Läs- och skrivsvårigheter, specialpedagogisk och språkvetenskaplig fördjupning

Kurskod: SO610F

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

2,8

För studenter antagna höst 2013   höst 2012   höst 2011  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 06 mars 2009.
Denna kursplan (version 2,8) är fastställd 04 november 2011 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 04 november 2011 och ersätter kursplan fastställd 25 oktober 2011.

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupade kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och åtgärder för att förebygga och möta dessa ur såväl språkvetenskapligt som specialpedagogiskt perspektiv. Kursen syftar vidare till att deltagarna ska utveckla kunnande i att planera och i samverkan genomföra specialpedagogiska insatser på olika nivåer för elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Specialpedagog- eller speciallärarexamen om minst 60 hp

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• självständigt beskriva och analysera språk-, läs- och skrivprocesser och läs- och skrivutveckling ur språkvetenskapligt och specialpedagogiskt perspektiv
• självständigt och i grupp beskriva olika aspekter av språk-, läs- och skrivsvårigheter samt redogöra för olika dyslexidefinitioner
• analysera, diskutera och kritiskt granska modeller och metoder för utredning och åtgärder i olika lärandemiljöer på organisations-, grupp- och individnivå med beaktande av kulturell mångfald
• genomföra och utvärdera utredning och åtgärder utifrån egna fallstudier
• diskutera och värdera tekniska hjälpmedel och olika former av tekniskt stöd.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Examinationen sker både individuellt och i grupp såväl muntligt som skriftligt. Vid ett seminarium bedöms förmågan att beskriva läs- och skrivutvecklingsprocesser ur olika perspektiv. Genom en individuell, skriftlig fallstudie, som byggs upp under kursens gång, bedöms studenten i sin förmåga att självständigt kunna genomföra och utvärdera utredning, tolka resultat och föreslå åtgärder med utgångspunkt i teori.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.




Innehåll eller kursinnehåll

Kursen behandlar språk-, läs- och skrivprocesserna och skriftspråksutveckling. Språkets olika delar och nivåer belyses.Språk-, läs- och skrivsvårigheter behandlas teoretiskt och praktiskt och dyslexibegreppet belyses ur olika perspektiv. Studenterna gör individuellt under kursens gång en fallstudie, som presenteras i grupp och där förmågan att utforma pedagogisk utredning, kommunicera resultat och föreslå åtgärder på olika nivåer analyseras och problematiseras. Särskilt uppmärksammas området tekniskt stöd.


Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten samt fältanknutna individuella uppgifter. Dessa utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan kursdeltagare och kursledare. I kursen ingår 10 högskoleförlagda dagar samt nätburen kommunikation.


Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Axelsson, Monica; Bergöö, Kerstin; Brink, Lars; Fast, Carina; Jönsson, Karin (red.); Kåreland, Lena (2009), Bygga broar och oppna dörrar, Stockholm: Liber (190 s.)

Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (2009) Barn läser och skriver, Lund: Studentlitteratur (valda delar ca 150 s.)

Bruce, Barbro (2010) Bokstavsbarnen och bokstäverna. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (red.)Barn utvecklar sitt språk. (andra upplagan) Lund: Studentlitteratur (23 s.)

Catts, Hugh & Kamhi, Alan (2005) Language and reading disabilities. Second edition Boston: Pearson. (valda delar ca 250 s.)

Catts, Hugh & Kamhi, Alan (Eds) (2005). The Connections Between Language and Reading Disabilities. New Jersey:
Lawrence Erlbaum Associates, Inc. Publishers. (valda delar ca 150 s.)

Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket. Lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren (250 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010).
Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (225 s.)

Mossige, Margunn; Röskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009)Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB. (204 s.)

Nilholm, Claes & Wengelin, Åsa (in press) Att läsa och skriva - hur svårt kan det va? Lund: Studentlitteratur.

Rucklidge, Julia & Tannock, Rosemary (2002) Neuropsychological profiles of adolescents with ADHD: effects of reading difficulties and gender: Journal of Child Psychology and Psychiatry, Vol. 43, Issue 8, 988-1003. (15 s.)

Samuelsson, Stefan m.fl. (2009) Dyslexi och andra svårigheter med språket. Stockholm: Natur och Kultur (350 s.)

Stanovich, Keith (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21, 360-407. (47 s.)

Willcutt, Erik & Pennington, Bruce (2000). Comorbidity of Reading Disability and Attention-Deficit/ Hyperactivity Disorder. Journal of Learning Disabilities, Vol. 33, No. 2, 179-191. (12 s.)

Valbar litteratur
Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (260 s.)

Clay, Marie (1993). Reading recovery. A guidebook for teachers in training. Auckland: Heinemann. (102 s.)

Damsby, Gunvor (2008). Implementering av kompensatoriska datorprogram i undervisning – belyst ur specialpedagogers perspektiv. Habilitering & Hjälpmedel, FOU-enheten, rapport nr 2/2008. http://www.skane.se/habilitering/fou (90 s.)

Druid Glentow, Birgit (2006).Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur. (285 s.)

Ericson, Britta (red.) (1996, 2010) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. (374 s.)

Fast, Carina (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (150 s.)

Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. (274 s)

Frost, Jørgen (2002). Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur. (250 s.)

Frost, Jørgen (2009). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur. (220 s.)

Gillon, Gail (2004). Phonological awareness: from research to practice. New York: Guilford Press. (ca 200 s.)

Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och Kultur (284 s.)

Ingesson, Gunnel (2007). Growing up with Dyslexia: Cognitive and psychosocial impact and salutogenic factors. Doktorsavhandling. Lunds universitet. (158 s.)

Kere, Juha & Finer, David (2008). Dyslexi. Stavfel i generna. Karolinska institutet: University press. (157 s.)

Lundgren, Torbjörn (2007). Språk, kunskap och mänskliga förmågor. Lund: Studentlitteratur. (340 s.)

Lundberg, Ingvar (2010) Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur (192 s.)

Pehrsson, Anita & Sahlström, Eva (1999). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett deltagarperspektiv. Analysverktyg för alla. Specialpedagogiska rapporter. Nr 14. Göteborgs universitet. Institutionen för specialpedagogik. (120 s.)

Reid, Gavin (2005) Dyslexia and inclusion. Classroom Approaches for Assessment, Teaching and Learning. London: David Fulton Publishers Ltd

Skolverket (2007). //Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007//. http://www.skolverket.se (150 s.)

Swärd, Ann-Katrin (2008). Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering. Wittingmetodens tillämpning i några lärandemiljöer. Doktorsavhandling. Stockholms universitet. (208 s.)

Westlund, Barbro (2009) Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur (342 s.)

Vetenskapsrådet (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007. http://www.vr.se. (107 s.)





Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.