Tandhygienistutbildning

Programkod: OGTAH

Institution:

OD grundutbildning

Version:

6

För studenter antagna höst 2013  

Andra versioner

Fastställande

Programmet är inrättat 16 maj 2007.
Denna utbildningsplan (version 6) är fastställd 16 maj 2007 av Odontologiska fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnen vid Odontologiska fakulteten .
Utbildningsplanen gäller från 01 juli 2007.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet

Grundläggande behörighet + Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2.

Lärandemål

Allmänna mål
I högskolelagen (SFS 1992:1434, 1 kap 9 §) anges att:
"Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,

• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.”

Tandhygienistexamen
Vidare anges i högskoleförordningen (SFS 1993:100, ändring SFS 2006:1053, bilaga 2 Examensordning) följande mål för tandhygienistexamen:

Omfattning
Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
120 högskolepoäng.

Mål
För tandhygienistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandhygienist.

Kunskap och förståelse

För tandhygienistexamen skall studenten

• visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
• visa kunskap om och förståelse för munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För tandhygienistexamen skall studenten

• visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl enskilda som grupper av patienter
• visa förmåga att självständigt utföra undersökningar av karies och parodontit samt att utreda och analysera behov av munhälsovårdande insatser
• visa förmåga att genomföra och utvärdera insatta åtgärder samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa
• visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att förmedla sin kunskap till olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För tandhygienistexamen skall studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov
• visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För tandhygienistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

Lokala mål
För Tandhygienistexamen vid odontologiska fakulteten, Malmö högskola gäller följande lokala mål i tillägg till ovan beskrivna mål:

Kunskap och förståelse
För tandhygienistexamen skall studenten

• ha goda basvetenskapliga kunskaper så att efter hand förmågan att följa basvetenskaplig forskning och förståelse för sambandet mellan humanbiologiska förhållanden och tandsjukdomars kliniska bild utvecklas
• visa kunskap om utbredningen av karies och parodontit i olika befolkningsgrupper
• visa sådan kunskap om förhållanden i andra länder och om mönster för internationell migration och integration som är av betydelse för handläggning av tandvård

Färdighet och förmåga
För tandhygienistexamen skall studenten

• kunna odontologiskt omhänderta patienter i olika åldrar vad gäller karies och parodontit inom tandhygienistens kompetensområde såsom beskrivet av Socialstyrelsen.
• vara insatt i tandsjukdomarnas (karies och parodontit) epidemiologi för att kunna arbeta med förebyggande åtgärder för grupper av individer inom tandvård och annan hälsovård
• visa kunskap om genus- och jämställdhetsfrågor, samt kunna tillämpa den
• visa kunskap om hållbar utveckling i ett miljöperspektiv, samt kunna tillämpa den

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandhygienistexamen skall studenten

• bemöda sig om hög kvalitet på egen insats
• förhålla sig kritisk och analyserande till egna kunskaper, färdigheter och förhållningssätt och vara positiv till utveckling av kunnande och verksamhet.

Innehåll

Kurser inom programmet

För programtillfälle med start Höst 2013:



Höst 2013

• Oral hälsa- faktorer som påverkar balansen mellan friskt och sjukt, 30 hp (TV301A)



Upplägg

Tandhygienistutbildningen är uppbyggd av 4 terminskurser som vardera omfattar 30 högskolepoäng.

Bedömning och betygssättning
Grundutbildningsnämnden utser en examinationsgrupp, bestående av examinationsansvarig samt 3-4 medlemmar för hela utbildningen. Examinationsgruppen ansvarar för planering och genomförande av examinationen.

En målrelaterad examination hålls i slutet av varje kurs och pågår vanligen under ca 1 vecka. Vid examinationen bedöms kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Examinationen kan vara skriftlig och/eller muntlig och innefattar såväl teoretiska moment som färdighetsmoment. Som betyg förekommer godkänd och underkänd. Studerande som blivit underkänd har rätt att genomgå förnyat prov.

Självständigt arbete, i allmänhet en uppsats, bedöms av examinationsgruppen i samråd med handledare. Vid bedömningen värderas uppsatsen, samt den studerandes insatser vid den disputation som avslutar arbetet.

För betyget godkänd på kursen krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment och utvärdering, samt godkänd examination och godkända praktiska moment under kursen. Obligatoriska och praktiska moment omfattar deltagande och aktivitet vid basgruppsträffar, laborationer med tillhörande instruktionsmoment, kliniska seminarier, preklinisk färdighets¬träning, demonstrationer samt patientbehandling.

Beslut angående godkända praktiska moment på kursen delges den studerande före examinationen. Huvudregeln är att den studerande med godkänt resultat skall ha fullgjort praktiska moment för att få deltaga i examinationen. Om endast mindre delar av praktiskt moment kvarstår kan kursansvarig medge att den studerande får deltaga i examinationen trots att praktiskt moment inte är godkänt.

