avancerad nivå 90 hp

Speciallärarutbildning med specialisering mot matematikutveckling (Ingår i Lärarlyftet II)

Sammanfattning

Målgrupp
Målgrupp för speciallärarutbildningen inom Lärarlyftet II är som följer:
  • Lärare eller förskollärare[1] som har sådan grundläggande lärarexamen eller förskollärarexamen som krävs för behörighet att undervisa i grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt särskild undervisning för vuxna,
  • lärare[2] som har sådan grundläggande lärarexamen som krävs för behörighet att undervisa som lärare i specialskolan,
  • lärare eller förskollärare som har sådan grundläggande lärarexamen eller förskollärarexamen som krävs för behörighet att som speciallärare få bedriva undervisning som avser särskilt stöd i grundskolan, gymnasieskolan samt motsvarande skolformer enligt behörighetsförordningen och som dessutom
  • har anställning inom skolväsendet, dock inte inom förskolan eller fritidshemmet. Detta styrks genom blanketten ”Huvudmannens godkännande
[1] I vissa fall även fritidspedagoger som har en sådan examen som enligt behörighetsförordningen kan ligga till grund för avsedd behörighet.
[2] I vissa fall även fritidspedagoger som har en sådan examen som enligt behörighetsförordningen kan ligga till grund för avsedd behörighet.
Syfte med utbildningen
Utbildningen vänder sig till dig som vill arbeta såväl självständigt som tillsammans med personal och ledning, för att erbjuda individuellt stöd och hjälp för elever i svårigheter inom språk-, skriv-, läs- eller matematikutvecklingen eller elever med grav språkstörning.
Utbildningen förbereder för att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i förskola/skola i enlighet med de bestämmelser som finns i förordningen om behörighet och legitimation för förskollärare och lärare (SFS 2011:326).
Fullgjord kurs motsvarar kraven för Speciallärarexamen med specialisering Matematikutveckling.
Kursens innehåll och upplägg
Som speciallärare arbetar du, baserat på din tidigare utbildning, och din specialisering inom speciallärarutbildningen med att:
- ge alla elever en likvärdig utbildning och rätt stöd för att nå kunskapsmålen.
- erbjuda individuellt stöd till elever med olika former av svårigheter,
- tidigt upptäcka stödbehov och att bidra till god utredning så att skolans stödinsatser håller hög kvalitet.
- vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare för såväl föräldrar som kollegor
- leda pedagogiskt utvecklingsarbete med målet att kunna möta alla barn och elever rätt till en likvärdig utbildning,
- arbeta ledande med att utveckla arbetssätt gällande bedömning och betygssättning
Du förväntas samarbeta med specialpedagoger, elevhälsan och andra viktiga aktörer i förskolan/skolan i syfte att gemensamt utveckla goda lärandemiljöer.
Kursen utgår från vetenskaplig grund, aktuell forskning och knyter an till aktuella styrdokument.
Kursen består av sex delkurser. I varje delkurs genomför kursdeltagarna läraktiviteter i grupp och individuellt, som exempelvis undersökande arbete och kartläggningar i skolverksamheter, yrkesrelaterade övningar och litteraturseminarier. Parallellt med de fyra första delkurserna kommer deltagarna att läsa kurs 5 Vetenskapsteori och forskningsmetod som företrädesvis kopplas till kartläggningsuppgifter i de olika delkurserna, samt examineras som delar i befintliga examinationer.
Arbetsform (distans, campus)
Kursen genomförs under fem terminer på 70% studietakt. Kursen är delvis nätbaserad. Varje delkurs motsvarar ca 10-12 utbildningsdagar i Malmö då du deltar i föreläsningar, grupparbeten, seminarier och yrkesrelaterade övningar.
I kursen ingår undersökande arbete som är verksamhetsförlagd utbildning. Under den sista terminen skriver du ett examensarbete.
Kursen startar den 28 augusti 2017 och avslutas i januari 2020.

Behörighetskrav

Lärarexamen som är avsedd för undervisning i ämnet matematik, eller att den sökande genom sin examen fått behörighet att undervisa i matematik. Om lärarens examen inte är avsedd för undervisning i matematik krävs att läraren blivit behörig att undervisa i ämnet genom högskoleutbildning eller, utan att ha blivit behörig i ämnet, har kompletterande högskolestudier om minst 22,5 hp i matematik.
Därutöver krävs anställning i relevant skolform samt huvudmannens godkännande.

