Matematik för lärare (Ingår i Lärarfortbildningen)

Kurskod: RC251U

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

1

För studenter antagna höst 2011  

Fastställande

Kursen är inrättad 22 augusti 2011.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 13 februari 2012 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 22 augusti 2011.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att lärare i 4-6 i grundskolan ska utveckla och fördjupa sina kunskaper i språkutvecklande arbetssätt och kommunikation i sin matematikundervisning. Kursen syftar också till att kursdeltagarna ska stärka sin ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens inom matematik för att därigenom öka möjligheter elevers måluppfyllelse.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom Lärarlyftet.

Förkunskapskrav

Lärare, förskollärare samt fritidspedagoger med pedagogisk högskoleexamen som är anställda med eller utan tidsbegränsning och som undervisar, från förskoleklass till och med vuxenutbildning samt godkännande från skolhuvudmannen.

Lärandemål

Delkurs 1, Taluppfattning, aritmetik och algebra, 15 hp
Number sense, Arithmetic and Algebra, 15 credits
Efter avslutad delkurs ska kursdeltagarna kunna

• beskriva och förklara begreppet taluppfattning och redogöra för hur man utvecklar detta begrepp från heltal till rationella tal med tyngdpunkt på aritmetik och huvudräkningsstrategier
• redogöra för och reflektera över samband mellan talmönster och algebra i undervisningen
• redogöra för och exemplifiera hur elevers språk och begreppsför-ståelse utvecklas i funktionella sammanhang
• diskutera och beskriva hur förståelse av genus, kulturell och social bakgrund påverkar individens förhållningssätt till matematik och lärande
• formativt och summativt bedöma och analysera elevers förmåga och kunskapsutveckling utifrån skolans styrdokument

Delkurs 2, Geometri, sannolikhet och statistik, 15 hp
Geometry, Probability and Statistics, 15 credits
Efter avslutad delkurs ska kursdeltagarna kunna

• reflektera över och redogöra för hur geometri i ett undersökande arbetssätt kan utvecklas från informella till formella uttrycksformer samt reflektera över samband mellan geometri, algebra och mönster i undervisningen
• reflektera över och redogöra för hur uppfattning om sannolikhet och statistik kan utvecklas från informella till formella uttrycksformer samt hur digitala verktyg kan användas i undervisningen inom statistik
• formativt och summativt bedöma och analysera elevers kunnande och kunskapsutveckling utifrån skolans styrdokument

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Delkurs 1, Taluppfattning, aritmetik och algebra, 15 hp
Number sense, Arithmetic and Algebra, 15 credits

Bedömningen grundar sig på att kursdeltagaren dokumenterar och reflekterar över en genomförd undervisningssituation, där fokus ligger på produktiv praxis för eleven och där innehållet rör taluppfattning, aritmetik, huvudräkningsstrategier eller inledande algebra och med didaktiskt fokus på språk- och begreppsutveckling samt bedömning. Detta redovisas som ett ”paper” med koppling till kurslitteraturen. "(mål 1, 2, 3 och 5)"

Vidare grundar sig bedömningen på att kursdeltagaren individuellt och därefter i grupp löser några problemlösningsuppgifter samt redogör för och reflektera över olika problemlösningsstrategier. Detta presenteras under ett seminarium med digital teknik. (mål 1och 2)

Slutligen förklarar och problematiserar kursdeltagaren i ett litteraturseminarium, dels olika lärandesituationer, dels hur elevernas bakgrund påverkar deras förhållningssätt till matematik och lärande. (mål 1, 3 och 4)

Delkurs 2, Geometri, sannolikhet och statistik, 15 hp
Geometry, Probability and Statistics, 15 credits
Bedömningen grundar sig på att kursdeltagaren presenterar hur undersökande arbete och kreativa uttrycksformer stödjer språk-, begrepps- och kunskapsutveckling inom geometri. Arbetet skrivs som ett ”paper” och kopplas till kurslitteratur. (mål 1)

Vidare grundar sig bedömningen på att kursdeltagaren, inom ramen för ett gruppsamarbete, presenterar en planerad och i egen klass genomförd undervisningssituation med statistik och sannolikhet som innehåll. Undersökningen redovisas skriftligt och muntligt med digital teknik. (mål 2)

Slutligen bedömer kursdeltagaren i skriftlig form elevlösningar från nationellt prov samt analyserar dessa mot förmågor och kunskapskrav i läroplanen. Kursdeltagaren utarbetar även en bedömningsmatris som används i detta arbete. (mål3)

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.