För tillträde till examination krävs av ansvarig lärare godkänd aktivitet i basgruppen samt godkänt deltagande i och genomförande av preklinik och klinik.

Om mer än 2 år förflutit sedan de senaste praktiska momenten och delmomenten i examinationen utfördes ska dessa färdigheter bedömas på nytt för att inte ha förlorat sin giltighet.

För att ha rätt att deltaga i examination skall den studerande vid examinationstillfället uppvisa legitimation och kvitto över att terminsavgift har erlagts till studentkåren.

Följande tentamensperioder gäller:
__Kurs 1, 3:__
ordinarie tentamenstillfälle i januari
tentamenstillfälle 2: 10 veckor efter ordinarie tentamenstillfälle
tentamenstillfälle 3: i augusti månad.

__Kurs 2:__
ordinarie tentamenstillfälle i juni
tentamenstillfälle 2: i augusti månad
tentamenstillfälle 3: 10 veckor efter höstterminens start.

__Kurs 4:__
ordinarie tentamenstillfälle i april-maj
tentamenstillfälle 2: i juni månad
tentamenstillfälle 3: i augusti månad

Den studerande har rätt till 5 examinationstillfällen. Med examinationstillfällen avses de tillfällen som man enligt schemat givits möjlighet att deltaga i. Det räknas dock ej som tillfälle vid frånvaro styrkt med intyg (daterat senast samma dag som provtillfället och inlämnad senast 1 vecka från provtillfället) från läkare (sjukdom) eller från kurator (personliga skäl).

Efter andra examinationstillfället kan examinationsansvarig sammankalla en samrådsgrupp bestående av den studerande, examinationsansvarig, studierektor, samt om så anses erforderligt kursansvarig, aktuell tutor och/eller kurator. Vid femte examinationstillfället har den studerande, om examinationen varit muntlig, rätt att begära att annan lärare än vid tidigare examinationstillfällen genomför examinationen.

Om den studerande ej har godkänts för tillträde till examination kan den studerande, om särskilda skäl föreligger, efter ansökan ges möjlighet att gå om kursen i dess helhet innan examinationstillfällen erbjuds i enlighet med ovan. Beslut om möjligheten att gå om en kurs fattas i enlighet med 1 kap 4 § högskolelagen (SFS 1992:1434) av grundutbildningsnämnden efter handläggning av studierektor.

Krav för tillträde till ny kurs
Mellan kurs 1 och 2 finns ingen spärr under förutsättning att den studerande aktivt deltagit i obligatoriska moment och med godkänt resultat har deltagit i praktiska moment under kursen.
Beträffande tillträdeskraven för övriga kurser gäller:


• Den studerande får endast restera med examinationen från närmast föregående kurs.
• Praktiska moment från samtliga föregående kurser (exempelvis prekliniska/kliniska krav och prov) skall vara godkända.

Avsteg från B kan göras beträffande kursplacering om endast mindre delar av praktiska moment kvarstår. Beslut om dispens fattas av kursansvarig och studierektor.

Studieuppehåll, platsgaranti, återupptagande av studierna samt kursplacering
Studerande som önskar göra uppehåll i studierna för viss tid skall anmäla detta till grundutbildningsnämnden.

Varje anmälan om uppehåll bör ske i samråd med kursansvarig och/eller kurator. Alla avbrott i studierna samt anmälan om återupptagande av studierna skall skriftligen anmälas (inlämnas för nästkommande termin till studerande¬expeditionen före den 15 maj respektive den 15 november).

Anmälan om studieuppehåll får gälla högst två år.

För studieavbrott under första terminen gäller särskilda bestämmelser. Vid avbrott gäller att den studerande kan förlora sin kursplats. Avbrott på grund av allvarlig sjukdom eller andra synnerliga skäl kan godkännas.

Studieuppehåll godkänns och registreras för maximalt fyra terminer i följd. Ansökan om återupptagande skall därefter behandlas av grundutbildningsnämnden. Om den studerande beviljats studieuppehåll, kan grundutbildningsnämnden föreskriva att han/hon skall genomgå kompletterande utbildning avseende nytillkomna eller förändrade utbildningsavsnitt.

