grundnivå 45 hp

Matematik för lärare, åk 7-9 (Ingår i Lärarlyftet II)

Sammanfattning

För kännedom
Inom motsvarande reguljär utbildning i avsett ämne ställs behörighetskrav om Matematik 4, Matematik D, Matematik tre årskurser NT (Områdesbehörighet A6c/6C) från gymnasiet. Inom Lärarlyftet II får det dock inte ställas några krav på gymnasiala meriter. Vi rekommenderar att ni läser igenom kursplanen innan ni söker kursen.

Målgrupp
Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i detta ämne i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig.

Kursens innehåll och upplägg
Kursen syftar till att stärka lärarens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens, för att därigenom öka elevers måluppfyllelse i matematik. Kursen utgår från aktuell forskning och knyter till kursplaner och styrdokument.
Kursen består av fyra delkurser. Kommunikationen inom kursen kommer att ske via en internetbaserad diskussionsplattform. I varje delkurs genomför kursdeltagarna läraktiviteter i grupp och individuellt, som bedöms formativt av kursens lärare. Den didaktiska litteraturen följs upp i individuella läsjournaler, som kursens lärare ger respons på, och i gruppdiskussioner på närträffar och på kursens internetplattform. Kursens genomförande bygger på att kursdeltagaren aktivt bidrar med egna lösningar, erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv vid arbetet med uppgifter och litteratur.
Examinationerna för varje delkurs består av en individuell skriftlig tentamen samt en inlämningsuppgift.

Delkurs 1 – Tal och mönster, 10 hp
I denna delkurs ges fördjupade kunskaper i taluppfattning, aritmetik och i att upptäcka och analysera talmönster.
Kursdeltagaren utvecklar sitt teoretiska och didaktiska kunnande om egenskaper hos tal inom det reella talområdet samt stärker sin begreppsutveckling genom att upptäcka, jämföra och analysera olika matematiska tankeformer, så att sambanden inom ett begrepp blir synliga. Speciell vikt läggs vid att använda kalkylprogram och enkel programmering för att undersöka talteoretiska samband.
Talbegreppet och talsystemets utveckling i ett historiskt perspektiv samt taluppfattning behandlas med hjälp av olika artefakter och med utgångspunkt i gällande kursplaner. Kursen behandlar också hur elevers begrepps- och språkutveckling kan stöttas genom undersökande arbetssätt.
Delkurs 2 – Geometri, 10 hp
Den klassiska euklidiska geometrin studeras ingående med speciellt fokus på begrepp och problemlösning. Stor vikt läggs vid matematiskt resonemang och argumentation t.ex. vid arbetet med geometriska konstruktioner och bevisföring. Grundläggande trigonometriska begrepp studeras också.
Laborativt och undersökande arbete utgör en viktig del i kursen. Digitala verktyg som dynamiska geometriprogram används för att stärka begreppsförståelsen såväl i det egna lärandet som i den egna undervisningen.
I delkursen får kursdeltagaren planera olika undervisningsmoment, analysera sådana och reflektera över olika sätt att se på kunnande och lärande.
Delkurs 3 – Sannolikheter, kombinatorik och statistik, 10 hp
Kursen behandlar olika läges- och spridningsmått och hur statistiskt material kan redovisas och analyseras. Olika digitala verktyg används för att analysera och presentera statistiskt material. Vidare behandlas KPI och andra indexserier. I dessa sammanhang diskuteras också hur matematik kan integreras med andra skolämnen.
Deltagaren arbetar med att formulera och lösa kombinatoriska problem och i samband med detta jämföra olika sätt att bestämma sannolikheter t ex inom spel och riskbedömning.
I hela kursen utvecklar kursdeltagaren sin förmåga att lösa och formulera problem, där kontexten hämtas från vardag, tidningsartiklar och data från SCB.
Under kursen diskuteras skillnader mellan formativ och summativ bedömning och hur betygssättning för hel kurs relateras till dessa. Speciellt tränar kursdeltagaren att förstå och tillämpa matriser vid bedömning av elevers muntliga och skriftliga prestationer. Med autentiska fall som utgångspunkt tränar kursdeltagaren att bedöma och analysera elevens kunskaper och kunskapsutveckling och hur detta kan sammanställas och synliggöras med olika uttrycksformer i förhållande till skolans nationella mål och kunskapskrav. Vidare får kursdeltagaren analysera problem givna vid nationella prov samt de mallar som används vid bedömning av dessa. Speciellt fokus läggs vid värdering av betygsnivåerna i uppgifterna.
Delkurs 4 – Algebra, funktioner och problemlösning, 15 hp
Kursen behandlar algebra i många former, från pre-algebra, som kan introduceras under de första skolåren, till mera avancerad algebra. Algebran studeras härvid ur olika aspekter, såsom problemlösningsverktyg, generaliserad matematik, studium av relationer samt studium av strukturer. Speciell vikt läggs vid den speciella typ av relationer som funktioner utgör, och kursdeltagaren tränar att tolka grafer för elementära funktioner samt att se samband med lösning av motsvarande ekvationer och olikheter.
Under hela kursen är träning i algebraisk problemlösning ett viktigt moment. Problemen hämtas från såväl vardagssituationer, skolans läromedel och nationella prov som historisk matematisk litteratur. Kursdeltagaren tränar också att själv formulera och utveckla matematiska problem samt att ge bedömningsförslag till dessa. Kursdeltagaren studerar olika sätt att lösa problem, samt analyserar olika kvaliteter på lösningar och modeller. Vidare behandlas hur grupper kan organiseras vid problemlösning så att varje elevs lärande och utveckling främjas samt vikten av att problemen innehåller öppna frågeställningar för att även stimulera elevernas språkutveckling.
Under delkursen studeras också litteratur inom området matematik i ett specialpedagogiskt perspektiv. Vidare granskas och värderas kritiskt läromedel och olika synsätt på kunskap och lärande i förhållande till läroplan, kursplaner och olika elevers förutsättningar och behov. Kursdeltagaren reflekterar också över sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena skolan.
Grafritande räknare, symbolhanterande verktyg och dator används för att stärka begreppsförståelsen för såväl det egna lärandet som den egna undervisningen. Studierna knyts till en diskussion om ämnesinnehållets relevans för skolans matematik och de didaktiska implikationerna härav. I alla moment beaktas hur undervisningen kan utformas för att stärka elevernas tilltro till sitt eget tänkande. Kursdeltagaren ska se en röd tråd i skolans matematikundervisning med ett perspektiv av livslångt lärande.

