Fritidsvetenskapligt program

Programkod: SFRVK

Institution:

Lärande och samhälle

Version:

1,1

För studenter antagna höst 2006  

Andra versioner

Fastställande

Programmet är inrättat 16 mars 2006.
Denna utbildningsplan (version 1,1) är fastställd 16 april 2008 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen.
Utbildningsplanen gäller från 16 mars 2006. Ersätter utbildningsplan fastställd 16 mars 2006.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Fritidssektorn ställs idag inför nya utmaningar. Med framväxten av ett service- och kunskapssamhälle har fritidens form, innehåll och betydelse förändrats. Nya aktiviteter och rum för dessa har uppstått och det har skapats en betydelsefull ekonomi kring den fria tiden. Den fria tiden kan användas på många olika sätt: till social samvaro, fysisk aktivitet, rekreation, konsumtion, avslappning, turism, kulturella aktiviteter, självförverkligande och så vidare. Fritiden har också fått en stor och ökande betydelse för identitetsskapandet. Fritid är således en omfattande och viktig dimension av människors liv – i vardag, politik, stat, kommun och på marknaden – vilket lett fram till ett ökande samspel mellan fritidens aktörer och samhällets institutionella aktörer inom skola och arbetsliv.

Fritid är ett komplext kunskapsfält. Därför är det viktigt att det finns välutbildade personer med kompetens att analysera, planera, leda och utveckla fritidssektorn och människors fria tid. Det fritidsvetenskapliga programmets mål är att förmedla de teoretiska och praktiska kunskaper och kompetenser som fordras för detta arbete.

Mål enligt högskolelagen:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. (Utdrag ur Högskolelag 1992:1434)

För att erhålla examen ska studenten ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att förstå fritidens komplexitet, relationen mellan fritid och samhälle och hur den kan organiseras och planeras. Den ska också skaffa sig ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till fritidens olika funktioner och betydelser.

Innehåll

Kurser inom programmet

För programtillfälle med start Höst 2006:

Höst 2007

• Fritidens rum, 30 hp (FV130G)

Vår 2008

• Fritid och idrott, 30 hp (FV140G)

Höst 2008

• Fritid och kultur, 30 hp (FV150G)

Vår 2009

• Fritidsvetenskaplig fördjupning, 15 hp (FV160G)
• Examensarbete, 15 hp (FV170G)

Upplägg

Programmet ska genom olika teman och perspektiv belysa fritidens mångfald och arbetsmarknad. Vikt läggs vid såväl teoretisk kunskap som praktisk tillämpning, bland annat i form av verksamhetsförlagd tid, och samverkan med det omgivande samhället.

Programmet inleds med ett fritidsvetenskapligt grundblock om 40 poäng, vilken består av en A- respektive en B-kurs i Fritidsvetenskap, inom vilket på A-nivå ges en grundläggande teoretisk bas och grundförståelse för fritidens innebörder och dimensioner. Detta block ger på B-nivå en bas i förvaltningskunskap, ekonomi och juridik kopplad till fritidssektorn. Blocket avslutas med en mer allmän vetenskapsteoretisk och metodologisk grund.

Därefter följer tre tematerminer:
Fritidens rum (eller fritidens geografi) 20p: Platsen och den geografiska miljöns betydelse för fritiden. Bland annat behandlas kopplingen mellan samhällsutveckling, fysisk/rumslig planering och förutsättningar för den fria tiden, lokaliseringsfrågor, tillgänglighet, olika typer av fritidsrelaterade rum och arenor (för idrott, konsumtion, kultur o s v), plats-/områdesidentitet samt turismgeografi.

Fritid och idrott 20p: Idrottens betydelse i dagens samhälle. Bland annat behandlas perspektiv på rekreation, friluftsliv, hälsa och sport marketing. Olika syn på och målsättningar för idrotten tas upp: den kommersiella idrotten, som folkrörelse, samt främjande av folkhälsan.

Fritid och kultur 20p: Kulturens betydelse för fritiden i termer av till exempel smak, livsstil och identitet, populärkultur, men också institutionernas kultur (såsom museer, teater och opera). Hela fältet från Hultsfredsfestivalen till en regional teaters arbete för att möta publiken täcks in. Vidare behandlas mediekultur, kulturturism och aspekter på medborgarskap och delaktighet.

Dessa tre block innehåller även fördjupningar i förvaltningskunskap, ekonomi, marknadsföring och juridik kopplad till respektive tema, samt belysning av interaktionen mellan fritidens och samhällets aktörer, såsom t ex skolan.

Programmet avslutas med ett fritidsvetenskapligt fördjupningsblock om 20 poäng på C-nivå, varav 10 poäng utgörs av examensarbete på kandidatnivå.

Genom programmet löper en rad återkommande gemensamma perspektiv. Dessa är bland annat: framväxten av ett service-/kunskaps-/upplevelsesamhälle, samtidsanalys, demokrati, välfärd, tillväxt, generation och mångkulturalitet, samt Malmö högskolas perspektiv på genus, etnicitet och miljö.

Kurser utvecklas och genomförs i samarbete med fritidens lokala och regionala intressenter inom såväl offentlig, privat som civil sektor.

Under terminerna 3, 4 och 5 genomför studenterna verksamhetsförlagd tid inom fritidsrelaterade organisationer. Via den verksamhetsförlagda tiden får studenterna praktisk erfarenhet från fritidsintressenternas vardag.

Examination

Examinationen utformas utifrån de syften och mål som anges för kurserna.

Som betyg används på samtliga kurser Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

När samtliga kurser har genomförts med godkänt resultat utfärdas examensbevis.

För tillträde till studieår två krävs minst 30 poäng från studieår ett. För tillträde till studieår tre krävs minst 70 poäng från studieår ett och två.

Examen

Kandidatexamen.

Kandidatexamen i fritidsvetenskap.
Bachelor of Social Science in Leisure