Utbildningsvetenskap inom området skolutveckling och ledarskap, magisterkurs

Kurskod: SO635F

Institution:

Skolutveckling och ledarskap

Version:

1,2

För studenter antagna höst 2012  

Andra versioner

Fastställande

Kursen är inrättad 27 november 2009.
Denna kursplan (version 1,2) är fastställd 08 december 2011 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 03 september 2012 och ersätter kursplan fastställd 05 mars 2010.

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla tidigare kunskaper och erfarenheter i riktning mot en ökad professionell och vetenskaplig kompetens. Kursen syftar vidare till att studenterna ska kunna identifiera, formulera och analysera problem av utbildningsvetenskaplig karaktär inom kunskapsområdet skolutveckling, profession och ledarskap. Härigenom förbereder kursen för forskarutbildning.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Yrkesexamen för undervisningssektorn utfärdad enligt 2001-års förordning alt. Utbildningsvetenskap, 30 hp på grundnivå.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Delkurs 1 Vetenskapligt arbete
Scientific work
Högskolepoäng: 7,5 hp

• anknyta till sina egna erfarenheter av forskning
• problematisera forskarrollen
• orientera sig inom området utbildningsvetenskap
• problematisera den utbildningsvetenskapliga forskningens nytta och relevans för skola och utbildning.
• diskutera de forskningsetiska reglerna

Lärandemål för betyget väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Delkurs 2 Lärarprofession och skolutveckling
Teacher Profession and School Development
Högskolepoäng: 7,5 hp

• identifiera likheter och skillnader mellan forsknings- och utvecklingsarbete
• problematisera skolutvecklingsfenomenet
• söka forskning inom det egna kunskapsområdet
• analytiskt strukturera en forskningsöversikt över ett begränsat problemområde
• formulera relevanta och forskningsbara frågor utifrån ett givet skolutvecklingsfält
• identifiera olika intressen och teoretiska perspektiv och resonera kring deras betydelse för skolutvecklingsprocesser

Lärandemål för betyget väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Delkurs 3 Metodfördjupning
Method focus
Högskolepoäng 7,5 hp

• argumentera för val av datainsamlingsmetoder i förhållande till ett givet problemområde
• använda datainsamlingsmetoder i ett miniuppdrag
• genomföra en metodkritik
• använda olika analysmetoder och diskutera dess konsekvenser

Lärandemål för betyget väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Delkurs 4 Ledarskap i kritisk belysning
Leadership in critical illumination
Högskolepoäng: 7,5 hp

• göra en översikt över ledarskapsforskning
• kritiskt granska ledarskapsforskning
• planera en vetenskapligt motiverad ledarskapsinsats

Lärandemål för betyget väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Delkurs 5 Självständigt arbete
Degree project
Högskolepoäng: 15 hp

• genomföra ett självständigt arbete med särskild betoning på kritisk granskning och tolkning utifrån ett teoretiskt perspektiv.
• opponera på ett självständigt arbete som genomförts inom kursen.

Lärandemål för betyget väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Delkurs 1 Vetenskapligt arbete
Scientific work
Högskolepoäng: 7,5 hp

Examinationen sker genom att studenten skriver ett argumenterande dokument kring relevansen av utbildningsvetenskaplig forskning för det egna arbetet.

Delkurs 2 Lärarprofession och skolutveckling
Teacher Profession and School Development
Högskolepoäng: 7,5 hp

Examinationen sker genom att studenten skriftligt presenterar ett skolutvecklingsfält och förslag till hur man kan formulera forskningsfrågor kring detta.
Delkurs 3 Metodfördjupning
Method focus
Högskolepoäng 7,5 hp

Examinationen sker genom att studenten skriver ett metodkritiskt paper i relation till genomfört miniuppdrag.


Delkurs 4 Ledarskap i kritisk belysning
Leadership in critical illumination
Högskolepoäng: 7,5 hp

Examinationen sker genom att studenten i skrift redovisar sina vetenskapliga motiv för en planerad ledarskapsinsats.


Delkurs 5 Självständigt arbete
Degree project
Högskolepoäng: 15 hp

Examinationen sker genom ett självständigt skriftligt arbete, i tillämpliga fall tillsammans med estetisk gestaltning, och opposition på andras arbete.