Studieuppehåll med platsgaranti
Studieuppehåll med platsgaranti beviljas endast om synnerliga skäl föreligger. Med synnerliga skäl förstås:

• Sjukdom. Skall styrkas med läkarintyg. Sjuk¬domen skall vara av sådan art att den omöjliggör fullföljandet av studierna.
• Militärtjänstgöring. Inkallelse skall styrkas med intyg.
• Graviditet och förlossning. Skall styrkas med intyg.
• Barnledighet vid barns födelse. Samma regler gäller som finns angivna i försäkringskassans direktiv. Intyg krävs.
• Ytterligare ledighet för passning av barn och ledighet p g a andra jämförbara, tvingande sociala skäl fordrar intyg från social myndighet eller motsvarande.
• Anställning vid odontologisk institution och/eller fullgjord fördjupningskurs på 30 högskolepoäng och/eller odontologiska studier i utlandet. Intyg fordras.

Studieuppehåll utan platsgaranti
Studerande som beviljats studieuppehåll utan platsgaranti har rätt att fortsätta studierna i mån av kursplats. Grundutbildningsnämnden har fastställt prioritetsgrupper som åberopas vid återupptagande av studierna. Studerande som inte anmält studieuppehåll inom föreskriven tid prioriteras inte. Kursplats prövas av grundutbildningsnämnden.

Om det finns fler behöriga studerande än antalet tillgängliga kursplatser fördelas platserna enligt nedanstående rangordning. Vid behov företas lottning inom grupperna.

__Prioritetsgrupper__
1. Övriga synnerliga skäl för studieuppehåll. Studerande som inte fått kursplats på tidigare kurs pga. icke uppfylld behörighet placeras i denna prioritetsgrupp.
2. Behörig sökande från annan studieort som önskar kursplats i Malmö.
3. De som tilldelats kursplats men avbrutit studierna utan giltigt förfall eller utan att lämna anmälan.

Behörig studerande som efter studieuppehåll ansökt om återupptagande av studierna men som ej kunnat beredas plats på önskad termin flyttas inför nästa kurs upp till närmast högre prioritetsgrupp. Om detta gäller flera studerande bibehålls rangordningen inom och mellan prioritetsgrupperna.

Tillgodoräknande
Studerande kan hos grundutbildningsnämnden begära att få tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper från utbildning inom eller utom landet.

Studieortsbyte
Vid studieortsbyte gäller att skälet för bytet kan vara socialt, medicinskt eller andra omständigheter. Skälet skall ha uppkommit eller förstärkts efter det att studierna påbörjades. Det bör observeras att de olika universiteten kan ha mycket olika uppläggning av studierna, varför svårigheter kan uppstå vid byte av studieort.

Den som önskar byta studieort måste ha godkända kurser och tentamina i samtliga ämnen från den tidigare studieorten, samt ha kunskaper och färdigheter motsvarande målen på föregående kurser vid tandhygienistprogrammet vid Malmö högskola. Antagningsprov kan användas vid tveksamhet. Byte av studieort medges i mån av lediga kursplatser på aktuell kurs där kursplacering kan bli aktuell

Uppläggning
Studierna bedrivs som heltidsstudier på dagtid.

Olika tandvårdssituationer eller tandvårdsproblem som relaterar till kursens tema utgör utgångspunkt för lärandet som sker enligt principen för Problembaserat lärande. Det motiverar de studerande att söka basal kunskap utifrån ett upplevt behov av att förklara kliniska fenomen. Vetenskaper som behövs - biologi, medicin, beteende- och samhällsvetenskap - för att på djupet förstå och förklara olika tillstånd blir på så sätt integrerade i odontologin.

Klinisk tjänstgöring med behandling av patienter börjar på kurs 1. Samarbete med tandläkarstudenter i slutet av deras utbildning initieras på kurs 2 och fortsätter utbildningen ut. Genom att de studerande arbetar med teoretiska frågeställningar parallellt med den kliniska tjänstgöringen tar man tillvara tandvårdssammanhanget och de studerandes egna praktiska erfarenheter. Vetenskaplig evidens kopplas därmed också till de frågor som uppstår i kliniken.

Sekvenseringen av kurserna är bunden och medger därför en progressiv utveckling av de studerandes kompetens genom att mer och mer komplexa problem och sammanhang introduceras allteftersom de studerandes insikt och erfarenhet ökar. Preklinisk träning i laboratoriemiljö föregår de kliniska momenten. En del av den kliniska utbildningen är redan från termin 1 förlagd till folktandvårdskliniker i Region Skåne. I tandhygienistens kliniska kompetens ingår följande: kunskap och förståelse, interpersonell kommunikativ förmåga, problemlösning och kliniskt beslutsfattande, kliniska färdigheter samt teknisk färdighet.

Internationalisering
De studerande har möjlighet att tillbringa en del av sin studietid vid ett utländskt universitet. Studenter från andra tandhygienistutbildningar i världen kan få en del av sin utbildning i Malmö.



Examen

Tandhygienistexamen.




Övrigt

Efter avlagd tandhygienistexamen ansöks om legitimation som tandhygienist hos Socialstyrelsen.