Grundlärarutbildning: Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3

Program - grundnivå och avancerad nivå - 240 hp

Översikt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6b/6B)

Urval:

betyg 66% högskoleprov 34%

Detta är en inriktning av Grundlärarutbildning

Maria Liljefors"Hemma är allting väldigt styrt. I Gambia är det mycket mer improviserat." - Maria Liljefors, har praktiserat på en skola i Gambia. 

Beskrivning

Vill du arbeta med barn och ta vara på deras nyfikenhet och lust att lära? Då ska du bli grundlärare för elever i förskoleklass och årskurserna 1-3.
Förutom gedigna kunskaper i de ämnen som du kommer att undervisa i får du kompetens i att stödja dina elever när de lär sig förstå världen genom att läsa, skriva och räkna och genom drama, bildskapande och musik. Du lär dig också att bedöma och betygsätta deras prestationer.
Du lär dig att skapa en trygg miljö för dina elever att lära och utvecklas i,(kommatecken) och du utvecklar din förmåga att förebygga och hantera konflikter. Du kommer att spela en viktig roll för många barns lärande och utveckling.
Redan under första terminen får du känna på yrket på en skola där du sedan är placerad under större delen av utbildningen. Den täta kontakten med skolan gör att du kan använda dina praktiska erfarenheter i de teoretiska studierna.

Innehåll

Du studerar matematik, svenska, naturorienterande ämnen, teknik, samhällsorienterande ämnen och engelska. Du väljer ett av dessa ämnen som ditt fördjupningsämne, och i detta ämne skriver du två självständiga arbeten varav ett är ditt examensarbete. Inom samtliga ämnen lär du dig att arbeta med estetiska uttrycksformer såsom drama, bildskapande och musik för att kunna stödja barns lärande och utveckling.

Förutom teoretiska studier ingår verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) på en skola där du får insikter i skolans verksamhet och vad läraryrket innebär. Här utvecklar du din förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning och annan pedagogisk verksamhet under ledning av erfarna lärare.

Utbildningen innehåller också en utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) som behandlar frågor som är centrala för lärare. En del av den utbildningsvetenskapliga kärnan läser du i ämnesstudierna. Det gäller till exempel teori om lärande, bedömningsfrågor och betygsättning. Andra delar studerar du i separata kurser såsom pedagogiskt ledarskap, konflikthantering och specialpedagogik.

Utbildningen ger dig en bra grund att stå på i ditt framtida arbete med att stimulera barns utveckling och lärande i de ämnen som du ska undervisa i. Särskild vikt läggs vid att du som blivande lärare utvecklar din interkulturella kompetens och förmåga att leda pedagogisk verksamhet och undervisning där barn och unga med olika bakgrund möts och lär.

Varför ska jag plugga på Malmö högskola?

Du studerar i en kreativ miljö i en modern högskola där teoretiska studier och verksamhetsförlagd utbildning varvas genom hela utbildningen. Du studerar vid en högskola med en forskningsmiljö som har fokus på samtidens barn och ungdom och villkoren för barns och ungas lärande.

En god arbetsmarknad väntar

Eftersom att antalet barn i grundskoleålder beräknas öka är arbetsmarknaden god för en examinerad grundlärare.

Studera utomlands en termin

Som student på har du många möjligheter till utlandsstudier då Malmö högskola har avtal med partneruniversitet över hela världen. På grundlärarprogrammet kan du ansöka om utbytesstudier termin fyra eller sex, beroende på ditt fördjupningsämne.

Examen

Utbildningen leder till en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och i grundskolans årskurser 1-3.

Intervjuer

Ajla vill ge barnen en bra start

Får barnen bara en bra start är det stor chans att även resten av skoltiden blir positiv. Det tror Ajla Bijedic som läser fjärde terminen på F-3-utbildningen. 
Ajla –  Det är ju vårt mål, att eleverna ska trivas. Jag minns själv att jag hade en sån lärare som gjorde att jag tyckte om att gå i skolan, säger hon.

Efter en turismutbildning och ett par år som reseledare bestämde sig Ajla Bijedic för att göra något annat och ville jobba med lärande och yngre barn. För barn är det mesta nytt och spännande, tänkte Ajla, som inte har ångrat sitt yrkesval.

Kom in i studierna efter ett tag

– Jag var inte van vid så mycket eget ansvar för studierna som det är här, så i början tyckte jag det var svårt. Men efter hand kommer man in i det.

Handledaren viktig

Ajla Bijedic tycker hon haft tur som fått en bra praktikplats på en skola i Vellinge. Hon har fått hålla i egna lektioner och har haft stor hjälp av sin handledare.
– Min handledare är nyutexaminerad lärare och förstår precis vad jag tycker är jobbigt, 
Just nu jobbar Ajla på att försöka fixa en praktikperiod på svenska skolan i Thailand tillsammans med två kurskamrater. 