Innehåll eller kursinnehåll

Delkurs 1 Vetenskapligt arbete
Scientific work
Högskolepoäng: 7,5hp

I kursen aktualiserar deltagarna sina erfarenheter av och reflektioner kring forskning. Deltagarna söker och orienterar sig i forskningslitteratur inom området utbildningsvetenskap samt läser och analyserar texter.

Delkurs 2 Lärarprofession och skolutveckling
Teacher Profession and School Development
Högskolepoäng: 7,5hp

I kursen övar deltagarna upp sin förmåga att självständigt söka litteratur inom forskningsområdet och att analysera den. Deltagarna analyserar även ett skolutvecklingsfält.

Delkurs 3 Metodfördjupning
Method focus
Högskolepoäng 7,5hp

I kursen samarbetar studenterna om val av forskningsmetod och genomförande av ett miniuppdrag.

Delkurs 4 Ledarskap i kritisk belysning
Leadership in critical illumination
Högskolepoäng: 7,5 hp

I kursen använder sig studenterna strategiskt av den skolledarforskning de själva ställer samman.

Delkurs 5 Självständigt arbete
Degree project
Högskolepoäng: 15 hp

I kursen skriver studenten det slutliga självständiga arbetet i magisterutbildningen. Arbetet omfattar såväl empiriska som teoretiska innehåll och perspektiv. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och kan ha formen av en empirisk undersökning, ett utvecklingsarbete, ett gestaltande arbete, ett litteraturstudium. Studenten opponerar även på ett annat motsvarande arbete.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och workshops kring arbetsuppgifter och litteratur samt genomförande av eget självständigt uppsatsarbete eller utvecklingsarbete. Formerna för arbetet utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. Handledning av det självständiga arbetet ges individuellt och i grupp.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Litteratur och övriga läromedel
Hela kursen

Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. (261 s delar av)

Berg, Gunnar. (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur. (352 s, delar av)

Bjereld, Ulf & al (2002). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur (145 s)

Bryman, Alan (2004) Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press (592 s)

Carlgren, Ingrid (2005):// ”Praxisnära forskning – varför, vad och hur?”. Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisforskning//. Vetenskapsrådet (http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H, 9 s)

Fullan, Michael (2011). Change Leader: Learning to do what matters most. San Fransisco: Jossey Bass (172 s)

Henningsson-Yousif, Anna (2011) Lärares lärarutbildarperspektiv, manus. (ca 65 s)

Skolan som politisk organisation. Jon Pierre (Red). (2007). Lund: Studentlitteratur (208 s delar av)

Rektor - en forskningsöversikt 2000-2010, Olof, Johansson (Red). (2011). Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011. (308 s, delar av)

Viggosson, Haukur. (2011), Pedagogiskt kapital. Ett begrepp under utveckling. I Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 16, nr 1. Göteborgs universitet. (12 s)

Vetenskapsrådet (2011). God Forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. http://www.cm.se/webbshop vr/pdfer/2011 01.pdf

Ny litteratur och aktuella avhandlingar inom skolutvecklings- och ledarskapsområdena om ca 7000 sidor.


Fördjupningslitteratur

Dalen, Monica. (2007). Intervju som metod .Malmö: Gleerups. (144s)

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda –samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. (507 s.)

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. s. 205-297. (93 s.)

Henningsson-Yousif, Anna & Viggósson, Haukur. (2006) // Lärarstudenters bidrag i skolutvecklingen. Förutsättningar och reaktioner//. Rapport, EDUCARE Vetenskapliga skrifter. Lärarutbildningen, Malmö högskola-. Finns som pdf-fil: http://www.mah.se/upload/partner9dec.pdf. (88 s)

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (306 s.)

Trost, Jan (2007).Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. (140 s.)

Watt Boolsen, Merete. (2007). Kvalitatativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö: Gleerups. (196 s)



Referenslitteratur
Hargreaves, Andy. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.(305 s)

Hargreaves, Andy & Fink, Dean (2006): Sustainable Leadership. Jossey-Bass Leadership Library in Education, (325 s)

Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur. (336 s)

Skolutvecklingens många ansikten. (2003). Berg, Gunnar. & Scherp, Hans-Åke (red). Forskning i fokus nr 15. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (s 29-63)

Goodson, Ivor F. (2003). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll. Lund: Studentlitteratur. (201 s)

Dessutom tillkommer artiklar och litteratur som väljs i samråd med kursledare och studenter.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.