Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning med inriktning mot tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

Kurskod: SO607F

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

2,1

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 28 mars 2007.
Denna kursplan (version: 2,1) är fastställd 21 november 2011 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Lärarutbildningen. Kursplanen gäller från 18 januari 2012 och ersätter kursplan fastställd 24 augusti 2009 .

Utbildningsnivå

avancerad nivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig fördjupade kunskaper inom området tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Vidare syftar kursen till att studenterna vidgar sin kompetens att möta barn, unga och vuxna i behov av tecken inom förskola, skola och vuxenliv samt undanröjer hinder för utveckling av gynnsamma teckenmiljöer. Kursen syftar också till att studenterna reflekterar över kommunikationssättets konsekvenser i relation till såväl den enskildes behov och utvecklingsmöjligheter som sociala nätverk och egen verksamhet.

I dagens mångskiftande samhälle ställs ökande krav på kommunikation och språkförmåga. Inom förskola, skola och andra verksamhetsområden finns behov av kompetens kring alternativa kommunikationssätt samt utveckling av insatser som stödjer lärande och undanröjer hinder för barn, unga och vuxna i omfattande kommunikativa svårigheter.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Specialpedagog- eller speciallärarexamen om minst 60 hp eller logopedexamen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten
• utförligt kunna beskriva tecken som alternativ kommunikation, definitioner och avgränsningar,
• kunna ange, jämföra och granska var och hur teckenfärdigheter kan inhämtas och utvecklas,
• individuellt och i grupp utförligt kunna identifiera och analysera kommunikationsbehov, teckenutveckling, teckenmiljöer samt delaktighet i sociala sammanhang för barn, unga och vuxna i behov av tecken,
• individuellt och i grupp kunna genomföra kartläggningar, granska och värdera kommunikationsbehov, lärandemiljöer, olika arbetssätt samt sociala nätverks betydelse för en gynnsam teckenutveckling,
• självständigt och utförligt kunna bedöma och motivera det egna verksamhetsområdets läromiljö för barn, unga och vuxna i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation,
• kunna utarbeta, diskutera och rapportera insatser som stödjer teckenutveckling och lärande på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen sker fortlöpande både individuellt och i grupp såväl muntligt som skriftligt eller i digital form. I en individuell/gruppuppgift bedöms förmåga att granska och analysera egen verksamheten avseende tecken, teckenmiljö, behov och utvecklingsstrategier. I en skriftlig dokumentation och muntlig presentation bedöms förmåga att kartlägga kommunikationsförutsättningar, kommunikationsbehov och det sociala nätverkets kompetens. I en individuell digital och skriftlig uppgift bedöms förmåga att bedöma och värdera såväl barns/ungas/vuxnas som egen kommunikativ och språklig förmågan. I ett projektarbete bedöms förmåga att initiera, genomföra och diskutera en idé som utvecklar aktuell verksamhet. God språkbehandling och presentationsform krävs vid samtliga redovisningar.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll eller kursinnehåll

Med utgångspunkt i det specialpedagogiska arbetet/verksamheten och utifrån ett helhetsperspektiv på barns, ungas och vuxnas kommunikationsutveckling kommer tecken som alternativ och kompletterande kommunikation att behandlas. I kursen ges möjligheter att reflektera över betydelsen av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, kommunikationsmiljöer för barn unga och vuxna i behov av tecken, aktivitet och delaktighet samt såväl egen som det sociala nätverkets roll och funktion för lärande. I kursen behandlas den kompetens som gäller förebyggande arbete, tidiga insatser, dokumentation samt modeller för samverkan så att kunskaper och färdigheter kring tecken kan realiseras. En del av kursen är verksamhetsanknuten och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, grupparbeten, seminarier, självständigt arbete och självstudier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Anderson, Lotta (2002). Interpersonell kommunikation: En studie av elever med hörselnedsättning i särskolan. Malmö högskola: Lärarutbildningen. (doktorsavhandling, urval ca 100 s)

Anderson, Lotta & Tvingstedt, Anna-Lena (2009) Med fokus på samspel: Att använda video i specialpedagogisk forskning. EDUCARE 2009:4 Malmö: Malmö Högskola.

