Välfärd och hälsa: masterprogram

Program - avancerad nivå - 120 hp

Översikt

Behörighetskrav

1. Kandidat- eller yrkesexamen inom det samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga eller medicinska huvudområdet, inkluderande ett examensarbete omfattande minst 15 hp.
2. Engelska B

Urval:

högskolepoäng 100%

Professor Per-Anders Tengland

Studenterna får med sig kunskaper som är förhållandevis unika, en bild av det praktiska arbetet och hur organisationerna inom den svenska välfärdssektorn fungerar.” - Per-Anders Tengland, professor.

Beskrivning

Utbildningen riktar sig till dig är intresserad av det svenska välfärdssamhällets utveckling och som vill vara eller redan är yrkesverksam inom den offentliga sektorn. Under utbildningen ges du en fördjupad förståelse av det svenska välfärdssamhällets organisation, hur systemet är uppbyggt och vilka aktörer som finns. Efter examen ska du vara väl rustad för att hitta nya vägar till samarbete och gränsöverskridande processer inom det offentliga arbetet. Utbildningen förbereder även för vidare studier på forskarnivå.

Innehåll

Vem ska läsa utbildningen?

Utbildningen riktar sig till dig som är intresserad av det svenska välfärdssamhällets utveckling och vill arbeta inom och mellan den offentliga sektorns instanser. Kanske är du socionom, sjuksköterska eller folkhälsovetare och vill kompetensutveckla dig för att öka dina möjligheter på arbetsmarknaden. Programmet passar också väl som vidareutbildning av andra vård- och sociala utbildningar och som grund till fortsatta studier på forskarnivå.

Övergripande förståelse av välfärdssystemet

Under utbildningen ges du en grundlig förståelse av hur det svenska välfärdssamhället är organiserat, hur systemet är uppbyggt och vilka aktörer som finns inom den offentliga välfärdssektorn. De utmärkande dragen i det svenska välfärdssamhället i ett internationellt perspektiv kommer också att behandlas.

Välfärdssystemets utveckling mot bakgrund av förändrade ekonomiska förutsättningar kommer också att belysas. I fokus står bland annat hälsoperspektivet och systemets konsekvenser för människors fysiska, psykiska och sociala hälsa. Frågor som behandlas är till exempel hur olika grupper rör sig inom samhällssystemet, hur sociala risker påverkas av förändringar i samhällsekonomin och vilka aktörer som ansvarar för olika aspekter av individers välmående och hälsoutveckling. 

Du får insikt i relevanta juridiska förhållanden och perspektiv på hälsa, samtidigt som du läser kurser med inriktning mot ekonomi, samverkan och teknologins roll i välfärdssamhället. Under studierna ställs du inför en rad utmaningar där praktiska och teoretiska perspektiv kritiskt granskas och problematiseras. Flervetenskaplig forskning och tvärprofessionellt arbete har en särskild plats under utbildningen. 

Samarbete mellan yrkesgrupper

Samverkan över professionsgränserna, mellan olika yrkesgrupper och verksamhetsfält, är viktig i den fortsatta utvecklingen av den svenska välfärden. Utbildningen syftar därför till att du efter examen ska vara väl rustad till att hitta nya vägar till samarbete och gränsöverskridande processer inom det offentliga arbetet. 

Mentorer ger inblick i välfärdsarbetet

Under utbildningen tilldelas alla studenter en mentor. Mentorn är en representant för en myndighet/organisation med vilken du har kontinuerlig kontakt och som ger dig insikt i hur arbetet på den arbetsplatsen bedrivs. Förutom kontakter med företrädare för arbetsmarknaden ger mentorskapsprogrammet också en inblick i de arbetsvillkor, behov av kompetens och krav som du kommer att möta efter utbildningen. 

Utbildningens upplägg – magister eller master

Utbildningen ges på heltid i Malmö med vissa nätbaserade inslag. Efter ett års studier, 60 hp, kan du välja att ta ut en magisterexamen inom Välfärd och hälsa, eller fortsätta vidare med studier för masterexamen, 120 hp. 

Efter examen

Efter examen finns det flera möjliga karriärvägar. Tänkbara anställningar är som samverkanskoordinator, projektledare eller processamordnare inom myndigheter, landsting, regioner och kommuner samt inom privata och frivilliga organisationer. Ett annat möjligt yrkesområde är utredning eller kvalificerad handläggning av frågor som rör hälsoområdet. Utbildningen ger dig även en grund till fortsatta studier på forskarnivå.

