Handledning och bedömning av lärarstuderande I
Kurs - grundnivå - 7.5 hp
Översikt
Behörighetskrav
Yrkesexamen för undervisningssektorn.
Beskrivning
Kursen syftar till att du som handledare fördjupar din förmåga att stödja studenternas utveckling på deras väg mot läraryrket/fritidspedagogisk verksamhet. I kursen ingår analys av undervisningssituationer samt diskussion och reflektion kring handledningsstrategier och hur studenters professionsutveckling kan identifieras och bedömas.
Vårterminen 2012 erbjuds kursen
SO122F Handledning och bedömning av lärares professionsutveckling I, 7,5 hp.
Kursplan
Kurskod: SO156F
- Institution:
- Skolutveckling och ledarskap
- Version:
- 2
- För studenter antagna
vår 2012
höst 2011
Andra versioner
-
Version 1
fastställd 2009-09-29
-
Version 1,1
fastställd 2010-02-03
För studenter antagna
vår 2011
höst 2010
vår 2010
Fastställande
Kursen är inrättad 29 september 2009.
Denna kursplan (version 2) är fastställd 01 september 2011 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 01 september 2011 och ersätter kursplan fastställd 03 februari 2010.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Kursbeskrivning
Kursen syftar till att utveckla kursdeltagarnas förmåga att stödja lärarstuderandes utveckling från novis till professionell under sin verksamhetsförlagda tid i lärarutbildningen. Kursen skall också utveckla lärare/förskollärare som i sin roll som mentor ska handleda nyanställda under deras introduktionsperiod.
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Fristående kurs.
Förkunskapskrav
Yrkesexamen för undervisningssektorn.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska kursdeltagarna kunna
- analysera undervisningssituationer, värdera olika handlingsalternativ samt redogöra för hur lärare/lärarstudenter kan stödjas i en utvecklingsprocess
- integrera teorier om lärande med verksamheten i skola och förskola samt beskriva hur arbetet med lärare/lärarstudenter kan utveckla denna förmåga
- formulera och motivera val av handledningsstrategi i olika situationer
- analysera, värdera och bedöma förmågor som ingår i lärarprofessionen
Formerna för att bedöma studenternas prestationer
Utifrån nätbaserade litteraturseminarier och tre inlämningsuppgifter varav en med uppföljande ventilering bedöms kursdeltagarens förmåga att integrera teori om lärande med verksamheten i skola och förskola, motivera val av handledningsstrategi samt analysera undervisningssituationer. Vidare bedöms kursdeltagaren utifrån en basgruppsredovisning där kompetensen att identifiera och bedöma förmågor som ingår i lärarprofessionen examineras.
Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.
Enligt skriften Studentens rättigheter och skyldigheter vid Malmö Högskola har den studerande rätt till att genomgå ”minst två tentamina utöver de tre tentamenstillfällen som anordnas i anslutning till genomgången kurs eller del av kurs.”
Innehåll eller kursinnehåll
I kursen problematiseras och diskuteras handledarens och mentorns roll, det handledande samtalet och olika handledningsstrategiers konsekvenser. Undervisningssituationer analyseras och händelser i mötet med eleven/ barnet som lärare och lärarstudenterna uppfattar som problematiska diskuteras. Vidare behandlas frågan om bedömning, ledarskapsrollen, samverkan och studentens/lärarens ansvar för lärande och yrkesutveckling som förutsättning och redskap i lärarprofessionen.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, nätbaserade seminarier, gruppdiskussioner m m utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. I kursen ingår även seminarier på Lärarutbildningen i Malmö. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
Betygsgrader
Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Claesson, Silwa (2002), Spår av teorier i praktiken: några skolexempel. Studentlitteratur; Lund (131 s.)
Handal, Gunnar & Lauvås, Per (2000), På egna villkor – en strategi för handledning. Studentlitteratur, Lund (164 s.)