Arbetsform (distans, campus)
Kursen ges på halvfart som en kombination av campus och distans och har totalt 9 campusförlagda utbildningstillfällen (3 tillfällen per termin). Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Behörighetskrav

Behörig att söka kursen är lärare som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör och som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) samt har en behörighetsgivande examen dvs. en lärarexamen som enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) kan ge en lärarlegitimation för undervisning i dessa årskurser. Vidare krävs att läraren undervisar i skolformer, årskurser eller ämnen som de inte är behöriga för samt att läraren har ett godkännande från skolhuvudman.

Urval:

Lottning

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, vår 2017, höst 2016

Kurskod:
RC347U version 1,2
Engelsk benämning:
Mathematics for Teachers, Schoolyear 7-9
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
16 mars 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
16 mars 2017
Ersätter kursplan fastställd:
28 juni 2016

Förkunskapskrav

Behörig att söka kursen är lärare som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör och som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) samt har en behörighetsgivande examen dvs. en lärarexamen som enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) kan ge en lärarlegitimation för undervisning i dessa årskurser. Vidare krävs att läraren undervisar i skolformer, årskurser eller ämnen som de inte är behöriga för samt att läraren har ett godkännande från skolhuvudman.

Syfte

Kursen syftar till att kursdeltagarna ska vidarutveckla sin kompetens inom matematik och matematikdidaktik för att kunna genomföra matematikundervisning enligt de nationella målen för grundskolans senare år. Vidare ska kursen stimulera kursdeltagens intresse för att följa aktuell debatt och forskning inom ämnesområdet.

