Skolutveckling på vetenskaplig grund

Kurskod: SO150F

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

1

För studenter antagna höst 2013   höst 2012  

Fastställande

Kursen är inrättad 08 maj 2012.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 08 maj 2012 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 03 september 2012.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att skapa vetenskapligt underbyggda skolutvecklingsstrategier både ur ett ledar- och ett medarbetarperspektiv. Kursen är den första av två. Den förbereder för ett självständigt skolutvecklingsarbete.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• identifiera, formulera och analysera problem inom området skolutveckling och ledarskap
• anlägga olika teoretiska perspektiv på förändringsarbete
• formulera forskningsfrågor och upprätta en forskningsplan
• skapa skolutvecklingsstrategier med användning av vetenskapliga metoder

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examination sker dels genom att studenten i grupp rapporterar en fiktivt planerad strategi för skolutveckling, dels genom att studenten författar ett individuellt resonerande dokument och en individuellt upprättad forskningsplan.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.


Innehåll eller kursinnehåll

Kursen utformas som en sammanhållen process. Inledningsvis gör var och en av studenterna i skriftlig form en beskrivning av det man tar med sig in i utbildningen i form av livserfarenheter från t.ex. uppväxt, utbildning, yrke och familj, i kursen benämnt pedagogiskt kapital. Sedan intervjuas en lärare eller skolledare och som ett tredje steg skapas skolutvecklingsstrategier. Avslutningsvis producerar studenterna ett individuellt dokument där de dels resonerar kring skolutvecklingsproblematiken och dels upprättar en forskningsplan.


Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av intervjuarbete, föreläsningar, seminarier, fältstudier och självständiga uppgifter.


Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.


Kurslitteratur och övriga läromedel


Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red.) (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling (295 s.) Tillgänglig som pdf-fil på www.skolverket.se/publikationer.

Bryman, Alan. (2005). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. (valda delar, 502 s.)

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar. (2005). Kulturanalyser. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (201 s.)

Granström, Kjell. (2000). Dynamik i arbetsgrupper. Om grupprocesser på arbetet. Studentlitteratur (153 s.)

Hargreaves, Andy. (1994). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur (304 s.)

Hargreaves, Andy & Fink, Dean. (2006). Hållbart ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur. (260 s.)

Henningsson-Yousif, A. & Viggósson, H. (2006) Lärarstudenters bidrag i skolutvecklingen: Förutsättningar och reaktioner. Educare Vetenskapliga skrifter, Lärarutbildningen, Malmö högskola. (88 s.) Finns som pdf-fil: www.mah.se/upload/partner9dec.pdf.

Vetenskapsrådet. ( 2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (17 s.) www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf

Viggósson, Haukur. (2011). Pedagogiskt kapital ett begrepp under utveckling. I: Pedagogisk forskning i Sverige, 1/2011, ss 57-68 (11 s.)

Cirka 300 sidor tillkommer i form av artiklar samt litteratur som väljs i anslutning till uppgifter.

Referenslitteratur:

Henningsson-Yousif, Anna (2011). Lärares bidrag i skolutveckling. Rapporter om utbildning 2/2011. Malmö högskola. Lärande och samhälle. (62 s.)

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (306 s.)

Trost, Jan. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. (140 s.)


Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.