Urval:

Lottning

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017

Kurskod:
RC606U version 1
Engelsk benämning:
Special Needs Training - Mathematical Development
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
27 februari 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
28 augusti 2017

Förkunskapskrav

Lärarexamen som är avsedd för undervisning i ämnet matematik, eller att den sökande genom sin examen fått behörighet att undervisa i matematik. Om lärarens examen inte är avsedd för undervisning i matematik krävs att läraren blivit behörig att undervisa i ämnet genom högskoleutbildning eller, utan att ha blivit behörig i ämnet, har kompletterande högskolestudier om minst 22,5 hp i matematik.
Därutöver krävs anställning i relevant skolform samt huvudmannens godkännande.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom Lärarlyftet

Syfte

Utbildningen vänder sig till dig som vill arbeta såväl självständigt som tillsammans med personal och ledning, för att erbjuda individuellt stöd och hjälp för elever i svårigheter inom språk-, skriv-, läs- eller matematikutvecklingen eller elever med grav språkstörning.
Utbildningen förbereder för att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i förskola/skola i enlighet med de bestämmelser som finns i förordningen om behörighet och legitimation för förskollärare och lärare (SFS 2011:326).
Fullgjord kurs motsvarar kraven för Speciallärarexamen med specialisering Språk, Skriv- och läsutveckling

Innehåll

Som speciallärare arbetar du, baserat på din tidigare utbildning, och din specialisering inom speciallärarutbildningen med att:
- ge alla elever en likvärdig utbildning och rätt stöd för att nå kunskapsmålen.
- erbjuda individuellt stöd till elever med olika former av svårigheter,
- tidigt upptäcka stödbehov och att bidra till god utredning så att skolans stödinsatser håller hög kvalitet.
- vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare för såväl föräldrar som kollegor
- leda pedagogiskt utvecklingsarbete med målet att kunna möta alla barn och elever rätt till en likvärdig utbildning,
- arbeta ledande med att utveckla arbetssätt gällande bedömning och betygssättning
Du förväntas samarbeta med specialpedagoger, elevhälsan och andra viktiga aktörer i förskolan/skolan i syfte att gemensamt utveckla goda lärandemiljöer.
Kursen utgår från vetenskaplig grund, aktuell forskning och knyter an till aktuella styrdokument.
Kursen består av sex delkurser. I varje delkurs genomför kursdeltagarna läraktiviteter i grupp och individuellt, som exempelvis undersökande arbete och kartläggningar i skolverksamheter, yrkesrelaterade övningar och litteraturseminarier. Parallellt med de fyra första delkurserna kommer deltagarna att läsa kurs 5 Vetenskapsteori och forskningsmetod som företrädesvis kopplas till kartläggningsuppgifter i de olika delkurserna, samt examineras som delar i befintliga examinationer.

Specialpedagogiska perspektiv, 15 hp

Innehåll

Delkursen behandlar specialpedagogik och dess kontextuella och individuella villkor. Vidare behandlas komplexiteten inom det specialpedagogiska området ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Barns/ungas/vuxnas lärande och utveckling behandlas ur såväl ett forsknings- som ett verksamhetsperspektiv samt i relation till vald inriktning. I denna kurs påbörjas reflektion över kunskapsutveckling, värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom behandlas olika datainsamlingsmetoder och det akademiska skrivandet.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • redogöra för olika specialpedagogiska perspektiv samt granska och reflektera över forskning inom området
  • beskriva och analysera lärandemiljöer för alla barn/unga/vuxna i relation till specialpedagogiska teorier och begrepp och i relation till språk, matematikutveckling
  • analysera hur lärmiljöers förebyggande och åtgärdande arbete kan utvecklas
  • visa förmåga att samarbeta och samverka med andra i de basgruppsmoment som ingår i delkursen

Arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten som t.ex. spanarverkstad, debatt och e-portfolio. Delkursens genomförande bygger på att deltagaren deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. I delkursen ingår även enskilda uppgifter på campus och deltagande i nätbaserat arbete samt att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Deltagarna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I delkursen ingår verksamhetsknutna studier.

Bedömningsformer

I en individuell skriftlig uppgift bedöms deltagaren utifrån sin förmåga att analysera lärandemiljöer för alla barn/unga/vuxna i relation till specialpedagogiska teorier och begrepp. I två muntliga basgruppsuppgifter bedöms deltagarens förmåga att redogöra för olika forsknings- och verksamhetsperspektiv samt kritiskt granska och diskutera vetenskapliga artiklar. Löpande under delkursen följs och bedöms basgruppens arbete och bedöms slutligen genom en individuell skriftlig självvärdering och värdering av basgruppens process.
Betygskriterier anges av kursledaren vid delkursens start.

