Barns tal-, läs- och skrivutveckling i ett flerspråkigt perspektiv

Kurs - grundnivå - 15 hp

Översikt

Behörighetskrav

Se utbildningsplan.

Denna kurs ges som en del av program:

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2011

Annan termin:

Kurskod:
SM130T version 1,1
Engelsk benämning:
Children's Speech and Literacy Development in Multicultural Lingual Schools
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma
Inrättandedatum:
28 mars 2007
Fastställandedatum:
21 december 2010
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
19 januari 2011
Ersätter kursplan fastställd:
28 mars 2007

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt estetiska kommunikationsformers betydelse för barns språkutveckling.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass, och grundskolans tidigare år. Kursen ges termin 2 inom huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle.
I kursen ingår 2,5 veckor verksamhetsförlagd tid, varav 2 veckor utgörs av en sammanhängande period.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
• identifiera likheter och skillnader i barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt kunna redogöra för och problematisera kring aktuell forskning om språkutveckling och modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling
• analysera och problematisera kring olika sätt att se på läs- och skrivinlärning ur ett första- och andraspråksperspektiv samt visa på samband mellan de olika pedagogiska riktningarna och hur deras människosyn, samhällssyn och kunskapssyn påverkar dessa läroprocesser
• kritiskt granska och ta ställning till de läromedelstexter barn möter i den första läs- och skrivundervisningen utifrån central teoribildning samt genus, etnicitet och miljö
• använda olika kommunikativa uttrycksformer såsom ord, bild, musik och rörelse samt informationsteknologi i syfte att skapa en interaktiv och flerstämmig lärandemiljö i förskole- och skolverksamheten
• organisera en språkutvecklande lek- och lärandemiljö utifrån de kulturbetingade referensramar som påverkar barns omvärldsbild och begreppsförråd samt kunna ge exempel på hur vardagliga situationer kan användas för att utveckla barns tal- och skriftspråksutveckling
För kursens verksamhetsförlagda del finns särskilda lärandemål angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning”(Beslut 2007-04-13)

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen grundar sig på den högskoleförlagda delen och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Den högskoleförlagda examinationen består av tre delar. Den första består av att studenten i grupp genomför ett projektarbete där estetiska läroprocesser och informationsteknologi används för organisationen av en språkutvecklande lek- och lärmiljö där läs- och skrivinlärning i ett första- och andraspråksperspektiv står i fokus. Vidare ingår en individuell skriftlig tentamen som fokuserar på läs- och skrivinlärning ur ett första- och andraspråksperspektiv, olika pedagogiska riktningar samt analys och värdering av de medel som används vid skriftspråksinlärning. Den tredje examinationen utgörs av ett seminarium där kursens skönlitterära texter diskuteras med utgångspunkt från central teoribildning och med anknytning till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.
För betyget Godkänd krävs att lärandemålen uppnås. För betyget Väl godkänd krävs dessutom att studenten har ett självständigt analytiskt förhållningssätt till kursens centrala begrepp och tankemodeller och att hon/han kan använda både egna och andras resonemang för att reflektera och problematisera.
I anslutning till genomgången kurs anordnas tre tentamenstillfällen. Härutöver har studenten rätt tillytterligare två tentamenstillfällen
Betygskriterier och formerna för bedömning av studenternas prestationer under kursens verksamhetsförlagda del finns angivna i dokumentet ”Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning”(Beslut 2007-04-13)
Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.
Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen behandlar utifrån aktuell forskning olika teorier om första- och andraspråksutveckling med fokus på barns tal- och skriftspråksinlärning. Läromedelstexter, både traditionella och medierade analyseras och diskuteras i ett första- och andraspråksperspektiv samt perspektiven genus, etnicitet och miljö. Dessutom belyses svårigheter när det gäller läs- och skrivinlärning samt pedagogens möjligheter att stödja barnens språkutvecklingsprocess. Vidare studeras de språkliga faktorernas betydelse för skolframgång och förhållandet mellan tvåspråkighet och läs- och skrivutveckling kopplas till psykosociala och kulturella faktorer. Betydelsen av att samtalande, läsande och skrivande sker i meningsfulla och interaktiva sammanhang från tidig förskoleålder och upp genom skolåren belyses, liksom berättelsens, lekens, litteraturens och andra gestaltande praktikers betydelser för barns språkutveckling. Kursen diskuterar också olika pedagogiska riktningars syn på kunskap, lärande, mänsklig och språklig utveckling. De perspektiv och det innehåll som aktualiseras under den verksamhetsförlagda tiden relateras till kursens innehåll och därvid diskuteras hur informations- och kommunikationsteknik kan påverka arbetsformerna i den pedagogiska verksamheten.
En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer, vari bl a ingår arbete på en partnerskola. Kursens arbetsformer, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning m m, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av fältdagar och/eller en sammanhängande period.

