Informationsarkitekt

Program - grundnivå - 180 hp

Översikt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Engelska B.

Meritpoäng inför urval enligt Områdesbehörighet 6/A6

Urval:

betyg 66% högskoleprov 34%

Beskrivning

Vi lever idag i ett informationsintensivt samhälle. Som informationsarkitekt blir din uppgift att bringa ordning i myllret av informationsflöden.

På utbildningen lär du dig att analysera, organisera och integrera information och informationsflöden. Ämnen som ingår är bland annat informationsteknik, webbdesign, webbkonstruktion, informationsdesign, programmering, kvalitet, kognitionsvetenskap, människa–datorinteraktion, projektledning, informationssäkerhet samt mycket mer.

Undervisningen bygger i första hand på ett projektdrivet lärande, vilket innebär att projektarbeten genomsyrar hela utbildningen. Projekten genomförs i samverkan med näringslivet, vilket inte bara gör att utbildningen ständigt är aktuell och uppdaterad, utan också ger dig möjlighet att redan under studietiden knyta kontakter med arbetsmarknaden. Studieformen är planerad för att ge dig möjlighet att växa i förmågan att arbeta såväl i grupp som självständigt.

Innehåll

Högsta betyg för utbildningen

Examen i data- och informationsvetenskap på Malmö högskola håller "Mycket hög kvalitet" – högsta betyg – enligt utvärderingen från Universitetskanslerämbetet, UKÄ, 2013.

Informationssystem avgörande i samhället

Vi lever idag i en informations- och kunskapsintensiv vardag, där digitala informationssystem spelar avgörande roller i samhället: inom industri, sjukvård, bankväsende, utbildning och offentlig förvaltning. Digitaliserad information, kraftfulla IT-verktyg och Internet har drivit fram nya lösningar och nya behov. Förändringstakten i utvecklingen av vår digitala infrastruktur erbjuder ständigt och kontinuerligt nya utmaningar och inbjuder till helt nya möjligheter.

Mobiler, spontana trådlösa nätverk och datorer som ryms i fickan fortsätter revolutionera vår vardag. Informationstekniken har börjat ge oss en ny innebörd av att vara oberoende av tid och rum. Vi kan – i princip – komma åt viktig information precis var som helst och när vi vill. Dessa genomgripande förändringar inom teknik och samhälle innebär på många sätt en ny era.

Rollen som informationsarkitekt
Informationsarkitektens uppdrag är att utveckla tjänster med vars stöd brukaren kan åstadkomma bättre resultat till högre kvalitet. Att göra information tillgänglig, synlig och begriplig där (och när) den gör mesta nytta är en av de främsta uppgifterna för en informationsarkitekt.

Framgång i IT-projekt projekt skapas inte genom djup teknisk kompetens eller kreativ interaktionsdesign allena. Det blir allt tydligare att kompetenser, som tidigare funnits hos olika yrkesroller, idag behöver omfamnas av en. En person med en överbryggande kompetens, i en roll med ett övergripande ansvar som har förmåga att samverka med både brukare, beställare, designers och ingenjörer, det är vad en informationsarkitekt är.

Under utbildningen
Utbildningen ger dig den kunskap och de färdigheter du behöver för att kunna analysera, strukturera och organisera digital information, med syfte att skapa effektiva lösningar och nya möjligheter i olika typer av verksamheter i samhället. Du lär dig analysera informationsflöden och hur de kan realiseras i interagerande informationssystem. Den kunskap du förvärvar låter dig specificera, konfigurera och integrera informationssystem som tillsammans med brukarna kan samverka i komplexa informationsflöden.

Om yrkeslivet efter utbildningen

Internationellt växer marknaden för informationsarkitekter. Svenska företag annonserar efter informationsarkitekter. Eftersom både utbildningen och yrkesrollen är nya så innebär det att du kommer att kunna påverka profilen på din framtida yrkesroll. Du kommer också att få tillgång till det näverk som håller på att byggas upp. I nätverket kommer aktörer från högskola, offentlig förvaltning och näringsliv att tillsammans arbeta med att förädla utbildningen och den framtida yrkesrollen.

Din utbildning leder till en kandidatexamen. Möjligheterna att ytterligare profilera din examen är stora. Med utbildningen som grund kan du också studera vidare till en magister- eller masterexamen.

Beroende på din specialkompetens och dina intressen så kan du efter utbildningen ha olika typer av arbetsuppgifter, t.ex. verksamhetsanalys, affärsutveckling, systemdesign, informationsstrukturering, tjänsteutveckling, interaktionsdesign, projektledning, webbprogrammering och programutveckling.