Intervjuer

Specialkunskaper i att arbeta inom välfärdssektorn

Professor Per-Anders TenglandPer-Anders Tengland är professor på masterprogrammet. För honom är det specialkunskaperna i hur arbetet inom välfärdssektorn bedrivs som gör utbildningen speciell.

– Studenterna får med sig kunskaper som är förhållandevis unika, en bild av det praktiska arbetet och hur den här typen av organisationer fungerar. De anställda på Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan kommer från många olika håll - de är socionomer, folkhälsovetare, statsvetare och så vidare. Här får man fördjupade insikter i vad det innebär att arbeta i en sådan organisation.

Överblicken krävs för att bli en bra chef

Per-Anders Tengland understryker det viktiga i att förstå välfärdsorganisationerna.

– Genom att studera organisationernas framväxt, historia och ekonomiska förutsättningar kan man se deras roll i samhället idag. Det är viktiga kompetenser som kan leda till högre positioner och chefsuppdrag. För att bli en bra chef, kvalificerad utredare eller handläggare krävs den helhetsförståelsen, säger Per-Anders.

Flera perspektiv

Han lyfter fram ett antal huvudspår i utbildningen – samverkan, hälsa, samt ett ekonomiskt och internationellt perspektiv. Samverkansdelen tar upp hur välfärdsorganisationerna ska kunna arbeta mer effektivt tillsammans. Eftersom alla organisationer har sina egna strukturer, vetenskapliga kulturer och praktiska sätt att arbeta på, kan samverkan dem emellan många gånger vara svår. Här ges teoretiska och praktiska kunskaper som kan göra det lättare att samverka mellan instanser som exempelvis sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling.

Studenterna ges även fördjupad förståelse för relationen mellan samhällsekonomiska förändringar och sociala risker samt sambanden mellan sociala villkor och hälsa.

– Vi lyfter också ett internationellt jämförande perspektiv. Vad utmärker den svenska välfärdsstaten och vilka lokala och globala utmaningar kan vi se framöver?

– Hälsoperspektivet är ett viktigt spår där vi diskuterar vad välfärdssamhället har för betydelse för människors hälsa. Hjälper organisationen i fråga personen till en bättre hälsorelaterad vardag, eller inte? Kritiskt granskande av sådana frågor möjliggör ett preventivt arbete där människor på sikt får det bättre, förklarar Per-Anders.

Problemlösning och kritiskt tänkande

– Vi vill ge studenterna sådana färdigheter som förmåga till problemlösning och argumentation, ett kritiskt och etiskt tänkande. Det hoppas vi göra genom bland annat grupparbeten och varierande typer av examinationer, säger Per-Anders.

Magister eller master öppnar för fler studenter

Möjligheten att välja mellan att läsa magister eller master, ett eller två år, öppnar för fler att söka in till utbildningen.

– Det finns fördelar med båda valen. Det finns de som är yrkesverksamma idag och som inte har möjlighet att vara borta från sitt jobb i två år för studier men som vill ha specialkompetensen. Den tvååriga mastern ger ytterligare fördjupning och en god grund för doktorandstudier, avslutar Per-Anders Tengland.

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna höst 2017

Annan termin:

Programkod:
SAVAH version 2
Engelsk benämning:
Welfare and Health: Master´s Programme (Two-Year)
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Inrättandedatum:
25 juni 2015
Fastställandedatum:
22 februari 2016
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
28 augusti 2017

Förkunskapskrav

1. Kandidat- eller yrkesexamen inom det samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga eller medicinska huvudområdet, inkluderande ett examensarbete omfattande minst 15 hp.
2. Engelska B

Upplägg

Utbildningen bedrivs på helfart och leder till en masterexamen i välfärd och hälsa efter fullgjorda kursfordringar för terminerna 1- 4 nedan. Möjlighet finns att göra en etappavgång till magisterexamen efter termin 2. Programmet innehåller en kunskapsintegrerande seminarieserie med inriktning mot tvärvetenskaplig forskning och tvärprofessionellt arbete.