Lärande, utveckling och pedagogisk utredning, 15 hp

Innehåll

Delkursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala, emotionella och etiska aspekter med särskilt fokus på vald inriktning. Vidare belyses samspel mellan individuella förutsättningar, kunskapssyn och lärandemiljö. En del av delkursen innebär att undersöka, granska och genomföra en pedagogisk utredning som är relevant för den valda specialisering samt utforma ett åtgärdsprogram. Identifiering av förebyggande och åtgärdande insatser är centralt i delkursen. Dessutom ingår, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, reflektion över kunskapsutveckling, färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • identifiera och analysera pedagogiska problemställningar i lärandemiljön utifrån olika aspekter av lärande och utveckling med särskilt fokus på språk, matematikutveckling och i relation till förebyggande och åtgärdande arbete
  • analysera hur arbetsprocesser och rutiner organiseras i arbetet med pedagogiska utredningar samt genomföra en pedagogisk utredning på organisations-, grupp- och individnivå som är relevant för området språk, matematikutveckling
  • dokumentera och reflektera över den egna kunskaps-och professionsutvecklingen samt över samverkan och etiska förhållningssätt i relation till andra aktörer

Arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Delkursens genomförande bygger på att deltagaren deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Deltagarna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Examinationen består av en individuell skriftlig uppgift, som också redovisas muntligt, där deltagarens förmåga att genomföra en pedagogisk utredning utifrån att ha identifierat och analyserat pedagogiska problemställningar i lärandemiljön bedöms med utgångspunkt i delkursens lärandemål. Med den pedagogiska utredningen och med egen samlad erfarenhet som grund ska deltagaren även dra slutsatser och identifiera betydande utgångspunkter i pedagogiskt utredningsarbete och kritiskt analysera vad en kartläggning kan innebära (Lärandemål 1 och 2). I examinationen ingår också en reflekterande dokumentation rörande den egna kunskaps-och professionsutvecklingen, samverkan och etiska förhållningssätt (Lärandemål 3).
Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start.

Individuella förutsättningar och kontextuella villkor, 15 hp

Innehåll

I delkursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt barns/elevers olika förutsättningar. Deltagarna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I delkursen genomför deltagarna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • granska och problematisera teorier och begrepp som rör barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd med speciellt fokus på språk, matematikutveckling
  • kartlägga individuella förutsättningar och analysera kontextuella villkor i olika lärmiljöer och deras betydelse för den pedagogiska praktiken
  • kritiskt granska och föreslå olika sätt att möta barn/elever utifrån sina förutsättningar
  • analysera förebyggande och åtgärdande arbete i relation till språk, matematikutveckling beskriva det professionella samtalets funktion, samt praktisera och analysera rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare
  • reflektera över yrkesetik och professionsrollens komplexitet

Arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, som t.ex. spanarverkstad samt responsarbete, casemetodik, seminarier och föreläsningar. Delkursens genomförande bygger på att deltagaren deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Deltagarna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Bedömningen av deltagarens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter (lärandemål 1 och 3). Med utgångspunkt i den inledande texten, ger deltagaren i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik (lärandemål 2). I den sista delen föreslår deltagaren förebyggande och åtgärdande insatser på olika nivåer (lärandemål 3 och 4). Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där deltagaren analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare (lärandemål 5 och 6). Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start.

Speciallärarens strategiska insatser o pedagogiska bidrag, 15 hp

Innehåll

Genom kartläggning och pedagogisk bedömning av elevers hela lärsituationer, analyseras individanpassade arbetssätt. En viktig del av delkursen är att orientera sig i olika metoder för att bedöma effekten av pedagogiska insatser. Inom delkursen analyserar och prövar deltagaren olika strategiska insatser i syfte att säkerställa alla barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning. I delkursen analyseras även olika tillvägagångssätt när det gäller kvalitetsarbete.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren

  1. kritiskt analysera olika former av bedömning och betygssättning i relation till språk, skriv- och läsutveckling kunna ge exempel på olika sätt att arbeta individanpassat med barn och elever i behov av särskilt stöd i relation till språk, matematikutveckling
  2. kritiskt analysera pågående skolutvecklingssatsningar i relation till skolans identifierade behov och gällande styrdokument
  3. kritiskt analysera tillvägagångssätt gällande kvalitetsarbete och strategiskt utvecklingsarbete
  4. identifiera möjligheter och brister i det pedagogiska arbetet med att möta behoven hos alla barn och elever och presentera en väl underbyggd plan för förebyggande och åtgärdande insatser på skolnivå i relation till språk, matematikutveckling

Arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, responsarbete, casemetodik och spanarverkstad. Deltagaren förutsätts utnyttja nätbaserade resurser för responsarbete och arbetsmöten.