Vill vara en närvarande lärare

– Jag vill inte vara en sån som bara bestämmer utan lite kompis också. En sån som rör sig bland eleverna även på raster så de kan vända sig till mig om de behöver.

Maria gjorde praktik i Gambia

Intresset för Västafrika tog studenten Maria Liljefors till Gambia för fyra veckors lärarpraktik och vardagsliv hos gambianska familjer. På plats fick hon direkt hålla i klasser med 34 elever.
– Hemma är allting väldigt styrt. I Gambia är det mycket mer improviserat, säger Maria Liljefors.

Maria LiljeforsStad och land

En kontakt hjälpte henne att få en placering och handledare. Första två veckorna jobbade hon på en privatskola med barn från förhållandevis välbärgade familjer i ”Kombo”, som storstadsområdet kring huvudstaden Banjul kallas.

Maria togs väl emot av klassen och kollegorna och fick direkt hoppa in och undervisa i engelska, matte och NO. Arbetskamraterna var trevliga och tillmötesgående. Också familjen hon bodde hos var väldigt gästvänlig, och en av killarna tog särskilt ansvar för att hon kom in i familjen.

Det svåraste var den auktoritära kulturen som kännetecknade skolledningen.
– Jag blev inkallad till rektorn och utfrågad om allt möjligt. Jag skulle hälsa på henne varje morgon. Ägaren till skolan gjorde också klart för mig att jag inte skulle komma med några egna undervisningsidéer, berättar Maria Liljefors.

Skillnaden var stor i den kommunala byskolan som blev nästa arbetsplats. Här var barnen så många att undervisningen bedrevs i skift: hälften kom på morgonen och slutade tidig eftermiddag medan resten gick i skolan eftermiddag till kväll.

Friare och mer personligt

Ledningen på skolan i Gambia var inte alls så kontrollerande och stämningen var mer personlig. Maria fick lägga upp undervisningen efter eget huvud och livet kretsade mycket kring skolan och tillvaron i byn där hon bodde. Hela miljön var väldigt social.

– Jag träffade alltid elever på väg hem. Det var fullt med folk överallt i byn som satt och snackade., jag satt ofta kvar på skolan och ”hängde” och umgicks. Barnen lärde mig att dansa, berättar hon. Skolarbetet ställde krav på initiativkraft. Med bara en dator och ingen kopiator fick lärarna tillverka nästan allt material själva.

– Det är slitigt med 34 elever i varje klass och det tar tid. Man har inget eget arbetsrum och det är överhuvudtaget lite mer improviserat och flytande i Gambia.

Maria Liljefors hade en fantastisk och lärorik tid, och hon är helt inställd på att hon ska återvända på något sätt.

– Jag har lärt mig otroligt mycket. Hemma talar vi om individanpassad undervisning; det är svårt med 44 elever i en klass. Jag har fått träna på ett öppet förhållningsätt  och hur mycket man kan göra med litet, det ger perspektiv på tillvaron.

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna höst 2016

Annan termin:

Programkod:
LALGR version 6
Engelsk benämning:
Bachelor/Master of Arts/Science in Primary Education
Undervisningsspråk:
Svenska och engelska
Inrättandedatum:
19 november 2010
Fastställandedatum:
11 september 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
29 augusti 2016

Förkunskapskrav

  • Grundskolans årskurs 4-6 240 hp
    Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6b/6B)
  • Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 240 hp
    Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6b/6B)
  • Fritidshem 180 hp
    Grundläggande behörighet + Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6a/6a)
    Observera att ytterligare behörighetskrav kan finnas för de ämnen du väljer under utbildningen.

Upplägg

Grundlärarutbildningen är utformad för att tillgodose de krav som ett föränderligt samhälle ställer på skola och lärare och består av sammanhållna studier inom ett program med tre inriktningar. Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem omfattar 180 högskolepoäng. Inriktningen innehåller kurser på avancerad nivå om sammanlagt 21 högskolepoäng. Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 omfattar 240 högskolepoäng. Båda inriktningarna innehåller kurser på avancerad nivå om sammanlagt 60 högskolepoäng.

Utbildningen innehåller studier inom lärarutbildningsämnen samt studier inom utbildningsvetenskaplig kärna. Från början och under större delen av utbildningen deltar studenten i arbetet på en partnerskola där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samverkan mellan berörd kommun/berörd skola och högskolan. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd inom relevant verksamhet och ämne och omfattar alltid minst 20 veckor (30 högskolepoäng) fördelade på fem perioder om fyra veckor.