Innehåll eller kursinnehåll

Delkurs 1, Taluppfattning, aritmetik och algebra, 15 hp
Number sense, Arithmetic and Algebra, 15 credits
I delkursen behandlas talbegreppet och talsystemets utveckling samt taluppfattning med hjälp av olika artefakter och med utgångspunkt i gällande kursplan. Även elevers begrepps- och språkutveckling inom taluppfattning, aritmetik och algebra behandlas.

Delkurs 2, Geometri, sannolikhet och statistik, 15 hp
Geometry, Probability and Statistics, 15 credits
I delkursen behandlas relevanta geometriska samband, sannolikhet och statistik med hjälp av olika artefakter och med utgångspunkt i gällande kursplaner.

Båda delkurserna behandlar ur ett matematikdidaktiskt perspektiv innehållet i aktuella kursplaner i matematik med hjälp av problemlösning. Stor vikt läggs vid hur det vidgade språkbegreppets olika uttrycksformer kan användas så att alla elever har möjlighet att visa sitt kunnande i matematik. Vidare studeras i båda delkurserna aktuell forskning kring utvärdering och bedömning i matematik samt matematiklärande i ett genus- och etnicitetsperspektiv samt ett socialt perspektiv.


Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, självständigt arbete, gruppövningar, workshops samt seminarier vilka utvecklas i samverkan mellan deltagare och lärare i kursen. Arbetet som genomförs individuellt och i grupp förutsätter ett aktivt deltagande. Kommunikation inom kursen sker via en internetbaserad diskussionsplattform. Kursen ges som en kombination av campusförlagd del och distansdel. Antalet campusträffar är nio.


Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur i kursen
Bergius, Berit; Emanuelsson, Göran; Emanuelsson, Lillemor & Ryding, Ronnie (Red.). Nämnaren Tema 8. (2011) Matematik- ett grundämne. Göteborg: NCM. (304 s).

Bergsten, Christer; Häggström, Johan & Lindberg, Lisbeth (2005). Algebra för alla. Göteborg: NCM (200 s).

Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Stockholm: Liber. (232 s).

Boesen, Jesper; Emanuelsson, Göran; Wallby, Anders & Wallby, Karin (2006). Lära och undervisa matematik- internationella perspektiv. Göteborg: NCM. (290 s).

Gennow, Susanne & Wallby, Karin (2010). Geometri och rumsuppfattning – med Känguru-problem. Göteborg: NCM. (267 s).

Johnsen Höines, Marit m.fl. (red.): Matematikk & undervisning. Norden 2000,
Kan hämtas från länk på NCM-s hemsida på http://ncm.gu.se/node/478

Kiselman, Christer & Mouwitz, Lars (2010). Matematiktermer för skolan. Göteborg: NCM. (312 s).

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Lund: Studentlitteratur. (300 s).

Löwing, Madeleine (2011). Grundläggande geometri. Lund: Studentlitteratur. (200 s).

McIntosh, Alistar (2010). Att förstå och använda tal – en handbok. Göteborg: NCM. (244 s).

Petterson, Astrid (Red.) (2010). Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnets didaktik. Stockholms universitet. (104 s).

Forskningsrapporter och didaktiska artiklar lämpliga för kursen
samt utvalda artiklar ur tidskriften Nämnaren från NCM. (50 s)

Önskvärt är att vara prenumerant på tidskriften Nämnaren under läsåret 2011 och 2012. www.ncm.gu.se


Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.