Utveckling, lärande och specialpedagogik

Kurs - grundnivå - 9 hp

Översikt

Behörighetskrav

Se utbildningsplan.

Kursplan

Kurskod: UV222B

Institution:
Lärande och samhälle
Version:
1

Andra versioner

  • Version 1,1
    fastställd 2011-06-01
  • Version 1,2
    fastställd 2012-11-14
    För studenter antagna vår 2015   vår 2014   vår 2013  

Fastställande

Kursen är inrättad 10 december 2010.
Denna kursplan (version 1) är fastställd 10 december 2010 av Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle.
Kursplanen gäller från 01 september 2011.

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om utveckling, lärande och specialpedagogik. Kursen syftar vidare till att studenterna ska tillägna sig beredskap att granska samspelet mellan lärandepraktiker, lärares förhållningssätt och individens lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska kunna skapa lärandesituationer som gynnar alla barn och unga oberoende av förutsättningar och villkor, samt utforma verksamma åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
I kursen ingår studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  • beskriva och exemplifiera hur barn och unga tillägnar sig och kommunicerar värden, attityder, kunskaper och färdigheter med utgångspunkt i utvecklingspsykologisk och utbildningsvetenskaplig teori
  • redogöra för och diskutera hur utveckling och lärande påverkas av skilda förutsättningar och levnadsvillkor och hur olika förklaringsmodeller kombineras för att skapa lärandesituationer som gynnar alla barn och unga
  • beskriva och reflektera över hur lärandemiljöer och lärares förhållningssätt i samverkan med elevers olikheter och förutsättningar kan bidra till en inkluderande skola
  • redogöra för hur läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter uppkommer och gestaltar sig för elever som har svenska som sitt första eller sitt andra språk samt ge exempel på hur miljöer för språk-, läs-, och skrivutveckling samt matematikutveckling kan utformas för barn och unga i behov av särskilt stöd
  • med utgångspunkt i begreppen funktionsnedsättning, inkludering, delaktighet och mångfald utforma åtgärdsprogram, där åtgärder relateras till både individ-, grupp- och verksamhetsnivå samt argumentera för betydelsen av samverkan med elever, föräldrar och annan skolpersonal.
  • Formerna för att bedöma studenternas prestationer

    Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av ett litteraturseminarium där studenten med utgångspunkt i styrdokument, aktuell forskning och skönlitteratur redogör för och debatterar områdena läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter och visar förståelse för deras komplexitet. Den andra delen består av en skriftlig, individuell rapport, som också presenteras muntligt, i vilken studenten sammanställer och presenterar observationer och intervjuer kring elevers lärande och utveckling i olika situationer och kontexter, gör en teoretisk tolkning och reflekterar över hur olika perspektiv påverkar lärarrollen. I examinationens tredje del utformar studenterna och ger varandra respons på ett åtgärdsprogram kring ett case, som bygger på erfarenheterna från den verksamhetsförlagda tiden. Åtgärdsprogrammen presenteras individuellt och diskuteras i grupp.

    Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

    Innehåll eller kursinnehåll

    Kursens huvudteman är lärande och utveckling med ett specialpedagogiskt perspektiv. Kursens teman ges innehåll genom att studenterna med stöd i utbildningsvetenskapliga och utvecklingspsykologiska teorier, skönlitteratur, visuella media och egen erfarenhet definierar och utvecklar förståelse för begreppet en inkluderande skola. Studenterna möter psykologiska, sociala och biologiska förklaringsmodeller, och analyserar hur de förhåller sig till varandra och diskuterar hur de kan kombineras på ett sätt som gynnar alla elever oavsett förutsättningar och levnadsvillkor. Studenterna diskuterar också kategoriseringar av barn och unga i svårigheter samt begrepp och fenomen rörande normalitet och avvikelse. Aktuell forskning om språkutveckling, läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter behandlas. Med utgångspunkt i observation och intervju reflekterar studenterna över olika deltagarperspektiv. Frågor om samverkan mellan olika aktörer och på olika nivåer belyses genom att studenterna granskar, utformar och ger varandra respons på åtgärdsprogram med utgångspunkt i verksamhetsförlagd tid, forskning och styrdokument.

    Arbetsformer

    Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, nätarbete, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten.

    Betygsgrader

    Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

    Kurslitteratur och övriga läromedel

    Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (173 s)
    Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)
    Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (2009). Barn läser och skriver - ett specialpedagogiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur (valda delar ca 150 s)
    Björndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber (145 s).
    Bruce, Barbro (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I: Louise Bjar (red.): Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (23 s)
    Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn- ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 200 s)
    FN, (1995). Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättningar delaktighet och jämlikhet. Stockholm: Fritzes. (32 s) www.ho.se
    Heimdahl Mattsson, Eva (2007). Segregated Groups or Inclusive Education? An Interview Study with Students Experiencing Failure in Reading and Writing. Scandinavian Journal of Educational Research 2007 vol 51:3, 239 -252.
    Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Norstedts. (160 s)
    Salamancadeklarationen (2006) http://www.unesco-sweden.org/shared/pdf/material/Salamanca%2007.pdf (39 s)
    Samuelsson, Stefan m.fl. (2009) Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur. (valda delar ca 200 s)
    Skolverket, (2008). Allmänna råd och kommentarer - för arbete med åtgärdsprogram. (24 s) www.skolverket.se
    Tetler, Susan & Langager, Søren (red.) (2009). Specialpædagogik i skolen. En grundbog. København: Gyldendal (valda delar ca 200 s)

    Valbar litteratur:
    Ahlberg, Ann (Red) (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur (valda dela ca 200 s)
    Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007) Därför inkludering. Örebro: Specialpedagogiska institutet. www.spsm.se (165 s)
    Gustafsson, Lars H (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (140 s)
    Holmberg, Lena, Jönsson, Annelis & Tvingstedt, Anna-Lena (2005). Specialpedagogik i två skolkulturer. Educare vetenskapliga tidskrifter, Nr 1/2005. Malmö: Lärarutbildningen. (84 s)
    Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: nationellt centrum för matematikutbildning. (100 s)
    Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie. (100 s)
    Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. (130 s)
    Sommer, Dion. (2009). Barndomspsykologi : utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber (valda delar ca 200 s)

    Kursvärdering

    Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Kontakt

Mer information om utbildningen