Bedömningsformer

Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig tentamen, 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.
Prov 2: Skriftlig rapport, 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.
Prov 3: Muntlig presentation, 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 5.
För betyget Väl godkänd på hel delkurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av delkursens poängomfattning.
Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start.

Vetenskapsteori och forskningsmetod, 15 hp

Innehåll

  • nationell och internationell specialpedagogisk forskning med betoning på språk, matematikutveckling
  • vetenskapsteori och vetenskapligt förhållningssätt.
  • problematisering och kritisk granskning av fenomen med anknytning till specialpedagogiska frågeställningar med betoning på språk, matematikutveckling
  • insamlings- och bearbetningsmetoder av kvantitativa och kvalitativa data
  • forskningsetiska frågor

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • identifiera ett urval av nationell och internationell forskning inom det specialpedagogiska forskningsfältet, speciellt utifrån språk, matematikutveckling Forskningen ska därefter kritiskt granskas, värderas och diskuteras ur teoretisk, metodisk och etisk synvinkel,
  • känna till och prova skilda datainsamlings- och bearbetningsmetoder,
  • föreslå en specialpedagogisk frågeställning utifrån språk, matematikutveckling, motivera valet och olika forskningsmässiga angreppssätt samt sammanställa och presentera en poster över ett planerat självständigt arbete

Arbetsformer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, presentationsteknik och litteraturstudier. Delkursen utvecklas med utgångspunkt från syfte och mål i samverkan mellan deltagare och kursledare.

Bedömningsformer

Deltagaren sammanställer ett urval av nationell och internationell forskning med betoning på vald inriktning/specialisering. Med detta som underlag bedöms deltagarens förmåga att identifiera forskning, kritiskt granska, värdera och diskutera denna ur teoretisk, metodisk och etisk synvinkel. Vidare bedöms deltagarens förmåga att föreslå en specialpedagogisk frågeställning och motivera valet av olika datainsamling- och bearbetningsmetoder. Deltagaren ska dessutom sammanställa en poster och muntligt presentera denna individuellt eller i par inför deltagargruppen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start.

Examensarbete – språk, matematikutveckling, 15 hp

Innehåll

Delkursen behandlar frågeställningar inom det specialpedagogiska forskningsfältet. Vidare väljs, gärna i dialog med den egna verksamheten, ett problemområde och en forskningsfråga som är förankrad i speciallärarprofessionen med vald specialisering. Deltagaren genomför ett självständigt arbete i samråd med en handledare. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och kan ha formen av en empirisk undersökning, ett utvecklingsarbete, ett gestaltande arbete, en litteraturstudie eller en kunskapsöversikt.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • formulera en vetenskaplig problemställning inom ramen för specialpedagogisk praktik
  • redogöra för och kritiskt reflektera kring teoretiska perspektiv och såväl nationell som internationell forskning i relation till vald problemställning med relevans för speciallärarprofessionen och språk, matematikutveckling
  • välja och motivera ett utifrån valt problemområde lämpligt metodiskt angreppssätt med hänsyn till forskningsetiska överväganden
  • analysera och tolka material utifrån teoretiska perspektiv och relevant forskning i enlighet med vetenskaplig praxis
  • dra slutsatser av undersökningen samt reflektera kring resultatets betydelse för speciallärarprofessionen och språk, matematikutveckling samt framtida forsknings- och utvecklingsarbete
  • redogöra för och reflektera kring forskningsprocessen
  • presentera undersökningen i form av en vetenskapligt underbyggd text
  • självständigt argumentera för och försvara sitt arbete samt opponera på ett annat examensarbete

Arbetsformer

Delkursens arbetsformer utvecklas i samverkan mellan deltagare och handledare, med hänsyn till varje examensarbetes inriktning och delkursens mål och syfte.

