Samhällsorienterande ämnen för lärare, åk 1-3 (Ingår i Lärarlyftet)

Kurs - grundnivå - 15 hp

Översikt

Behörighetskrav

Behörig att söka kursen är lärare som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör och som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) samt har en behörighetsgivande examen dvs. en lärarexamen som enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) kan ge en lärarlegitimation för undervisning i dessa årskurser. Vidare krävs att läraren undervisar i skolformer, årskurser eller ämnen som de inte är behöriga för samt att läraren har ett godkännande från skolhuvudman.

Sökande till utbildningar som vänder sig till lärare i åk 1-3 uppmanas att vara särskilt observanta vid val av kurs så att syftet, utökad behörighet, verkligen kan nås genom den sökta utbildningen.

Beskrivning

Målgrupp
Anställda lärare som har en behörighetsgivande examen. För deltagande krävs att läraren undervisar i det ämne, årskurs eller skolform där behörighet saknas.

Syftet med kursen är att kursdeltagarna ska utveckla kunskap i och om de samhällsorienterande ämnena, dels ämnesspecifikt dels utifrån ett tematiskt synsätt. I kursen anläggs genomgående samhälls-, rums-, tids- och existentiella perspektiv. Dessutom skall deltagarna utveckla en kompetens att planera, leda och utvärdera undervisning i grundskolans år 1-3 utifrån styrdokumenten.

Kursdeltagarna ska utveckla förmåga att skapa lärandesituationer som stimulerar barns nyfikenhet, utmanar deras frågande och kritiska tänkande utifrån en heterogen barn/elevgrupp. I kursen fokuseras studiet av kulturmöten i vid bemärkelse och utifrån dessa arbetar studenten med temat ''Abrahams barn'' som tar sin utgångspunkt i centrala religionshistoriska texter som berör genus och etnicitet. Vidare behandlas begreppen demokrati, politik och makt i ett rättssamhälle. Härvid fästs särskild uppmärksamhet på barn och ungas situation.

Betydelsen av såväl kultur- som naturgeografiska förutsättningar för mänsklig verksamhet studeras. Centrala utvecklingslinjer som kulturmötens betydelser och hur människors levnadsvillkor förändras i svensk och nordisk historia uppmärksammas särskilt. I kursen ges exempel på hur fältarbete kan användas vid tematisk undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Formativ och summativ bedömning behandlas på olika sätt i kursen.

Kursinnehållet examineras löpande i form av muntliga och skriftliga redovisningar baserade på laborationer och exkursioner samt gestaltningar.

Arbetsform (distans, campus)
Kursens ges som en kombination av campus och distans och har fem campusförlagda utbildningsdagar samt en halvdag för uppstart av kursen. Kursstart: 15 jan 2013, kl 9.15-13.00. Övriga dagar: 11 febr, 18 mars, 15 april, 14 maj och 10 jun, kl 9.15 - 17.00.

Kursplan

Kurskod: RC272U

Institution:
Skolutveckling och ledarskap
Version:
1
För studenter antagna vår 2013   höst 2012  

Fastställande

Kursen är inrättad 02 mars 2012.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 08 maj 2012 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 20 augusti 2012.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig en funktionell referensram av kunskaper inom de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap. Vidare syftar kursen till att studenterna ska kunna skapa kreativa och goda lärandemiljöer inom och mellan ämnena samt att kunna utvärdera undervisningen i grundskolans 1-3 utifrån Lgr 11.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom Lärarlyftet.

Förkunskapskrav

Behörig att söka kursen är lärare som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör och som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) samt har en behörighetsgivande examen dvs. en lärarexamen som enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) kan ge en lärarlegitimation för undervisning i dessa årskurser. Vidare krävs att läraren undervisar i skolformer, årskurser eller ämnen som de inte är behöriga för samt att läraren har ett godkännande från skolhuvudman.

Sökande till utbildningar som vänder sig till lärare i åk 1-3 uppmanas att vara särskilt observanta vid val av kurs så att syftet, utökad behörighet, verkligen kan nås genom den sökta utbildningen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  • identifiera samspelet mellan människa, natur, samhälle, normer och värderingar samt förklara detta samspel i rums- och tidsperspektiv
  • redogöra för de värderingar och regelverk som styr ett demokratiskt rättssamhälle samt använda för ämnesområdet centrala begrepp och kritiskt granska olika källor
  • beskriva och analysera huvuddragen i centrala livsfrågor och hur dessa gestaltas i tro, livsåskådning och traditioner
  • redogöra för centrala skeenden och människors förändrade levnadsvillkor i Norden under olika perioder
  • analysera sambanden mellan kultur- samt naturgivna förutsättningar och människans levnadsvillkor samt konsekvenserna av dessa samband
  • använda formativ och summativ bedömning för att analysera och värdera sitt val av innehåll, arbetssätt och bedömningsformer i förhållande till barns/elevers utvecklingsbehov, kunskapsutveckling och skolans styrdokument.

    • Formerna för att bedöma studenternas prestationer

    Studenten examineras enligt följande:

    Ur ett samhällsorienterande perspektiv gör studenten individuellt och i skriftlig form en planering av ett tematiskt arbete utifrån styrdokumenten. Till planeringen fogas ett formativt bedömningsunderlag. Gruppvis väljs en planering som presenteras i fält.