Examensarbete
För magisterexamen genomför studenten ett examensarbete i huvudområdet välfärd och hälsa omfattande 15 högskolepoäng under termin 2. För masterexamen genomför studenten antingen två examensarbeten i huvudområdet välfärd och hälsa omfattande 15 högskolepoäng under termin 2 respektive 4, eller ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng under termin 4.

Tillträde till efterföljande kurs
Kurserna ska genomgås i den ordning som anges i utbildningsplanen. För tillträde till termin 3 krävs att minst 30 hp från utbildningens första år är genomförda och godkända, innefattande kurs Välfärdstat, soicalpolitik och samverkan I (HV611A). För tillträde till termin 4 krävs att kurserna under termin 1 och termin 2, samt kursen Välfärdsstat, socialpolitik och samverkan II(HV631A) i termin 3 är godkända.

Tillgodoräknande av kurser
Tillgodoräknande prövas i enlighet med föreskrifterna i 6 kap 6-8 §§ Högskoleförordningen (1993:1000).

Examination
Examinationen genomförs individuellt enligt beskrivning i respektive kursplan.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen för viss kurs eller del av kurs, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat för respektive kurs.

Betyg
Som betyg används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd i enlighet med föreskrifterna i 6 kap 18 § Högskoleförordningen (1993:100).

Examens- och kursbevis
Examens- och kursbevis utfärdas i enlighet med föreskrifterna i 6 kap 9-11, 20 §§ Högskoleförordningen (1993:1000).

Lärandemål

Mål för utbildning på avancerad nivå
1 kap 9 § i Högskolelagen (1992:1434).

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper på såväl engelska som på svenska,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för magisterexamen
Högskoleförordningen 1993:100

Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet välfärd och hälsa, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet välfärd och hälsa göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Mål för masterexamen
Högskoleförordningen 1993:100.

Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet välfärd och hälsa, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet välfärd och hälsa göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Självständigt arbete (examensarbete)
För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.

Lokal profil
I masterprogrammet Välfärd och hälsa behandlas konsekvenserna av välfärdsstatens utveckling och välfärdsarbetets organisering för människors fysiska, psykiska och sociala hälsa. Inom ramen för programmet studeras förändringar på strukturell nivå i välfärdssamhället och förändringarnas konsekvenser för såväl välfärdsstaten och dess aktörer som för individen i mötet med dessa strukturer. Professionella praktiker inom välfärdssektorn och samverkan mellan välfärdsarbetets aktörer diskuteras, liksom kopplingen mellan informationsteknologi och hälsa.
Pedagogisk grundsyn
Utbildningen syftar till en integration mellan olika kunskapsområden samt mellan teoretiska och tillämpade/praktiska moment. De teoretiska studierna syftar till att studenterna utvecklar både en förståelseram och analytiska redskap för tillämpningar inom verksamhetsfältet. Utgångspunkten för undervisningen är att såväl fortsatta studier som framtida yrkesverksamhet bygger på studenternas förmåga till självständig kunskapsutveckling samt förmåga att samla in, bearbeta och kritiskt granska texter och annan information. Det pedagogiska arbetet syftar till att studenten utvecklar dessa förmågor genom ett aktivt deltagande i och ansvarstagande för både sin egen och andra studenters kunskapsutveckling.

Examen

Magisterexamen, Masterexamen.
Efter genomfört utbildningsprogram är examensfordringarna för masterexamen uppfyllda. Studenten har möjlighet att göra en etappavgång till magisterexamen efter genomförda kurser om 60 högskolepoäng (termin 1-2). Malmö högskola utfärdar examensbevis efter ansökan. I examensbeviset anges benämningen Magisterexamen med huvudområde välfärd och hälsa respektive Masterexamen med huvudområde välfärd och hälsa. I den engelska översättningen anges Degree of Master (60 Credits) of Science with a Major in Welfare and Health respektive Degree of Master (120 Credits) of Science with a Major in Welfare and Health.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Carina Grujic, studievägledare
Telefon: 040-66 57783
E-post: carina.grujic@mah.se

Per-Anders Tengland, programansvarig
Telefon: 040-66 57404
E-post: per-anders.tengland@mah.se

Slobodan Zdravkovic,
Studierektor
Telefon: 040-66 57936
E-post: slobodan.zdravkovic@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Socialt arbete Grundutbildning avancerad nivå och Forskning