Jönsson, Anders, Lärande bedömning, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2009
Selander, Ulla-Britt & Selander, Staffan, Professionell handledning, 2., [utvidgade och rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007
Skolverket (2000), Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Liber distribution, Stockholm (31 s.)
Sträng, Monica (red.) (2005), Samspel för lärande. Didaktiskt redskap för professionella lärare. Studentlitteratur, Lund (229 s.)
Øiestad, Guro, Feedback, 1. uppl., Liber, Malmö, 2005
Dokument från skolverket,
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.130136!Menu/article/attachment/SKOLFS%2520Introduktionsperiod%2520och%2520kompetensprofiler%2520110512.pdf
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.130135!Menu/article/attachment/Introduktionsperiod%2520och%2520kompetensprofiler%2520110520.pdf
Referenslitteratur
Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red.), Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, HLS förlag, Stockholm, 2005
Persson, Sven & Rönnerman, Karin (red.), Handledningens dilemman och möjligheter: erfarenheter från förskola och skola, Studentlitteratur, Lund, 2005
Dokument från Malmö högskola, Lärarutbildningen: finns att ladda ner från www.mah.se/lut/partneromraden/dokument
Progression i lärarutbildningen
På väg mot läraryrket
Bilaga till kursplan: Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Kursen riktar sig till yrkesverksamma lärare och syftar till att de ska utveckla förmågan att stödja lärarstudenternas utveckling under deras verksamhetsförlagda tid i utbildningen. Därmed möts kursdeltagare med olika erfarenheter från skolmiljöer med skiftande social och etnisk sammansättning. Detta skapar naturliga förutsättningar för en kontinuerlig spegling av kursinnehållet ur perspektiven miljö, genus och etnicitet. Eftersom kursdeltagarna är delaktiga i studenternas utbildning förs det under kursen diskussioner om hur de tre perspektiven kan bli synliga i studenternas praxis.
Genus
Genusperspektivet lyfts fram i Samspel för lärande – Didaktiskt redskap för professionella lärare (Monica H. Sträng). Det första kapitlet behandlar flickor och pojkars upplevelser av klassrumssituationen. Diskussioner förs även kring om skolan är jämlik med avseende på kön och om flickor och pojkar får samma möjligheter i skolan. Detta följs upp i de litteraturdiskussioner som ingår i kursen. Genusperspektivet berörs även ur studenternas och de verksamma lärarnas perspektiv. Diskussioner förs kring hur könsfördelningen i de olika verksamheterna ser ut och hur det påverkar verksamheten och studenterna men även barnen och ungdomarna.
Miljö
Miljöperspektivet aktualiseras i studierna då diskussioner förs kring hur miljöperspektivet med hållbar utveckling i fokus kan föras in och knytas till studenternas praxis. I kurslitteraturen, Samspel för lärande - Didaktiskt redskap för professionella lärare (Monica H. Sträng), lyfts i tredje kapitlet olika undervisningssituationer fram där bland annat naturvetenskapliga ämnen analyseras. Utifrån dessa analyser förs under kursens gång diskussioner kring hur studenterna för in miljöperspektivet under sin verksamhetsförlagda tid och kring hur kursdeltagarna kan stödja lärarstudenterna i att analysera undervisningssituationer förs diskussioner kring hur hållbar utveckling kan föras in i undervisningen. Ett miljöperspektiv av rent naturvetenskaplig karaktär i större omfattning ryms inte inom ramen för kursen. Begreppen hållbar utveckling och miljö ses alltså ur ett undervisningsperspektiv.
Migration och etnicitet
Perspektivet migration och etnicitet behandlas i kurslitteraturen Att finna balanser (Lars-Åke Kernell). I det andra kapitlet berörs bland annat frågor om olika kulturer, interkulturella skillnader, olika utbildningstraditioner. Detta perspektiv behandlas även under kursträffarna med diskussioner kring problematik som kan uppstå i mötet mellan olika religioner och kulturer. Diskussioner förs kring språkattityder och bedömning av studenter med annat modersmål än svenska.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursutvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursutvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna gör i anslutning till kursens avslutning.