Som informationsarkitekt kan du:

  • vara anställd på ett företag med ansvar för informationsstrukturen hos företagets digitala verksamhetsflöden
  • arbeta som uppdragstagare och genomföra de förstudier och verksamhetsanalyser som behövs för att hjälpa en organisation att effektivisera hanteringen av information
  • vara inhyrd av en förvaltning för är att arbeta fram underlag för utveckling av nya digitala tjänster till ett administrativt informationssystem

Intervjuer

Ett föränderligt jobb

Ida KjellmanIda Kjellman arbetar som projektansvarig på företaget Menmo i Malmö. Jobbet fick Ida genom ett projektarbete som hon deltog i under termin fyra. Tillsammans med några andra studenter optimerade hon sökfunktioner på företaget everysport.com, som ingår i samma företagsfamilj som Menmo. Terminen efter hörde Vd:n av sig till Ida och erbjöd henne jobb.

– Det kändes fantastiskt att få ett kvitto på att det jag hade gjort var bra och att jag lyckades sticka ut ur en grupp med duktiga studenter.

På Menmo arbetar Ida tillsammans med tio stycken utvecklare i flertalet projekt samtidigt. I rollen som projektledare är Idas uppgift att skapa förutsättningar för utvecklarna att leverera på bästa sätt.

– Det som har överraskat mig i det här jobbet är hur föränderligt det är. Jag kan göra en planering för ett halvår framöver men på två dagar kan den raseras och vi ska göra något helt annat. 

Nätverk genom utbildningen
Det bästa med utbildningen tyckte Ida var kunskapen hon fick men även det nätverk hon lyckades bygga upp, både inom Malmö högskola och ute på företag. Studietiden gav även Ida vänner för livet.

– Under utbildningen läste vi programmering som är en ganska tung del av utbildningen, särskilt för mig som inte hade någon tidigare erfarenhet av det. Vi läste även om distribuerande informationssystem, infrastrukturer bakom Internet, användbarhet och lite filosofi kring internetanvändning, etik och moral.

 

En bransch med stor variation

Richard PerssonRichard Persson kände väldigt tidigt att webbdesign var något för honom. Efter att ha sonderat olika utbildningskataloger fastnade Richard för programmet Informationsarkitekt. Kombinationen av olika delar: webbdesign, programmering, projektledning och användarvänlighet kändes som en bra grund att stå på.

– Jag kommer ihåg vår första uppgift, vi skulle bygga en webbportal med inloggningsfunktion, där det var möjligt att skapa och ta bort nyhetsposter direkt i portalen. Det var väldigt roligt.  Valet av program kändes därför helt rätt väldigt tidigt.

En stor fördel med programmet är närheten till arbetslivet. Det finns möjligheter att skapa nya kontakter och samtidigt bygga på sitt CV, menar Richard som redan under utbildningen arbetade som labbhandledare på Malmö högskola.

– Jag hjälpte studenterna till kursen Informationssystem att lära sig HTML och CSS, vilka är grundläggande inom webbprogrammering.

Vägen till arbetslivet
En månad efter examen fick Richard jobb och arbetade på ett företag i tre år med front-end utveckling och kundkontakt. Richard kände så småningom att det var dags för en förändring och nya utmaningar. Richard arbetar nu som konsult på företaget Cybercom som finns här i Malmö.

Richard har ett genuint intresse för branschen. En del av hans fritid går därför åt till att bygga webbtjänster och driva ett gaming community online.

– Att kunna visa upp något eget producerat har varit avgörande för mig. Jag hade inte fått det jobbet jag har idag om jag inte hade kunnat visa något mer än högskolepoäng för arbetsgivarna. När jag sitter med egna projekt på fritiden vidareutvecklar jag även mina kompetenser. Det är viktigt i en bransch som ständigt förändras.

 

Datavetenskaplig utbildning med fokus på användaren

Alexandra IvarssonAlexandra berättar om sina tre år på IA och ser tillbaka på en utbildning som rakt igenom haft den bredd hon själv behövt för att hitta rätt. Termin fem får man dessutom själv välja kurser, och kan ytterligare fördjupa sig i ämnen man fastnat extra för.

Informationsarkitekter har bred kunskap
– Informationsarkitekter är som en mellanhand mellan beställare och programmerare. Som informationsarkitekt är det jag som samlar in och analyserar krav och önskemål inför produktionen av olika informationssystem. När kravinsamlingen är färdig förmedlas informationen till programmeraren, vars uppgift är att omsätta den till ett lättillgängligt, välstrukturerat informationsflöde.

Alexandra menar att som ”mellanhand” behövs stor insikt i det tekniska, även om man inte själv är den som ska programmera gränssnittet.

– Jag gick teknisk linje på gymnasiet, med inriktning konstruktion, och hade inte alls läst särskilt mycket datavetenskap. Här på IA har vi läst en hel del programmering, vilket jag tror är väldigt nyttigt att ha med sig i bagaget. Även om jag inte tänker mig en bana som programmerare så har jag fått överblick över vilka programmeringsspråk det finns, och kan bättre avgöra vilket som är lämpligt för en viss produktion.