Tal och mönster, 10 hp

Innehåll

Kursen behandlar ämnesteori och ämnesdidaktik inom taluppfattning, aritmetik och talmönster.
Under kursen har kursdeltagaren möjlighet att utveckla sitt teoretiska och didaktiska kunnande om egenskaper hos tal inom det reella talområdet samt att stärka sin begreppsförståelse genom att upptäcka, jämföra och analysera olika matematiska tankeformer, så att sambanden inom ett begrepp blir synliga.
Talbegreppet och talsystemets utveckling ur ett historiskt perspektiv samt taluppfattning behandlas med hjälp av olika artefakter och med utgångspunkt i gällande kursplaner. Kursen behandlar också hur elevers begrepps- och språkutveckling kan stöttas genom undersökande arbetssätt.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna

  • beskriva och förklara begreppet taluppfattning samt redogöra för och reflektera över hur kursdeltagaren och eleverna kan utveckla detta begrepp
  • redogöra för egenskaper och operationer hos hela, rationella och reella tal
  • identifiera och algebraiskt analysera talmönster i omvärlden samt tolka, beskriva och analysera elevers tänkande kring tal och talmönster
  • använda digital teknik som verktyg för undervisning i matematik
  • visa exempel på hur ett undersökande och laborativt arbetssätt kan stödja språk- och matematikutveckling

Arbetsformer

Kursen läses på distans med campusförlagda dagar. Kursen, som är nätbaserad, innehåller varierande arbetsformer t.ex. föreläsningar, gruppövningar, litteraturseminarier och workshops. I varje delkurs genomför kursdeltagarna läraktiviteter i grupp och individuellt.
Kursens genomförande bygger på att kursdeltagaren deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare och genom aktivt bidragande med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar såväl ett aktivt deltagande i nätbaserade interaktioner som kreativt användande av digitala medier för samarbete och lärande.

Bedömningsformer

Mål 2 och del av mål 3 (identifiera och algebraiskt analysera talmönster i omvärlden) examineras genom en skriftlig salstentamen.
Mål 1 och del av mål 3 (tolka, beskriva och analysera elevers tänkande kring tal och talmönster ) examineras i en skriftlig rapport.
Mål 4 och 5 examineras genom skriftlig redovisning av uppgifter och aktivt deltagande i litteraturseminarium.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Geometri och mönster, 10 hp

Innehåll

Den klassiska euklidiska geometrin studeras ingående med speciellt fokus på begrepp och problemlösning. Stor vikt läggs vid korrekt matematiskt resonemang och argumentation, t.ex. vid arbetet med geometriska konstruktioner och bevisföring. Grundläggande trigonometriska begrepp studeras också.
Laborativt och undersökande arbete utgör en viktig del i kursen. Digitala verktyg som dynamiska geometriprogram används för att stärka begreppsförståelsen såväl i det egna lärandet som i den egna undervisningen. I delkursen får kursdeltagaren planera olika
undervisningsmoment, analysera sådana och reflektera över olika sätt att se på kunnande och lärande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna

  • använda centrala begrepp och lösningsmetoder inom klassisk geometri och trigonometri samt i korthet redogöra för geometrins historiska utveckling
  • använda matematiska resonemang och matematisk argumentation samt följa grundläggande bevisföring
  • formulera geometriska problem och undersökande aktiviteter med utgångspunkt i läroplan och kursplaner, samt reflektera över den kunskapsutvecklande potentialen i dessa
  • använda dynamiska geometriprogram och andra digitala verktyg som kan stödja förståelsen av geometriska begrepp och resonemang

Arbetsformer

Kursen läses på distans med campusförlagda dagar. Kursen, som är nätbaserad, innehåller varierande arbetsformer t.ex. föreläsningar, gruppövningar, litteraturseminarier och workshops. I varje delkurs genomför kursdeltagarna läraktiviteter i grupp och individuellt.
Kursens genomförande bygger på att kursdeltagaren deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare och genom aktivt bidragande med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar såväl ett aktivt deltagande i nätbaserade interaktioner som kreativt användande av digitala medier för samarbete och lärande.