I lärarutbildningsämnena integreras studier inom ämne och ämnesdidaktik med delar av utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning inom relevant verksamhet och ämne. Lärarutbildningsämnena ges som fördjupningsämne och övriga ämnen. I fördjupningsämne inom inriktningen mot arbete i fritidshem ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng på grundnivå. I fördjupningsämne inom inriktningarna mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 samt grundskolans årskurs 4–6 ingår självständiga arbeten om sammanlagt 30 högskolepoäng, varav ett arbete om 15 högskolepoäng på grundnivå och ett arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng på avancerad nivå.

Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem innehåller ett fördjupningsämne inom det fritidspedagogiska området. Därutöver innehåller inriktningen ett övrigt ämne som omfattar minst 30 högskolepoäng i ett praktiskt eller estetiskt ämne. Lärarutbildningsämnena utgörs därutöver av ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning samt ämnesrelaterad utbildningsvetenskaplig kärna.

Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 innehåller ett fördjupningsämne inom ämne och ämnesdidaktik. Därutöver innehåller inriktningen övriga ämnen som omfattar 90 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng svenska och matematik samt minst 15 högskolepoäng inom engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik med undantag för det ämne som utgör studentens fördjupningsämne. Lärarutbildningsämnena utgörs därutöver av ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning samt ämnesrelaterad utbildningsvetenskaplig kärna.

Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 innehåller ett fördjupningsämne inom ämne och ämnesdidaktik. Därutöver innehåller inriktningen övriga ämnen som omfattar 90 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng engelska, svenska och matematik samt 30 högskolepoäng inom antingen samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik, ett praktiskt ämne eller ett estetiskt ämne med undantag för det ämne som utgör studentens fördjupningsämne. Lärarutbildningsämnena utgörs därutöver av ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning samt ämnesrelaterad utbildningsvetenskaplig kärna.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar 60 högskolepoäng och anknyter till kommande yrkesutövning och omfattar följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de

grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,

– vetenskapsteori och forskningsmetodik,

– utveckling, lärande och specialpedagogik,

– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

– bedömning och betygsättning,

– utvärdering och utvecklingsarbete, och

– elevers språk- och kunskapsutveckling i ett samhälle kännetecknat av kulturell mångfald.

De delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan som framför allt rör didaktik, styrdokument, elevers språk- och kunskapsutveckling samt bedömning och betygssättning integreras med de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna inom lärarutbildningsämnena. Övriga delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan läses i separata kurser.

Examination

Examinationen utformas utifrån de lärandemål som anges för kurserna.

Examination av verksamhetsförlagd utbildning utformas i en tillämplig progression över terminerna och utformas för att ge underlag för en helhetsbedömning av studentens lämplighet för läraryrket. Examinator utses av högskolan. Partnerskolan medverkar i bedömningen av den verksamhetsförlagda utbildningen genom att lämna underlag till examinator.

Studenten ska under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörd/a lärare i skolan och på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens.

På utbildningens samtliga kurser inklusive kurser i verksamhetsförlagd utbildning används betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

I de fall tveksamhet uppstår om en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen eller om dennes lämplighet för yrket ska snarast genom vägledande samtal med berörd lärare och institutionsledning prövas om studenten ska avrådas att fortsätta utbildningen.

Innehåll

Kurslista:

Lärandemål

Utdrag ur Högskolelagen 2006:173

"Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. (…) Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,

- följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,

- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och

- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete."

Utdrag ur SFS 2010:1064

"Mål

För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som undervisningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,

– visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, och

– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

– visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

– visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling,

– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning.

För grundlärarexamen ska studenten också

– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

– visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid, och

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

– visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

För grundlärarexamen ska studenten också

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

– visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. ”

För grundlärarexamen vid Malmö högskola ska studenten också

– visa kunskap om och förmåga att beakta innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet,

– visa kunskap om och förmåga att beakta sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv.

pd

Examen

Grundlärarexamen.
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.

Grundlärarexamen med denna inriktning avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten uppnått erforderliga examensmål och poängkrav.

I examensbeviset anges de kurser som inräknas i examen samt titel på det självständiga arbetet.

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 eller grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

Grundlärarexamen med dessa inriktningar avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten uppnått erforderliga examensmål och poängkrav.

I examensbeviset anges de kurser som inräknas i examen samt titel på de självständiga arbetena.

Övrigt

Föreskrifter

För att äga tillträde till studier på utbildningens femte termin ska minst 90 högskolepoäng inom programstudierna vara godkända.

För att äga tillträde till kurs med självständigt arbete på avancerad nivå (examensarbete) ska självständigt arbete på grundnivå, 15 högskolepoäng, vara godkänt.

För att äga tillträde till kurs i verksamhetsförlagd utbildning ska närmast föregående kurs i verksamhetsförlagd utbildning vara godkänd.

Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för den verksamhetsförlagda utbildningen i en kurs.

Examensarbetet ska vara förberett för elektronisk publicering.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Studievägledning LS,
E-post: lsvagledning@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Lärande och samhälle