Betygsgrader

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Facklitteratur
Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. (2003) Myndigheten för skolutveckling (130 s)
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996) Vägar in i skriftspråket - tillsammans och på egen hand. Natur och Kultur (260 s)
Erikssen Hagtvet, Bente & Pálsdóttir, Herdís (1993). Lek med språket. Natur och Kultur (272 s)
Forssell, Ann (2005) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB. ( 340 s)
Hessel, Agneta & Fajerson, Susanne (2004) Svenska - ett språk att växa i. Rapporter om utbildning. Lärarutbildningen, Malmö högskola (152 s)
Komma till tals - flerspråkiga barn i förskolan. Myndigheten för skolutveckling. Liber distribution, 2004 (60 s)
Ladberg, Gunilla (2003) Barn med flera språk. Liber (200 s) Skolverket (2001) Att undervisa elever med Svenska som andraspråk - ett referensmaterial. (110 s)
Obondo, Margareth och Benckert Susanne, (2001) Flerspråkiga barns läs- och skriftspråksutveckling i förskolan - ett socialisationsperspektiv I: Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. (28 s)
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red) (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan, Stockholm: Natur och kultur
Smith, Frank (2000) Läsning. Liber (200 s)
Wagner, Ulla (2004) Samtalet som grund - om den första skriv- och läsutvecklingen. Bonniers (130 s)
Skönlitteratur
Dahlbäck, Helena, Fredda 7 år
Lindgren, Astrid m fl, Ettagluttare: Rolig läsning om att börja skolan
Lindqvist, Inga-Lina, En dag i Klark Svenssons liv
Olsson, Sören & Jacobsson, Anders, Håkan Bråkan och pappa börjar ettan
Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Traditionella läromedel, såväl som estetik och informations- och kommunikationsteknologi i ett vidgat textbegrepp, ses som redskap vid den skriftspråkliga inlärningen och dessa diskuteras och problematiseras bland annat utifrån perspektiven genus, migration och etnicitet. Ett exempel är hur virtuella världar kan användas vid skriftspråksinlärningen, och dessutom problematiseras hur dessa konstruerar och cementerar sociala roller.
I seminarier diskuteras också hur genus och etnicitet representeras och konstrueras i såväl skönlitteratur som i film och medietexter vid barns skriftspråksinlärning. Ett exempel på detta är Fredda, 7 år och Håkan Bråkan och pappa börjar ettan. De pedagogiska konsekvenserna och möjligheterna att arbeta med dessa och liknande texter i skolan utifrån insikter om genus och etnicitet diskuteras och problematiseras.
Miljöfrågor behandlas i denna kurs ur ett läromedelsperspektiv delvis kopplat till miljöfrågor.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Sandra Alfelt, studieadministratör
Telefon: 040-66 58118
E-post: sandra.alfelt@mah.se

Anna Arnell, kursansvarig
Telefon: 040-66 58011
E-post: anna.arnell@mah.se

Elisabeth Jennfors, kursansvarig
Telefon: 040-66 58191
E-post: elisabeth.jennfors@mah.se

Per Dahlbeck, kursansvarig
Telefon: 040-66 58209
E-post: per.dahlbeck@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Kultur-språk-medier