Bedömningsformer

Mål 1 och 2 examineras genom en skriftlig salstentamen.
Mål 3 och mål 4 examineras i form av en text och aktivt deltagande i seminarium.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Sannolikheter, kombinatorik och statistik, 10 hp

Innehåll

Kursen behandlar olika läges- och spridningsmått och hur statistiskt material kan redovisas och analyseras. Olika digitala verktyg används för att analysera och presentera statistiskt material. Vidare behandlas KPI och andra indexserier. I dessa sammanhang diskuteras också hur matematik kan samverka med andra skolämnen.
Deltagaren arbetar med att formulera och lösa kombinatoriska problem och i samband med detta jämföra olika sätt att bestämma sannolikheter t ex inom spel och riskbedömning. I hela kursen övar kursdeltagaren sin förmåga att lösa och formulera problem, där kontexten hämtas från vardag, tidningsartiklar och data från SCB. Under kursen diskuteras skillnader mellan formativ och summativ bedömning och hur betygssättning för hel kurs relateras till dessa. Speciellt tränar kursdeltagaren att förstå och tillämpa matriser vid bedömning av elevers muntliga och skriftliga prestationer. Med autentiska fall som utgångspunkt tränar kursdeltagaren att bedöma och analysera elevens kunskaper och kunskapsutveckling, och hur dessa kan sammanställas och synliggöras genom olika uttrycksformer, i förhållande till skolans nationella mål och kunskapskrav. Vidare får kursdeltagaren analysera problem givna vid nationella prov samt de mallar som används vid bedömning av dessa. Speciellt fokus läggs vid värdering av betygsnivåerna i uppgifterna.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna

  • analysera, bearbeta och presentera statistiska material
  • presentera och lösa problem inom kombinatorik och sannolikheter och i samband med detta redogöra för olika lösningsmodeller samt analysera den kvalitativa nivån på egna och andras lösningar
  • använda datorprogram som åskådliggör statistik rörande global utveckling med animerade diagram och visa exempel på hur matematiken kan samverka med andra ämnen
  • analysera den egna bedömnings- och betygsättningspraktiken

Arbetsformer

Kursen läses på distans med campusförlagda dagar. Kursen, som är nätbaserad, innehåller varierande arbetsformer t.ex. föreläsningar, gruppövningar, litteraturseminarier och workshops. I varje delkurs genomför kursdeltagarna läraktiviteter i grupp och individuellt.
Kursens genomförande bygger på att kursdeltagaren deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare och genom aktivt bidragande med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar såväl ett aktivt deltagande i nätbaserade interaktioner som kreativt användande av digitala medier för samarbete och lärande.

Bedömningsformer

Mål 1 och 2 examineras genom en skriftlig salstentamen.
Mål 3 examineras genom en text och en instruktionsfilm.
Mål 4 examineras i skriftlig redovisning av uppgifter och aktivt deltagande i litteraturseminarium.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Algebra, funktioner och problemlösning, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar algebra i många former, från pre-algebra, som kan introduceras under de första skolåren, till mera avancerad algebra. Algebran studeras härvid ur olika aspekter; som problemlösningsverktyg, generaliserad matematik, studium av relationer samt studium av strukturer. Speciell vikt läggs vid den typ av relationer som funktioner utgör och kursdeltagaren tränar att tolka grafer för elementära funktioner, samt att se samband med lösning av motsvarande ekvationer och olikheter.
Under hela kursen är träning i algebraisk problemlösning ett viktigt moment. Problemen hämtas från såväl vardagssituationer, skolans läromedel och nationella prov som historisk matematisk litteratur. Kursdeltagaren tränar också att själv formulera och utveckla matematiska problem samt att ge bedömningsförslag till dessa. Under kursen behandlas olika typer av matematiska problemställningar samt hur problemformuleringen i sig kan vara avgörande för elevers medvetenhet om att, och hur, de lär sig matematik. Kursdeltagaren studerar olika sätt att lösa problem, samt analyserar olika kvaliteter på lösningar och modeller. Vidare behandlas hur grupper kan organiseras vid problemlösning så att varje elevs lärande och utveckling främjas. Grafritande räknare och symbolhanterande verktyg används för att stärka begreppsförståelsen inom såväl det egna lärandet som den egna undervisningen.
Under delkursen studeras också litteratur inom matematik i ett specialpedagogiskt perspektiv. Vidare granskas och värderas kritiskt läromedel samt olika synsätt på kunskap och lärande i förhållande till läroplan, kursplaner och olika elevers förutsättningar och behov. Kursdeltagaren reflekterar också över sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena skolan.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna

  • formulera och lösa matematiska problem med algebraiska metoder och kunna visa hur man genom algebra möjliggör en progression i alla elevers begreppsutveckling från det specifika till det generella och från det konkreta till det abstrakta
  • hantera algebraiska uttryck, exempelvis vid bevisföring och vid användande av räknelagar
  • redogöra för egenskaper hos funktioner, skissa och tolka grafer för elementära funktioner samt se samband med lösning av motsvarande ekvationer och olikheter
  • visa hur laborativt arbete och användandet av digitala verktyg kan leda till att funktionssamband och algebraiska begrepp upptäcks och utvecklas mot en fördjupad förståelse av matematiska samband
  • exemplifiera hur undervisning i matematik kan organiseras för att främja elevers lärande i heterogena grupper
  • skapa och lösa problem innehållande begrepp i flera kvalitativa nivåer
  • värdera och kritiskt granska läromedel, undervisningssekvenser och klassrumsaktiviteter utifrån olika synsätt på kunskap och lärande, elevers förutsättningar och behov, styrdokument samt sociala, språkliga och genusbetingade mönster

Arbetsformer

Kursen läses på distans med campusförlagda dagar. Kursen, som är nätbaserad, innehåller varierande arbetsformer t.ex. föreläsningar, gruppövningar, litteraturseminarier och workshops. I varje delkurs genomför kursdeltagarna läraktiviteter i grupp och individuellt.
Kursens genomförande bygger på att kursdeltagaren deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare och genom aktivt bidragande med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar såväl ett aktivt deltagande i nätbaserade interaktioner som kreativt användande av digitala medier för samarbete och lärande.

Bedömningsformer

Mål 2, 3 och 6 samt del av mål 1 (formulera och lösa matematiska problem med algebraiska metoder) examineras genom en skriftlig salstentamen.
Mål 4 examineras genom en skriftlig rapport.
Mål 7 examineras genom en digital presentation. I examinationen ingår även ett seminarium i vilket kursdeltagaren diskuterar andra deltagares arbeten.
Mål 5 och del av mål 1 (kunna visa hur man genom algebra möjliggör en progression i alla elevers begreppsutveckling från det specifika till det generella och från det konkreta till det abstrakta) examineras i skriftlig redovisning av uppgifter och aktivt deltagande i litteraturseminarium
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning, det vill säga i de delar som studerats i kursen och som därmed examinerats.
Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband om validering och tillgodoräkning att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknats efter validering ingår inte i betygsättningen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Tal och mönster

Berglund, Lasse (2009). Tal och mönster. Lund: Studentlitteratur, (1-171), (171 s)

Bekken, Otto B & Mosvold, Reidar (2006). Reflektioner kring en videostudie. I: Jesper

Boesen m.fl. (red.). Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (215-228), (14 s)

Cestari, Maria Luiza; Santagata, Rossella & Hood, Gail (2006). Lärare lär från video. I: Jesper Boesen m.fl. (red.). Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (229-240), (12 s)

Firsov, Victor (2006). Måste man vara intresserad av matematik? I: Jesper Boesen m.fl. (red.). Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (155-164), (10 s)

NCM (2014). Nämnaren Tema 10 - Matematikundervisning i praktiken. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (1 – 93), (93 s)

NCM (2011). Nationellt centrum för matematikutbildning. http:ncm.gu.se. Relevant innehåll.

Skolverket. Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument.

Skolverket. Artiklar hämtade från matematiklyftets lärportal och forskningsrapporter (cirka 100 s).

