s)
Nämnaren – TEMA (2002). Uppslagsboken. Nämnaren Göteborg: NCM (110 s.) Olsson, Stig(1999). Matematiska nedslag i historien. Stickholm: Ekelunds förlag AB 1999 (200 s)
Praktiska uppgifter i TIMSS. ISBN: 91-88373-51-7. http:www.umu.se/edmeas/forskning/timss/publ/prauppt.pdf
Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2006).
Matematikverkstad.Göteborg: NCM (136 s.)
Rönnberg, Irene och Rönnberg, Lennart (2001).
Minoritetselever och matematikutbildning. (40s)
Skolverket, Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002
Lusten att lära - med fokus på matematik. 2003 (46 s)
Skolverket (2000).
Analysschema i matematik för skolår 6-9. Stockholm:
Lärarhögskolan i Stockholm, PRIM-gruppen
Skolverket (1998).
Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial.Stockholm: Skolverket (110 s)
Stendrup, Conny(2001).
Undervisning och tanke. Stockholm, HLS Förlag (202 s)
Ulin, Bengt(1996).
Engagerande matematik genom spänning, fantasi och skönhet//.Stockholm: Ekelunds (150 s)

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Marie Skedinger-Jacobson, kursansvarig
Telefon: 040-66 58302
E-post: marie.jacobson@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Skolutveckling och ledarskap