Anderson, Lotta (2011) Med kommunikation i sikte. Social nätverks som modell för utveckling av samspel och kommunikation. Stockholm: ala FUB:s forskningsstiftelse. www.ala.fub.se (67 s)

BjØrndal, Cato R. (2002) . Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (149 s)

Björck-Åkesson, Eva, Rydeman, Bitte & Zachrisson, Gerd (2002). Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. (50 s), www.hi.se

Heister-Trygg, Boel, Andersson, Ida, Hardenstedt, Lisa & Sigurd-Pilesjö, Maja (2009). Alternativ och Kompletterande Kommunikation i teori och praktik. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet, Södra regionens kommunikationscentrum. (urval ca 100 s). www.sockcentrum.se

Heister-Trygg, Boel (2010). TAKK–Tecken som AKK. Umeå: Specialpedagogiska institutet, Läromedel, Försäljning. (87 s), www.sokcentrum.se
Johansson, Iréne (1990). Kommunikationsbegreppet. VAT-gruppen, Rapport nr 3. Umeå universitet: Institutionen för lingvistik. (Kompendium 30 s)

Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket www.skolverket.se

Läroplan för gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket www.skolverket.se

Miranda, Pat (2003) Toward Functional Augmentative and Alternative Communication for Students with Autism: Manual Signs, Graphic Symbols, and Voice Output Communication Aids. Speech, and Hearing Services in Schools, v34 n3 p203-16 Jul 2003.

Persson, Jeanette (2011). Föräldraerfarenheter av TAKK - tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Karlstads universitet: Estetisk/filosofiska fakulteten. (kandidatuppsats. 31 s).

Peterson, Josefin (2007) "Om en pojke" En pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag. Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS) (51 s), C-uppsats, https:dspace.hh.se/dspace/bitstream/2082/778/1/Om%20en%20pojke.pdf

Rudd, Helen; Grove, Nicola; Pring, Tim (2007) Teaching productive sign modifications to children with intellectual disabilities. Augmentative and Alternative Communication, 2007, 23,2, June, 154-163

Solano, Luz (2011). Föräldraerfarenheter av TAKK - tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Högskolan i Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation (magisteruppsats, 46 s)

Von Tetzchner, Stephen & Martinsen, Harlad (2002). Alternative og supplerende kommunikasjon: En infØring i tegnspråksopplaering og brug av kommunikasjonshjelpmidler for mennesker med språk- og kommunikasjonsvansker. Oslo: Gyldendal Norsk Forlag AS. (379 s), www.gyldendal.no/akademisk

VonTetzchner, Stephen & Grove, Nicola (2003). (Eds.), Augmentative and Alternative Communication: Developmnetal Issues. London: Whurr Publishers. (urval ca 300 s)

Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. Stockholm: hatten Förlag, www.hattenforlag.se (73 s)

Dessutom tillkommer ca 500 s valbar litteratur, lexikon samt referenslitteratur enligt kursledarens rekommendationer.

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
De olika utbildningsinslagen inom Specialpedagogisk påbyggnad Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation bygger, bl.a. på erfarenhetsutbyte mellan pedagoger och logopeder med lång verksamhetserfarenhet. Barns, ungas och vuxnas villkor gällande möjligheter och hinder för språk- och kommunikationsutveckling, språkanvändning, språkmiljöer, kulturell bakgrund, informationstillgänglighet, aktivitet och delaktighet i sociala sammanhang, kvinnligt och manligt är inslag i dessa erfarenhetsutbyten. Kursens fördjupar studenternas kunskaper om kartläggning och analys av kommunikativa behov, skapande av goda tecknande språkmiljöer samt aktiva insatser och samverkan. För övrigt kommer områdena i föreläsningar, litteraturstudier, övningar, seminarier och projektarbete att behandlas enligt följande. Miljöperspektivet i betydelsen hållbar utveckling är inte relevant i denna kurs utan belyses i kursen ur ett språkmiljöperspektiv där tecken och tecknande lärandemiljöer genomgående problematiseras i föreläsningar och kurslitteratur genom, t.ex. Anderson (2002), Heister-Trygg m.fl. (1998, 2003, 2004), Von Tetzchner & Grove (2003). Etnicitetperspektivet behandlas kontinuerligt genom att olika historiska och kulturella föreställningar om tecknat språk och förutsättningar för personer i behov alternativ kommunikation och fokuseras genom, t.ex. Von Tetzchner & Martinsen (2002), Von Tetzchner & Grove (2003). Genusperspektivet betraktas likaså ur ett språkligt perspektiv genom, t.ex. Anderson (2002), Von Tetzchner & Grove (2003).

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.