Stephens, Max (2006). Generalisering av numeriska utsagor. I: Jesper Boesen m.fl. (red.). Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (35-48), (14 s)

Van den Heuvel-Panhuizen, Marja (2006). Flickproblem och pojkproblem. I: Jesper Boesen m.fl. (red.). Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (139-154), (16 s)

Geometri och mönster

Bråting, Kajsa, Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2013). Geometri för lärare. Lund: Studentlitteratur, (148 s)

Jirotkova, Darina (2006). Geometri på rutat papper. I: Jesper Boesen m.fl. (red.). Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (123-137), (15 s)

Littler, Graham & Jirotkova, Darina (2006). Att lära om geometriska kroppar. I: Jesper Boesen m.fl. (red.). Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (63-79), (17 s)

NCM (2014). Nämnaren Tema 10 - Matematikundervisning i praktiken. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (336 – 408), (73 s)

NCM (2011). Nationellt centrum för matematikutbildning. http:ncm.gu.se. Relevant material.

Skolverket. Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument.

Skolverket. Artiklar hämtade från matematiklyftets lärportal och forskningsrapporter (cirka 100 s).

Kompendium om euklidisk geometri och triangelsatserna (trigonometri), (50 s).

Sannolikheter, kombinatorik och statistik

Berglund, Lasse (2009). Tal och mönster. Lund: Studentlitteratur, (173-222), (50 s)

Britton, Tom & Garmo, Hans (2002). Sannolikhetslära och statistik för lärare. Lund: Studentlitteratur, (1-124), (124 s)

NCM (2014). Nämnaren Tema 10 - Matematikundervisning i praktiken. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (205 - 267), (63 s)

NCM (2011). Nationellt centrum för matematikutbildning. http:ncm.gu.se. Relevant material.

Pettersson, Astrid; Olofsson, Gunilla; Kjellström, Katarina; Ingemansson, Ingmar; Hallén, Stina; Björklund Boistrup, Lisa & Alm, Lena (2010). Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: Stockholms Universitets Förlag. (104 s)

SCB (2011). Material och artiklar från statistiska centralbyrån: www.scb.se

Skolverket. Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument.

Skolverket. Artiklar hämtade från matematiklyftets lärportal och forskningsrapporter (cirka 100 s).

Algebra, funktioner och problemlösning

Hagland, Kerstin; Hedrén, Rolf & Taflin, Eva (2005). Rika matematiska problem. Stockholm: Liber, (236 s)

Lester, Frank & Lambdin, Diana (2006). Undervisa genom problemlösning. I: Jesper Boesen, Göran Emanuelsson, Anders Wallby & Karin Wallby (red.). Lära och undervisa matematik – internationella perspektiv. Göteborg: NCM, (95-108), (14 s)

Marquis, June (1988). Common mistakes in Algebra. I: Arthur F. Coxford, The ideas of algebra, K-12 NCTM yearbook, (204–205), (2 s)

Månsson, Jonas & Nordbeck, Patrik (2011). Endimensionell analys. Särtryck kap 1 – 8. Lund: Studentlitteratur, (1 – 156)

Månsson, Jonas & Nordbeck, Patrik (2011). Övningar i Endimensionell analys. Särtryck kap 1 – 8. Lund: Studentlitteratur, (1 – 75)

NCM (2014). Nämnaren Tema 10 - Matematikundervisning i praktiken. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling, (94 - 203, 268 - 335 och 409 – 468), (239 s)

NCM (2011). Nationellt centrum för matematikutbildning. http:ncm.gu.se. Relevant innehåll.

Persson, Per-Eskil (2010). Räkna med bokstäver! Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet, (31–54), (23 s)

Skolverket (2008). Mer än matematik - om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. www.skolverket.se (pdf-fil ), (45 s)

Skolverket. Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument.

Kursvärdering

Högskolan ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.


Provkoder

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Regionalt utvecklingscentrum.

Mer information om utbildningen

Nichlas Eklund, studievägledare
Telefon: 040-66 58616
Anita Svensson, studieadministratör
Telefon: 040-66 58319
Barbro Söderberg, kursansvarig
Telefon: 040-66 58221

Anmälan

21 augusti 2017 - 16 januari 2019 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 9 Anmälningskod: mah-LY261

Sista anmälningsdag 18 april

Anmäl dig

16 januari 2017 - 15 juni 2018 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 9 Schema

22 augusti 2016 - 12 januari 2018 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 9 Schema

Detta är en utskrift från Malmö högskolas webbplats edu.mah.se