Grundlärarutbildning: Grundskolans årskurs 4-6

Program - grundnivå och avancerad nivå - 240 hp

Översikt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6b/6B)

Urval:

betyg 66% högskoleprov 34%

Detta är en inriktning av Grundlärarutbildning

Beskrivning

Vill du arbeta med barn och ta vara på deras nyfikenhet och lust att lära? Då ska du bli grundlärare för elever i årskurserna 4-6.

Förutom gedigna kunskaper i de ämnen som du kommer att undervisa i lär du dig att stödja dina elevers kunskapsutveckling och att bedöma och betygsätta deras prestationer. Du lär dig att skapa en trygg miljö för dina elever att lära och utvecklas i, och du utvecklar din förmåga att förebygga och hantera konflikter. Du kommer att spela en viktig roll för många barns lärande och utveckling.
Redan under första terminen får du känna på yrket på en skola där du sedan är placerad under större delen av utbildningen. Den täta kontakten med skolan gör att du kan använda dina praktiska erfarenheter i de teoretiska studierna.

Innehåll

Du studerar matematik, svenska och engelska, och därutöver väljer du att studera antingen samhällorienterande eller naturorienterande ämnen. Du väljer ett av dessa ämnen som ditt fördjupningsämne, och i detta ämne skriver du två självständiga arbeten varav ett är ditt examensarbete.

Du väljer också att studera ett av följande ämnen: idrott och hälsa, musik eller bild. I detta ämne lär du dig planera, genomföra och analysera undervisning samtidigt som din egen kompetens i ämnet utvecklas.

Fördjupningsämnena svenska, matematik eller engelska kan kombineras med naturorienterande ämnen/teknik, samhällsorienterande ämnen eller ett praktiskt/estetiskt ämne: idrott, musik eller bild. Fördjupningsämnena naturorienterande ämnen/teknik och samhällsorienterande ämnen kombineras med matematik, svenska och engelska. Inom samtliga ämnen lär du dig att arbeta med estetiska uttrycksformer för att kunna stödja barns lärande och utveckling.

Förutom teoretiska studier ingår verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) på en skola där du får insikter i skolans verksamhet och vad läraryrket innebär. Här utvecklar du din förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning och annan pedagogisk verksamhet under ledning av erfarna lärare.

Utbildningen innehåller också en utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) som behandlar frågor som är centrala för lärare. En del av den utbildningsvetenskapliga kärnan läser du i ämnesstudierna. Det gäller till exempel teori om lärande, bedömningsfrågor och betygsättning. Andra delar studerar du i separata kurser såsom pedagogiskt ledarskap, konflikthantering och specialpedagogik.

Utbildningen ger dig en bra grund att stå på i ditt framtida arbete med att stimulera barns utveckling och lärande i de ämnen som du kommer att undervisa i. Särskild vikt läggs vid att du som blivande lärare utvecklar din interkulturella kompetens och förmåga att leda pedagogisk verksamhet och undervisning där barn och unga med olika bakgrund möts och lär.

Varför ska jag studera på Malmö högskola?

Du studerar i en kreativ miljö i en modern högskola där teoretiska studier och verksamhetsförlagd utbildning varvas genom hela utbildningen. Du studerar vid en högskola med en forskningsmiljö som har fokus på samtidens barn och ungdom och villkoren för barns och ungas lärande.

Studera utomlands en termin

Som student har du många möjligheter till utlandsstudier då Malmö högskola har avtal med partneruniversitet över hela världen. På grundlärarutbildningen 4-6 kan du ansöka om utbytesstudier termin sex.

En god arbetsmarknad väntar

Det råder brist på lärare så arbetsmarknaden för en examinerad grundskollärare är god.

Examen

Utbildningen leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

Intervjuer

För Amanda är kreativiteten i skolan viktigast

Amanda Ireman i klassrummetAmanda Ireman, 27 år, läste grundlärarutbildningen på Malmö högskola och jobbar nu som lärare för en mellanstadieklass på en skola i Lund.

Varför valde du att läsa till grundlärare i årskurs 4–6?

– Jag var inne på att läsa någon annan utbildning. Det stod mellan gymnasielärare och 4–6-lärare. Jag tycker att man har störst möjlighet att påverka eleverna i den åldern. De är väldigt mottagliga och kan grunderna – de kan läsa, skriva och räkna, och så bygger man vidare på de kunskaperna. I senare ålder har du inte möjlighet att förändra på samma sätt.

Vad är det viktigaste du tagit med dig från dina studier?

– Det var mycket praktik under utbildningen, och jag fick komma ut tidigt i klasserna 4, 5 och 6 och testa mina vingar och utvecklas. Under praktiken lärde jag mig mycket och såg andra bitar av yrket som inte bara är ämneskunskap. På högskolan lärde jag mig mest teori, och det andra fick jag plocka upp på min praktik.