Bedömningsformer

Examinationen består av en utredande och argumenterande vetenskaplig text där deltagaren visar att han/hon förvärvat de kunskaper lärandemålen anger. Texten kan kompletteras med egenproduktion i andra uttrycksformer som t.ex. film, drama, och/eller bildcollage. I ett seminarium bedöms deltagarens förmåga att försvara det egna arbete och att opponera på ett annat examensarbete. Efter seminariet ska opponenten lämna ett skriftligt underlag för oppositionen till respondenten
Om examensarbetet skrivs av två personer förutsätts att deltagarna var för sig kan svara för hela innehållet. I ett förord ska deltagarnas individuella bidrag tydligt framgå så att individuell bedömning kan säkerställas.
Betygskriterier delges av kursledaren vid delkursens start.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Specialpedagogiska perspektiv

Delkursens litteratur:
Ahlberg, Ann (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik : att bygga broar. Stockholm: Liber (192 s)
Bie. Kristin (2009). Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups (96 s) FN. (2005).
FN:s Standardregler. www.ho.se (38 s.)
FoU skriftserie nr 3, Inkluderande undervisning- Vad kan man lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten /Elektronisk resurs/ (96 s.)
Gustafsson, Lars, H. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (170 s)
Lorentz, Hans & Ladenperä, Pirjo (Red.) (2010). Möten i mångfaldens skola: Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur (202 s)
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s)
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB (180s).
Salamancadeklarationen. (2006). www.unesco-sweden.org (47 s.)
Sandström, Margareta, Nilsson, Lena & Stier, Jonas. (Red.) (2014). Inkludering- möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur. (270 s.)
SFS 2010:800. Skollag.
Socialdepartementet. (2007). Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. www.regeringen.se/content/1/c6/01/85/27/49a6ecf6.pdf (52 s.)
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)
Svenska skrivregler. (2005). Stockholm: Liber. (220 s.)
Von Ahlefeld Nisser (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education4/2014 ss. 246-264 (18 s.)
Dessutom tillkommer aktuella styrdokument för de olika skolformerna. Studenterna söker själva vetenskapliga artiklar med betoning på vald inriktning.

Lärande, utveckling och pedagogisk utredning

Delkursens litteratur:
Andreasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009). Elevdokumentation – om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber AB (134 s.)
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)
Björndahl, Cato R.P. (2002). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (145 s.)
Flem, Annlaug, Moen Torill & Gudmundsdottir, Sigrun (2004). Towards inclusive schools: a study of inclusive education in practice. European Journal of Special Needs Education, Vol. 19, No. 1, 85-98. (14 s.).
Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca 200 s.)
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Lund: Studentlitteratur (242 s.)
Hoeg, Peter (1993). De kanske lämpade. Stockholm: Nordstedts förlag. (250 s.)
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)
Nilholm, Claes & Alm, Barbro (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies and children´s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25:3, 239-252 (14 s.)
Reindal, Solveig Magnus (2009) Disability, capability, and special education: towards a capability-based theory. European Journal of Special Needs Education vol. 24 No 2 May. ( s.155-168)
Runström Nilsson, Petra 2:a upplagan (2012). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning (125 s.)
Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, minst en avhandling samt litteratur om ca 1000 s, som väljs i samråd med kursledaren.

