Specialpedagogik, komplicerat lärande

Kurskod: SO162F

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

1,1

För studenter antagna höst 2012   vår 2012   höst 2011   vår 2011   höst 2010   vår 2010   höst 2009   vår 2009   höst 2008   vår 2008   höst 2007  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 31 juli 2007.
Denna kursplan (version 1,1) är fastställd 24 oktober 2007 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Kursplanen gäller från 24 oktober 2007 och ersätter kursplan fastställd 31 augusti 2007.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter fördjupar sin förståelse för det specialpedagogiska kunskapsfältet genom att identifiera och analysera komplicerade lärandesituationer utifrån historiskt-, nutids- och framtidsperspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna fördjupar sig i kunskapsfälten funktionshinder, socioemotionellt skiftande uppväxtvillkor och språkutveckling. Kursen syftar också till att studenterna utvecklar kunskaper om skolans pedagogiska och sociala miljö utifrån olika aspekter av etik, genus och etnicitet.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: SO161F-Specialpedagogik, allmän kurs.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• identifiera och beskriva komplicerade lärandesituationer för barn och unga utifrån uppdraget ”En skola för alla”
• analysera pedagogiska insatser och utarbeta utvecklingsförslag som skapar inkluderande lärandemiljöer ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv utifrån områdena funktionshinder, socioemotionellt skiftande uppväxtvillkor samt språk-, skriftspråks- och matematikutveckling
• identifiera och belysa etiska dilemman utifrån uppdraget ”En skola för alla”
• beskriva teoretiska kunskaper om barn och ungdomars utveckling och socialisationsprocess samt tillämpa dessa utifrån en pedagogisk kontext

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examination sker individuellt och i grupp och såväl muntligt som skriftligt. I en gruppuppgift bedöms studentens förmåga att beskriva och analysera komplicerade lärsituationer utifrån områdena funktionshinder, socioemotionellt skiftande uppväxtvillkor samt språk-, skriftspråks- och matematikutveckling. I ett individuellt arbete bedöms studenten utifrån visad förståelse för teorier och faktorer som påverkar barn och ungas utveckling. Studenten ska också visa sin förmåga till att analysera pedagogiska insatser och utarbeta utvecklingsförslag som skapar inkluderande lärandemiljöer ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv utifrån val av ett kunskapsfält. Vid redovisningar krävs god språkbehandling.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursens tar sin utgångspunkt i faktorer som påverkar barn och ungas lärande. Särskild tonvikt läggs kring hur komplicerade lärandesituationer uppstår och hur dessa genom praktiskt pedagogiskt arbete kan förebyggas och kompenseras. Med utgångspunkt från fördjupningsområdena funktionshinder, socioemotionellt skiftande uppväxtvillkor och språk, skriftspråks- och matematisk utveckling, identifieras och analyseras resurser och brister som underlag för behovsbedömning och pedagogiska interventioner.

Genom pedagogiska observationer granskas olika kontextuella faktorers påverkan på barn och ungas lärande. Lärandesituationer belyses och granskas utifrån olika förhållanden såsom socioekonomiska, kulturella och språkliga. Vikten av att kombinera pedagogisk tillämpning med en utvecklingspsykologisk referensram belyses i kursen.

Skolans samverkan med inre och yttre stödresurser identifieras och kartläggs i strävan mot en proaktiv verksamhetsmiljö. I kursen reflekteras över etiska problem i det pedagogiska arbetet i syfte att utveckla empatisk förmåga och etiskt förhållningssätt. I kursen bearbetas också pedagogiska och sociala konstruktioner utifrån genus och etniska perspektiv genom litteraturstudier och pedagogisk kartläggning.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna som utgörs av föreläsningar, seminarier, grupparbete, litteraturstudier och enskilda uppgifter, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och kursledare. I kursen ingår nätburen kommunikation. Arbetsuppgifter och reflektioner sammanställs och redovisas i en digital portfolio.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Björndal Cato, R P (2005) Det värderande ögat. Stockholm; Liber (145 s)

Bohlin, Ulla.(2001) I vårt land finns inte ordet handikapp. Invandrare med barn med funktionshinder berättar. Malmö Högskola FOU 2001:2 (120s)

Evenshaug, Oddbjörn, Hallen, Dag. Barn och ungdomspsykologi. Lund. Studentlitteratur AB.(512 s) valda delar.

Frost, Jorgen (2002) Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och kultur (256 s.)

Gren, Jenny (2001) Etik i pedagogens vardagsarbete. Stockholm ; Liber (204 s.)

Gotthard, Lars-Erik (2002) Utvecklingstörning och andra funktionshinder. Stockholm Bonnier Utbildning (208s.)

Kadesjö, Björn (2001) Barn med koncentrationssvårigheter. Liber distribution (279 sidor ) därav valda delar

Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.(131s)

Lundgren, Marianne, Persson, Bengt (2003). Barn och unga i riskzonen – samverkan och förebyggande arbete. Stockholm: Svenska kommunförbundet, Kommentus förlag AB (89 s)

Riddersporre Bim (2003) Att möta det oväntade. Tidigt föräldraskap till barn med Downs syndrom. Institutionen för psykologi. Lunds universitet. (199s ) därav valda delar)

Rubinstein Reich L (1986) Observera mera. Lund, Studentlitteratur (80s.)

Skolverket (2001: 23) Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan. Skolverket/Liber distribution (45s.)

Skolverket(2001) Tre magiska G:n. Skolans insatser för elever med funktionshinder. Skolverket, Liber distribution (53s.)

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Malmö högskolas perspektiv kommer med utgångspunkt i detta att fokuseras enligt följande:
Genusperspektivet kommer att behandlas i föreläsningar och litteratur med utgångspunkt från de utvecklingspsykologiska teorier som beskrivs i bl.a. Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn- ungdomspsykologi. Med utgångspunkt från denna referensram kommer begrepp som könsroller och könsidentitet att belysas ur ett relationellt perspektiv .

Etnicitetsperspektivet belyses genom föreläsningar och litteratur där begrepp som funktionshinder och handikapp ses ur olika kulturella perspektiv. Vikten av bemötande till såväl barn som föräldrar från olika kulturell bakgrund belyses genom föreläsningar, seminarier och intervjuer. Litteratur som behandlar detta område är Bohlin, Ulla. (2001) I vårt land finns inte ordet handikapp. Invandrare med barn med funktionshinder berättar. Malmö högskola FOU 2001:2 (120s) och Lundgren, Marianne, Persson, Bengt (2003). Barn och unga i riskzonen - samverkan och förebyggande arbete.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.