Stor tonvikt på användbarhet
Alexandra betonar särskilt att en av hennes viktigaste uppgifter som informationsarkitekt är att ansvara för god användbarhet i slutprodukten – det ska vara lätt för en användare att manövrera ett system. En aldrig så tekniskt fulländad lösning hjälper ingen om användaren inte förstår hur den fungerar. Därför ingår även kurser inom bland annat kognitionsvetenskap och användbarhet.

– Vi har sysslat mycket med användbarhetstester, på ett väldigt praktiskt plan. Bland annat har vi fått lära oss hur man håller i en workshop, genomför enkäter och bygger system med pappersmockups.

– En informationsarkitekts arbete är oftast i projektform så det är inte någon utbildning för ensamvargar. Även om man självklart ska kunna tänka självständigt måste man vilja samarbeta i projekt.

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna höst 2016

Annan termin:

Programkod:
TGIAA version 3
Engelsk benämning:
Information Architect
Undervisningsspråk:
Svenska och engelska
Inrättandedatum:
22 november 2006
Fastställandedatum:
29 februari 2016
Beslutande instans:
Fakulteten för teknik och samhälle
Gäller från:
29 augusti 2016

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Engelska B.

Upplägg

Undervisningen bygger i första hand på projektdrivet lärande. Detta innebär att projektarbete, som arbetsform och studieform, genomsyrar hela utbildningen. Det finns ett stort inslag av studentinitierat arbete samt omgivningsanknutet arbete inom utbildningen. Detta innebär bland annat att projekt initieras av studenter och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Studenten förväntas att aktivt delta i de olika kursmomenten.

Utöver projektarbete sker undervisning genom föreläsningar, seminarier, övningar, laborationer, handledning och konsultation. De olika undervisningsformernas användning specificeras, tillsammans med obligatoriska moment och krav för examination, i respektive kursplan.

Undervisningen planeras så att den ger studenten förmåga till och vana vid att arbeta såväl självständigt som i grupp. Den lärarledda undervisningen avser primärt att stödja studentens självstudier och huvudvikten i denna läggs vid det som ger förståelse, överblick och sammanhang. Detta avspeglar sig i examinationen. De olika kurserna utformas så långt som är möjligt så att de stödjer och drar nytta av varandra.

Engelskspråkig kurslitteratur används i sådan omfattning att studenten uppnår färdigheter i att använda facklitteratur och facktermer på engelska.

Innehåll

Kurser inom programmet

För programtillfälle med start Höst 2016:
Höst 2016 - Termin 1
Vår 2017 - Termin 2
Höst 2017 - Termin 3
Vår 2018 - Termin 4
Höst 2018 - Termin 5
Vår 2019 - Termin 6
Kommentar:

Under termin 5 och 6 läser studenten 30hp valbara kurser.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad utbildning ska studenten:
  • visa förståelse för kostnadseffektiva informationssystemslösningar och deras beroende av användbarhet
  • visa kunskap och förståelse i datavetenskap som underbyggs av avancerad litteratur i ämnet
  • visa kännedom om aktuella forskningsfrågor inom området
  • visa kännedom om vanligt förekommande metoder för design och konstruktion av datorprogram och informationssystem

Färdighet och förmåga
Efter avslutad utbildning ska studenten:
  • kunna tillämpa kunskap och förståelse i sådan grad som krävs i en informationsteknisk yrkesroll
  • kunna analysera lagring och flöden av informationsinnehåll, som kan realiseras i interagerande informationssystem
  • kunna specificera, konfigurera, integrera och vidareutveckla distribuerade informationssystem
  • kunna använda vanligt förekommande metoder för design och konstruktion av datorprogram
  • kunna tillämpa vanligt förekommande processer för utveckling av komplexa informationssystem
  • kunna såväl i grupp som självständigt verka i en informationsteknisk yrkesroll
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
  • kunna se behov av lösningar för digitala, distribuerade informationssystem, med användning inom det omgivande samhället
  • kunna använda engelsk facklitteratur och engelska facktermer

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad utbildning ska studenten:
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa ett professionellt förhållningssätt till projektarbete inom informationstekniskt grundade projekt
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används

Examen

Kandidatexamen.
Kandidatexamen i Data- och informationsvetenskap, 180 hp.
Bachelor of Science in Computer and Information Science, 180 credits.

Kravet för kandidatexamen i Data- och informationsvetenskap är totalt 180 hp i avslutade kurser, varav 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp.

Övrigt

För behörighet till årskurs 2 ska antalet fullgjorda högskolepoäng vara minst 35 inom programmet. Tillträdeskrav till kurserna DA168A och DA362A framgår av respektive kursplan.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Dorota Gorna, studievägledare
Telefon: 040-66 57037
E-post: dorota.gorna@mah.se

Susanne Sjögren, studieadministratör
Telefon: 040-66 57713
E-post: susanne.sjogren@mah.se

Anton Tibblin, programansvarig
Telefon: 040-66 57672
E-post: anton.tibblin@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för teknik och samhälle på institutionen Datavetenskap