Individuella förutsättningar och kontextuella villkor

Delkursens litteratur:
Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2011). Det beror på hur man räknar - matematikdidaktik för grundlärare. Malmö: Gleerups (valda delar ca 100 s.)
Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2016). Milstolpar och fallgropar I matematikinlärningen. Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber (valda delar ca. 100 sidor)
Bergius, L. m.fl (Reds). (2011). Matematik ett grundämne. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca. 100 s.) (Vänder sig till grundskolans tidigare år) ELLER Wallby mfl (Reds.) (2014). Matematikundervisning i praktiken. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca 100 s.) (Vänder sig till grundskolans senare år och framåt)
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2012). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s.)
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet- att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber. (227 s.)
Brinkman, A. (i.å.) Knowledge maps – tools for building structure in mathematics http://www.cimt.plymouth.ac.uk/journal/brinkmann.pdf (10 s.)
Dahl, J. & Johansson, M. (2013). The Citizen in Light of the Mathematics Curricilum. In: Educare 2013:2 (p 27-43). http:muep.mah.se/handle/2043/16647
Holgersson, I (2009) Teacher´ awareness of student learning. Högskolan I Kristianstad. (9 s.) http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:346089/FULLTEXT01.pdf
Holmberg, Ulla (2011). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det?. Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning. (100 s.)
Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar, ca 150 s)
McIntosh, A. (2008) Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca 100 s.)
Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)
Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (60 s.)
Segerby, C. (2014). Reading strategies in mathematics: a Swedish example. In S. Pope (Ed.) Proceeding at BSLRM conference in Nottingham (pp. 311-318). Nottingham: British Society for Research into Learning Mathematics. Kan laddas ner ifrån: http://bsrlm.org.uk/BCME8/BCME8-40.pdf (8 s.)
Skolverket (2014) Bedömning för lärande i matematik skolår 1-9 http:www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/arskurs-1-3/bedomningsstod-i-arskurs-1-3/matematik/for-larande-1.196206 (65 s.)
Smith, Margaret S. & Stein, Mary Kay (2014). 5 undervisningspraktiker i matematik. För att planera och leda rika matematiska diskussioner. Stockholm: Natur och Kultur. (140 s.)
Sundström, Birgitta, Thunberg, Stina & Vennberg, Anne-Charlotte (2014). Räkna med språk. Verktyg för språkinriktad matematikundervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (Valda delar, ca. 100 s.)
Jablonka, Eva (2003) Mathematical literacy In Bishop, A. et al (Reds): Second I international handbook of mathematics education, Pp. 75-102. (25 s.)
Wedege, Tine (2009). Needs versus Demands: Some ideas on what it means to know mathematics in society. In: Festschrift in honor of Paul Ernest's 65th Birthday. The Montana mathematics enthusiast: monograph series in mathematics education. (pp. 221-234) (15 s.) http://muep.mah.se/handle/2043/8706
Dessutom tillkommer aktuella styrdokument samt avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.

Speciallärarens strategiska insatser o pedagogiska bidrag

Delkursens litteratur:
Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (Red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. (30 s.)
Jacobsen, Dag Ingvar (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur. (347 s.)
Lindström, Lars, Lindberg, Viveca, Pettersson, Astrid (2013). Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Liber. (270 s.)
Struyve, Charlotte, Meredith, Chloé, & Gielen, Sarah (2014). Who am I and where do I belong? The perception and evaluation of teacher leaders concerning teacher leadership practices and micropolitics in schools. Journal of Educational Change, 15(2), 203-230. (30 s.)
Dessutom ingår aktuella styrdokument samt artiklar (ca 100 s.) enligt anvisningar från kursansvarig.

Vetenskapsteori och forskningsmetod

Delkursens litteratur
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (368 s.)
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur (690 s).
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur (216 s.).
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (236 s)
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (370 s)
Lantz, Björn (2014). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem. Lund: Studentlitteratur. (178 s.)
Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. (162 s.)
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. (144 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument samt artiklar (ca 50 s.) enligt anvisningar från kursansvarig.

Examensarbete – språk, matematikutveckling

Delkursens litteratur:
Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur (77 s.)
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur (690 s). Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda. Lund: Studentlitteratur. (150 s. i urval).
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
Kvale,Steinar & Brinkman, Steinar (2009).Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (370 s)
Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F. (1998). Learning in the field. An introduction to qualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications. (257 s.)
Dessutom tillkommer valbar litteratur med relevans för vald specialisering och det egna examensarbetet, vilken väljs i samråd med handledaren och som sammanställs i examensarbetets referenser.

Kursvärdering

Under kursens gång sker en fortlöpande utvärdering i syfte att inhämta deltagarnas erfarenheter och synpunkter och därmed kunna göra justeringar i kursinnehåll och kursupplägg. Vid kursens slut genomförs en individuell webbaserad kursutvärdering som sammanställs och publiceras på kursens egen webbsida. Resultatet av utvärderingarna analyseras av projektledaren för och diskuteras en gång per termin i ett särskilt forum för de utbildare som är kursledare. I utbildningens slutfas utvärderar deltagarna både muntligt och elektroniskt respektive specialiserings kurs i sin helhet.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Regionalt utvecklingscentrum.

Mer information om utbildningen

Paula Grevskog-Peters, studievägledare
Telefon: 040-66 58207
Roger Åkerman, kursansvarig
Telefon: 040-66 58247

Anmälan

28 augusti 2017 - 19 januari 2020 Dagtid 70% Distans (Malmö) Anmälningskod: mah-LY271

Öppen för sen anmälan

Anmäl dig
Detta är en utskrift från Malmö högskolas webbplats edu.mah.se