    Med hjälp av geografiska begrepp och modeller redogör studenten för naturprocesser och ömsesidig påverkan mellan mänsklig verksamhet och naturförutsättningar. Enskild skriftlig dokumentation avseende naturprocesser samt gruppens presentation av ämnet bedöms.

    I en individuell skriftlig hemtentamen redogör studenten för utvecklingslinjer och männsikors levnadsvillkor i ett historiskt perspektiv.

    Utifrån det pedagogiska programmet "Abrahams barn" presenterar och reflekterar studenten, inom ramen för ett grupparbete, över livsfrågor. Uppgiften följs upp
    i en individuell text där studenten analyserar existentiella frågor och teoretiska begrepp. .

    Med utgångspunkt i ett givet aktuellt dilemma problematiserar och analyserar studenten individuellt och i skriftlig form en samhällsaktörs intresse. I grupp diskuteras konsekvenserna av lösningsförslag på lång och på kort sikt utifrån aktörens och samhällets perspektiv.

    Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

    Innehåll eller kursinnehåll


    I kursen anläggs genomgående samhälls-, rums-, tids- och existentiellt perspektiv.
    Exempel ges på hur fältarbete kan användas vid tematisk undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Studenterna skapar med utgångspunkt i Lgr11 lärandesituationer som syftar till att stimulera barns nyfikenhet och utmana deras frågande och kritiska tänkande. Bedömning som ett redskap för lärande behandlas. Betydelsen och konsekvenserna av männsikans och naturens påverkan på varandra studeras. Identifikation och analys av rumsliga samband sker med hjälp av kartor och geografiska modeller. Centrala utvecklingslinjer liksom kulturmötens betydelser och hur människors levnadsvillkor förändras över tid behandlas. Svensk och nordisk historia studeras. Vidare belyses världsreligionerna utifrån existentiella frågor och teoretiska begrepp.I detta sammanhang arbetar studenterna med temat ''Abrahams barn'' som tar sin utgångspunkt i centrala religionshistoriska texter.

    Arbetsformer

    Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktiskt kreativt arbete, självstudier, arkiv- eller studiebesök samt fältarbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och digitala arbetsmöten.

    Betygsgrader

    Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

    Kurslitteratur och övriga läromedel

    Hela kursen

    Björk, Lena (2003). Vibrerande urtid. En upptäcktsresa genom Skånes årmiljoner. Malmö: Corona (101 s.)

    Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet. Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur (126 s.)

    Karlsson, Lars-Olof; Åkerblom, Lars & Barnes, Cecilia (red.) (2004). Gleerups stora skolatlas. Malmö: Gleerup

    Lieberg, Mats; de Laval, Suzanne & Åkerblom, Petter (red.) (2010). Den lärande staden. 1.uppl. Umeå: Borea kap 9 (16 s.)

    Petersson, Olof (2009). Vår demokrati. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag (i urval, ca 200 s.)

    Rosenblad, Dorothea & Rosenblad, Fanny (2004). Samma rötter. Abrahams barn i tre religioner. Uppsala: Fondi förlag (176 s.)

    Sanderoth, Ingrid; Werner, Margit & Båth, Sten (2009). Plats - identitet - lärande: närområdesstudier i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (256 s.)

    Stephansson, Ove & Beckman, Mona (1988). Jord, berg, luft, vatten: elementa. 1. uppl. Stockholm: Utbildningsradion (UR) (127 s.)

    Svanberg, Ingvar & Westerlund, David (red.) (2008). Religion i Sverige. 1. uppl. Stockholm: Dialogos (i urval, ca 100 s.)

    Svanelid, Göran (2008). 10 spel om samhället. Halmstad Bonniers utbildning (ca 20 s)

    Torstendahl, Rolf ”Källkritik, metod och vetenskap”, //Historisk tidskrift 2005 (125:2); http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-2/pdf/HT_2005-2_209-217_torstendahl.pdf
    (9 s)

    Welinder, Stig (2009). Sveriges historia: 13000 f. Kr - 600 e.Kr. Sverige: Nordstedts (400 s.)

    Valbar litteratur c:a 250 s.
    Icke tryckta

    Barnkonventionen http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-i-olika-versioner

    Regeringen: http://www.regeringen.se/

    Riksdagen: http://www.riksdagen.se/

    Brottsförebyggande rådet: http://www.bra.se/

    Statistiska centralbyrån: http://www.scb.se/ och kommuners statistiksidor

    Skolverket: http://www.skolverket.se/2.3689 Skolverket, statistik och analys Aktuella styrdokument

    Tryckt

    Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. 2. [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur (327 s.)
    Lindström, Dag (2004). Forntid i Sverige - en introduktion. Stockholm: Natur och kultur. (125 s.)


    Kursvärdering

    Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

    Övrigt


    Denna kurs är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som uppfyller förkunskapskraven för deltagande i lärarfortbildningen enligt förordning (2007:222) och förordning (2007:223) och som har ett godkännande från sin skolhuvudman.
    Den som söker kursen utan att uppfylla ovanstående riskerar att få avbryta utbildningen.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Paula Grevskog, studievägledare
Telefon: 040-66 58207
E-post: paula.grevskog@mah.se

Sofia Lönnqvist, kursansvarig
projektledare Regionalt utvecklingscentrum
Telefon: 040-66 58333
E-post: sofia.lonnqvist@mah.se

Lilian Waldenström, kursansvarig
Telefon: 040-66 58216
E-post: lilian.waldenstrom@mah.se