Hur ser du på din roll som lärare i framtiden?

– Jag känner att jag vill förändra skolan. Det är ett väldigt stort uppdrag, men min plan är att jobba kreativt. Skolan ska i första hand vara rolig, för har man roligt så lär man sig mer. För som skolan ser ut, och som den traditionellt alltid gjort – läsa, skriva, räkna och jobba individuellt – tappar man andra värden. Sverige är ett av världens mest innovativa länder, vilket är fantastiskt, men vill vi fortsätta vara det måste vi också jobba med kreativiteten i skolan, annars kommer vi inte att vara lika innovativa om tjugo år.

Undervisning som överraskar barnen

Blivande 4-6 läraren Angelina Nilsson vill bli en engagerande lärare som förmedlar kunskaper till sina elever på ett roligt och överraskande sätt.

Angelina Nilsson pluggar på Grundlärarutbildning - Grundskolans årskurs 4-6 vid Lärande och samhälle, Malmö högskola

Det är svårt att tro annat än att ett energiknippe som Angelina ska lyckas med sina föresatser. Mellan praktik i en fjärdeklass på Hubertusgården i Lund hinner hon också med sitt jobb som ledare på Ungdomsbrandkåren i Svedala. Det är en av flera aktiviteter och uppdrag som Angelina Nilsson håller igång jämte studierna. Hon är också ledsagare, jobbar med event på ett bemanningsföretag, dansar, kör MC, är med i scouterna och ska troligen börja tävla i styrketräning. Och så är hon eldartist. Något av allt detta måste man kunna väva in i undervisningen, menar Angelica.

Användbara erfarenheter att använda i lärarrollen

– Erfarenheterna från scouterna kan jag använda med barnen ute i naturen. Jag hade en fantastisk mattelärare i gymnasiet och sedan dess är matematik mitt favoritämne. Han öppnade ögonen för mig. En sån lärare vill jag också bli.

Hon stortrivs på sin praktik. Hubertusgården är en liten skola med för närvarande bara en klass i varje årskurs, och så snälla elever att Angelina Nilsson är lite rädd för att få en väl ljus bild av lärarjobbet. Ursprungligen tänkte hon bli lärare för äldre barn och hann också gå två år på ämneslärarutbildningen innan hon tänkte om.

– Vad gäller studiemedel och meritpoäng var det bortkastat eftersom jag fick börja om från början, men kunskaperna har jag stor glädje av, säger hon.

– Jag har velat bli lärare sen jag var liten. Jag tycker det är roligt att lära ut och att sedan få se att också barnen tycker det är roligt, det motiverar mig.

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna höst 2016

Annan termin:

Programkod:
LALGR version 6
Engelsk benämning:
Bachelor/Master of Arts/Science in Primary Education
Undervisningsspråk:
Svenska och engelska
Inrättandedatum:
19 november 2010
Fastställandedatum:
11 september 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
29 augusti 2016

Förkunskapskrav

  • Grundskolans årskurs 4-6 240 hp
    Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6b/6B)
  • Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 240 hp
    Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6b/6B)
  • Fritidshem 180 hp
    Grundläggande behörighet + Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6a/6a)
    Observera att ytterligare behörighetskrav kan finnas för de ämnen du väljer under utbildningen.

Upplägg

Grundlärarutbildningen är utformad för att tillgodose de krav som ett föränderligt samhälle ställer på skola och lärare och består av sammanhållna studier inom ett program med tre inriktningar. Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem omfattar 180 högskolepoäng. Inriktningen innehåller kurser på avancerad nivå om sammanlagt 21 högskolepoäng. Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 omfattar 240 högskolepoäng. Båda inriktningarna innehåller kurser på avancerad nivå om sammanlagt 60 högskolepoäng.

Utbildningen innehåller studier inom lärarutbildningsämnen samt studier inom utbildningsvetenskaplig kärna. Från början och under större delen av utbildningen deltar studenten i arbetet på en partnerskola där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samverkan mellan berörd kommun/berörd skola och högskolan. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd inom relevant verksamhet och ämne och omfattar alltid minst 20 veckor (30 högskolepoäng) fördelade på fem perioder om fyra veckor.

I lärarutbildningsämnena integreras studier inom ämne och ämnesdidaktik med delar av utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning inom relevant verksamhet och ämne. Lärarutbildningsämnena ges som fördjupningsämne och övriga ämnen. I fördjupningsämne inom inriktningen mot arbete i fritidshem ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng på grundnivå. I fördjupningsämne inom inriktningarna mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 samt grundskolans årskurs 4–6 ingår självständiga arbeten om sammanlagt 30 högskolepoäng, varav ett arbete om 15 högskolepoäng på grundnivå och ett arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng på avancerad nivå.

Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem innehåller ett fördjupningsämne inom det fritidspedagogiska området. Därutöver innehåller inriktningen ett övrigt ämne som omfattar minst 30 högskolepoäng i ett praktiskt eller estetiskt ämne. Lärarutbildningsämnena utgörs därutöver av ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning samt ämnesrelaterad utbildningsvetenskaplig kärna.

Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 innehåller ett fördjupningsämne inom ämne och ämnesdidaktik. Därutöver innehåller inriktningen övriga ämnen som omfattar 90 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng svenska och matematik samt minst 15 högskolepoäng inom engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik med undantag för det ämne som utgör studentens fördjupningsämne. Lärarutbildningsämnena utgörs därutöver av ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning samt ämnesrelaterad utbildningsvetenskaplig kärna.

Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 innehåller ett fördjupningsämne inom ämne och ämnesdidaktik. Därutöver innehåller inriktningen övriga ämnen som omfattar 90 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng engelska, svenska och matematik samt 30 högskolepoäng inom antingen samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik, ett praktiskt ämne eller ett estetiskt ämne med undantag för det ämne som utgör studentens fördjupningsämne. Lärarutbildningsämnena utgörs därutöver av ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning samt ämnesrelaterad utbildningsvetenskaplig kärna.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar 60 högskolepoäng och anknyter till kommande yrkesutövning och omfattar följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de

grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,

– vetenskapsteori och forskningsmetodik,

– utveckling, lärande och specialpedagogik,

– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

– bedömning och betygsättning,

– utvärdering och utvecklingsarbete, och

– elevers språk- och kunskapsutveckling i ett samhälle kännetecknat av kulturell mångfald.

De delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan som framför allt rör didaktik, styrdokument, elevers språk- och kunskapsutveckling samt bedömning och betygssättning integreras med de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna inom lärarutbildningsämnena. Övriga delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan läses i separata kurser.

Examination

Examinationen utformas utifrån de lärandemål som anges för kurserna.

Examination av verksamhetsförlagd utbildning utformas i en tillämplig progression över terminerna och utformas för att ge underlag för en helhetsbedömning av studentens lämplighet för läraryrket. Examinator utses av högskolan. Partnerskolan medverkar i bedömningen av den verksamhetsförlagda utbildningen genom att lämna underlag till examinator.

Studenten ska under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörd/a lärare i skolan och på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens.

På utbildningens samtliga kurser inklusive kurser i verksamhetsförlagd utbildning används betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

I de fall tveksamhet uppstår om en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen eller om dennes lämplighet för yrket ska snarast genom vägledande samtal med berörd lärare och institutionsledning prövas om studenten ska avrådas att fortsätta utbildningen.

Innehåll

Kurslista:

Lärandemål

Utdrag ur Högskolelagen 2006:173

"Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. (…) Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,

- följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,

- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och

- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete."

Utdrag ur SFS 2010:1064

"Mål

För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som undervisningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,

– visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, och

– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

– visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

– visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling,

– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning.

För grundlärarexamen ska studenten också

– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

– visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid, och

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

– visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

För grundlärarexamen ska studenten också

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

– visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. ”

För grundlärarexamen vid Malmö högskola ska studenten också

– visa kunskap om och förmåga att beakta innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet,

– visa kunskap om och förmåga att beakta sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv.

pd

Examen

Grundlärarexamen.
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.

Grundlärarexamen med denna inriktning avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten uppnått erforderliga examensmål och poängkrav.

I examensbeviset anges de kurser som inräknas i examen samt titel på det självständiga arbetet.

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 eller grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

Grundlärarexamen med dessa inriktningar avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten uppnått erforderliga examensmål och poängkrav.

I examensbeviset anges de kurser som inräknas i examen samt titel på de självständiga arbetena.

Övrigt

Föreskrifter

För att äga tillträde till studier på utbildningens femte termin ska minst 90 högskolepoäng inom programstudierna vara godkända.

För att äga tillträde till kurs med självständigt arbete på avancerad nivå (examensarbete) ska självständigt arbete på grundnivå, 15 högskolepoäng, vara godkänt.

För att äga tillträde till kurs i verksamhetsförlagd utbildning ska närmast föregående kurs i verksamhetsförlagd utbildning vara godkänd.

Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för den verksamhetsförlagda utbildningen i en kurs.

Examensarbetet ska vara förberett för elektronisk publicering.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Studievägledning LS,
E-post: lsvagledning@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Lärande och samhälle