Utbildningsvetenskap inom området skolutveckling och ledarskap

Kurskod: SO115F

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

1

För studenter antagna höst 2012   höst 2011   höst 2010  

Fastställande

Kursen är inrättad 27 november 2009.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 05 mars 2010 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 01 september 2010.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla tidigare kunskaper och erfarenheter i riktning mot ökad vetenskaplig kompetens. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla förmågan att identifiera och undersöka problem inom kunskapsområdet skolutveckling, profession och ledarskap. Härigenom förbereder kursen för magisterutbildning.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Yrkesexamen för undervisningssektorn (examina utfärdade före 2001-års förordning) eller motsvarande grundutbildning om minst 180 hp inom ett för utbildningsvetenskap relevant huvudområde.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Delkurs 1 Introduktionskurs
Introductory course
Högskolepoäng 5 hp

• diskutera innehållet i begrepp som vetenskap, utbildningsvetenskap och lärande
• kritiskt reflektera över egna erfarenheter av och föreställningar om utbildning och lärande
• undersöka erfarenheter av och föreställningar om utbildning och lärande.
• visa förmåga att tillgodogöra sig andras perspektiv som dessa framträder i kurslitteraturen
• identifiera forskningsfrågor i förhållande till den egna praktiken

Lärandemål för betyget väl godkänd anges vid kursstarten

Delkurs 2 Forskningsfrågor, teori och metod
Research questions, theory and method
Högskolepoäng 10 hp

• formulera relevanta och forskningsbara frågor utifrån det egna kunskapsområdet
• föreslå möjliga teoretiska perspektiv i förhållande till frågeställning
• diskutera relationen mellan frågeställning och val av metod
• relatera det egna kunskapsområdet till utbildningsvetenskap som forskningsområde
• söka och använda relevant information samt planera en utbildningsvetenskaplig undersökning

Lärandemål för betyget väl godkänd anges vid kursstarten

Delkurs 3 Självständigt arbete
Degree project
Högskolepoäng 15hp

• använda nationell och internationell forskningslitteratur som är relevant för det egna arbetet
• identifiera och formulera en problemställning med relevans för såväl kunskapsområdet som professionen
• välja och motivera ett utifrån den valda problemställningen lämpligt metodiskt angreppssätt samt tillämpa gällande forskningsetiska regler
• genomföra och i skrift dokumentera en vetenskaplig undersökning
• dra för professionen relevanta slutsatser av sina forskningsresultat
• försvara sitt arbete och opponera på medstudenters arbeten på ett vetenskapligt sätt.

Lärandemål för betyget väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Delkurs 1 Introduktionskurs
Introductory course
Högskolepoäng 5hp

Examinationen sker genom att studenten diskuterar och kritiskt reflekterar över egna erfarenheter relaterat till utbildningsvetenskap i en individuell skriftlig uppgift.

Delkurs 2 Forskningsfrågor, teori och metod
Research questions, theory and method
Högskolepoäng 10 hp

Examinationen sker genom en skriftlig individuell inlämningsuppgift rörande forskningsfrågor

Delkurs 3 Självständigt arbete
Degree project
Högskolepoäng 15hp

Examinationen sker genom ett självständigt skriftligt arbete, där studenten presenterar en egen vetenskaplig undersökning och ventilerar denna i ett seminarium samt opponerar på andras arbete.

Innehåll eller kursinnehåll

Delkurs 1 Introduktionskurs
Introductory course
Högskolepoäng 5hp

Kursen bygger på studenternas egna erfarenheter, observationer och analyser av utbildningsmiljöer och utbildningssituationer. Grunden i kursen utgörs av det egna pedagogiska kapitalet. Med pedagogiskt kapital, dvs det som man som student tar med sig av livserfarenheter, från uppväxt, utbildning, yrke, familj och umgänge, in i utbildningen.
Exempel på vetenskapliga förhållningssätt, lärandeperspektiv och forskningsfrågor behandlas.

Delkurs 2 Forskningsfrågor, teori och metod
Research questions, theory and method
Högskolepoäng 10 hp

I kursen problematiseras fenomenen skola och skolutveckling på en organisatorisk, samhällelig och praktisk pedagogisk nivå. Lärarperspektiven lyfts fram. Forskningsfrågor kring skolutveckling, profession och ledarskap behandlas.


Delkurs 3 Självständigt arbete
Degree project
Högskolepoäng 15hp

I kursen skriver studenten ett första vetenskapligt arbete med särskild inriktning på metod och disposition. Studenten opponerar även på ett annat arbete.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och workshops kring arbetsuppgifter och litteratur samt genomförande av eget självständigt uppsatsarbete, och utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. Handledning av det självständiga arbetet ges individuellt och i grupp.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Hela kursen

Birgerstam, Pirjo. (2005). Skapande handling – om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur, (235 s)

Bjereld, Ulf & al (2002). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur (145 s)

Bryman, Alan (2004) Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press (592 s)

Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur. (336 s)

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar. (2005). Kulturanalyser. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (201 s)

Goodson, Ivor F. (2003). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll. Lund: Studentlitteratur. (201 s) Delar av

Grosin, Lennart. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. I Skolutvecklingens många ansikten. Berg, Gunnar. & Scherp, Hans-Åke (red). Forskning i fokus nr 15. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (s 137-177)

Hargreaves, Andy. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.(305 s)


Scherp, Hans-Åke. (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I Skolutvecklingens många ansikten. Berg, Gunnar. & Scherp, Hans-Åke (red). Forskning i fokus nr 15. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (s 29-63)

Vetenskapsrådet (u. å.): //Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning//. (17s) http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf


Fördjupningslitteratur

Aronsson, Åke (2004). SPSS – En introduktion till basmodulen . [version 11.5]. Lund: Studentlitteratur. s. 91–125. (35 s.)

Bergström, Göran & Boréus, Kristina, red (2005): Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur (urval ca 100 s)

Dalen, Monica (2007). Intervju som metod.Malmö: Gleerups. (144 s)

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda –samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. (507 s.)

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. s. 205-297. (93 s.)

Henningsson-Yousif, Anna & Viggósson, Haukur. (2006). //Lärarstudenters bidrag i skolutvecklingen. Förutsättningar och reaktioner//. Rapport, EDUCARE Vetenskapliga skrifter. Lärarutbildningen, Malmö högskola-. Finns som pdf-fil: http://www.mah.se/upload/partner9dec.pdf. (88 s)


Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (306 s.)

Rudberg, Birgitta (1993): Statistik. Lund: Studentlitteratur, s 11-118 (108 s)

Skolportens årsbok

Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. (140 s.)

Dessutom tillkommer artiklar och litteratur som väljs i samråd med kursledare och studenter.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning