Informationsarkitekt

Översikt

"Det ska vara lätt för en användare att manövrera ett system" Alexandra Ivarsson, fd student på IA-programmet.

Innehåll

		"Det känns somom jag kommer ha många möjligheter på arbetsmarknaden när jag är klar". Ida Nilsson läser till informationsarkitekt. Läs hela intervjun med Ida under "Intervjuer".

I dagens samhälle blir informationskällorna ständigt allt fler och informationsflödena allt mer komplexa. Behovet och efterfrågan av nya tjänster tydliggör en allt växande yrkesroll – informationsarkitekten.

Vi lever idag i en informations- och kunskapsintensiv vardag, där digitala informationssystem spelar avgörande roller i samhället: inom industri, sjukvård, bankväsende, utbildning och offentlig förvaltning. Digitaliserad information, kraftfulla IT-verktyg och Internet har drivit fram nya lösningar och nya behov. Förändringstakten i utvecklingen av vår digitala infrastruktur erbjuder ständigt och kontinuerligt nya utmaningar och inbjuder till helt nya möjligheter.

Mobiler, spontana trådlösa nätverk och datorer som ryms i fickan fortsätter revolutionera vår vardag. Informationstekniken har börjat ge oss en ny innebörd av att vara oberoende av tid och rum. Vi kan – i princip – komma åt viktig information precis var som helst och när vi vill. Dessa genomgripande förändringar inom teknik och samhälle innebär på många sätt en ny era.

Informationsarkitektens uppdrag är att utveckla tjänster med vars stöd brukaren kan åstadkomma bättre resultat till högre kvalitet. Att göra information tillgänglig, synlig och begriplig där (och när) den gör mesta nytta är en av de främsta uppgifterna för en informationsarkitekt.

Framgång i IT-projekt projekt skapas inte genom djup teknisk kompetens eller kreativ interaktionsdesign allena. Det blir allt tydligare att kompetenser, som tidigare funnits hos olika yrkesroller, idag behöver omfamnas av en. En person med en överbryggande kompetens, i en roll med ett övergripande ansvar som har förmåga att samverka med både brukare, beställare, designers och ingenjörer, det är vad en informationsarkitekt är.

Under utbildningen
Utbildningen ger dig den kunskap och de färdigheter du behöver för att kunna analysera, strukturera och organisera digital information, med syfte att skapa effektiva lösningar och nya möjligheter i olika typer av verksamheter i samhället. Du lär dig analysera informationsflöden och hur de kan realiseras i interagerande informationssystem. Den kunskap du förvärvar låter dig specificera, konfigurera och integrera informationssystem som tillsammans med brukarna kan samverka i komplexa informationsflöden.

Intervjuer

Fyra frågor till Göran Hagert, programansvarig och en av initiativtagarna till kandidatprogrammet Informationsarkitekt.

Vad gör en informationsarkitekt?
– En informationsarkitekt medverkar till att göra komplex och komplicerad information tillgänglig, synlig och begriplig. En god informationsarkitektur underlättar förståelse, reducerar tanketid och minskar därmed tid till beslut. I centrum för en informationsarkitekt står alltid människan – användaren av en tjänst eller system. Vem eller vilka är det som arbetar med informationen? Vad eller vilka problem är det man vill lösa? Vilka lösningar kan man anta att användaren vill nå?

Hur är undervisningen upplagd?
– En bil är ett fordon som drivs framåt av en motor. På samma sätt kan man betrakta lärandet som drivet av ett projekt. Det är själva motorn för en hel rad av nya erfarenheter där bara en del formellt examineras och andra kommer till nytta i framtida projektarbeten. En hörnsten i utbildningen är därför så kallat projektdrivet lärande. Projekt är en studieform utöver föreläsningar och seminarier på IA-programmet.

Vilka samarbeten finns med näringslivet?
– Ett projektdrivet lärande där projektets resultat kommer till praktisk användning utanför lärosätets väggar är en mycket bra motivator! Redan från fjärde terminen möter studenten en extern beställare. Dessutom används den sista terminen till ett examensprojekt som genomförs i samarbete med ett företag och där studentgruppen arbetar “på plats” hos företaget. En mycket positiv erfarenhet är att företag efter avslutat examensprojekt anställt studenter.

Hur kom ni på idén med programmet?
– Tanken om ett nytt utbildningsprogram började runt 2005 när konsekvenserna av it-bubblan började både klarna och lägga sig. Samtidigt ökade den tekniska utvecklingen vad gäller internet och framför allt bandbredd. Fler och fler började begripa att webben skulle bli en plattform för digital kommunikation. Fem, sex år senare inser man att det är så mycket mer! En särskilt intressant fråga som diskuteras är “information overload” – att vi numera genom webben, mobilen, tv och radio översvämmas av information. Hur ska människan välja i mängden av information? Med genomtänkt informationsarkitektur kan stöd och vägledning skapas – ingen av oss är ju helt förlorade i informationsmängder när vi besöker ett bibliotek idag.

Text: Ola Isaksson
Bild: Leif Johansson

IT handlar om så mycket mer än bara programmering

Ida Nilsson gick estetiskt program på gymnasiet inriktat på dans med siktet att bli prima ballerina. Idag har balettskorna lagts på hyllan och fokus ligger istället på att lära sig så mycket som möjligt om IT- struktur och programmering.

– Från början trodde jag inte att den här utbildningen skulle innehålla så mycket programmering, men det visade sig snabbt att jag tyckte programmering var väldigt roligt och att jag har talang för det. Nu är jag snarare tacksam för att jag få lära mig mer om det. Det var intresset för datorer kombinerat med en idé om att plugga till informatör eller marknadsförare som ledde in Ida på utbildningen. Men också möjligheterna att få jobb efteråt.

– Jag ville få en bredare kompetens för att öka mina möjligheter på arbetsmarknaden när jag är klar. Och jag känner att jag har kommit helt rätt! På utbildningen får vi lära oss allt från att bygga upp rätt struktur för informationsspridning till att lära sig hur webben kan vidareutvecklas. Idag lever många av oss via webben med Facebook, Spotify, och Google. Vi shoppar och är sociala med våra vänner via nätet och utvecklingen går framåt i en rasande fart. Det känns som att jag kommer ha många möjligheter på arbetsmarknaden när jag är klar.

Ida som ursprungligen kommer ifrån Kristianstad lämnade hemstaden för att jobba ett par år på Casino Cosmopol i Malmö innan hon bestämde sig för att börja plugga. När hon sedan började plugga var hon redan etablerad med sambo och vänner utanför högskolan, något hon har velat värna om.

– Det bästa med att vara student på Malmö högskola är att man kan vara student utan att behöva leva ett traditionellt studentliv som på en del andra ställen där det är full fart hela tiden med spex och studentbaler. På Malmö högskola är min känsla att allt sker mer på frivillig basis.

Datavetenskaplig utbildning med fokus på användaren

Fastän informationsteknik och användbarhet alltid intresserat Alexandra Ivarsson, 23, var det inte något hon övervägde att satsa på när det var dags att söka till högskolan. Istället var det arkitektyrket som lockade. Av en lyckosam slump surfade hon in på Malmö högskolas utbildningssida för Informationsarkitektprogrammet, IA, blev nyfiken, och sökte in.

Alexandra berättar om sina tre år på IA och ser tillbaka på en utbildning som rakt igenom haft den bredd hon själv behövt för att hitta rätt.

– Det är en otroligt bred utbildning, man har stor frihet att styra in sig på de områden som intresserar en mest, säger Alexandra med eftertryck. Termin fem får man dessutom själv välja kurser, och kan ytterligare fördjupa sig i ämnen man fastnat extra för. 

Först och främst – vad gör en informationsarkitekt?
– Man kan se informationsarkitekten som en mellanhand mellan beställare och programmerare, förklarar Alexandra. Som informationsarkitekt är det jag som samlar in och analyserar krav och önskemål inför produktionen av olika informationssystem. Det kan gälla till exempel en webbsida, ett internsystem eller varför inte en biljettautomat. Man tar reda på vad beställaren vill ha, vem systemet är avsett för och i vilken kontext det ska användas. När kravinsamlingen är färdig förmedlas informationen till programmeraren, vars uppgift är att omsätta den till ett lättillgängligt, välstrukturerat informationsflöde. 

Behöver kunskap från båda sidorna
Alexandra menar att man som ”mellanhand” behöver ha mycket insikt i det tekniska, även om man inte själv är den som ska programmera gränssnittet. Det är något som man tagit fasta på under utbildningen.

– Jag gick teknisk linje på gymnasiet, med inriktning konstruktion, och hade inte alls läst särskilt mycket datavetenskap. Här på IA har vi läst en hel del programmering, vilket jag tror är väldigt nyttigt att ha med sig i bagaget. Även om jag inte tänker mig en bana som programmerare så har jag fått överblick över vilka programmeringsspråk det finns, och kan bättre avgöra vilket som är lämpligt för en viss produktion, menar Alexandra. 

Stor tonvikt på användbarhet
Alexandra betonar särskilt att en av hennes viktigaste uppgifter som informationsarkitekt är att ansvara för god användbarhet i slutprodukten – det ska vara lätt för en användare att manövrera ett system. En aldrig så tekniskt fulländad lösning hjälper ingen om användaren inte förstår hur hon/han ska göra. Förutom datavetenskap, som är huvudområdet på utbildningen, läser man därför bland annat kognitionsvetenskap och användbarhet.

– När programmeraren gjort sitt ska produkten testas, inte minst ur ett användbarhetsperspektiv. Informationsarkitekten låter beställare och tänkta målgrupp använda produkten eller systemet, analyserar feedbacken, och förmedlar den till programmeraren, som sedan vidareutvecklar och förbättrar. Sedan testar man igen. 

Projektbaserat och praktiskt
Den praktiska delen av utbildningen är lika stor som den teoretiska, om inte större. Upplägget är att man under terminerna kör projekt parallellt med kurserna, så att studenterna får en möjlighet att praktiskt tillämpa kursinnehållet. Man satsar till exempel mycket på att genomföra metoder för testning.

– Vi har sysslat mycket med användbarhetstester, på ett väldigt praktiskt plan. Bland annat har vi fått lära oss hur man håller i en workshop, genomför enkäter och bygger system med pappersmockups.

Inte minst viktigt är det sedan att sammanställa och tolka den feedback man får, både gällande kravinsamlingen från beställaren och efter testerna – allt måste planeras noga och genomföras på ett sådant sätt att resultatet blir tydligt och verkligen går att använda. Och redan från första start har tester, labbar och arbeten genomförts i projektform.

– Det är inte någon utbildning för ensamvargar, säger Alexandra med ett leende. Även om man självklart ska kunna tänka självständigt måste man vilja samarbeta i projekt.

Jämte användbarhet var projektledning det som Alexandra valde att studera under termin fem, då man själv helt väljer kurser att fördjupa sig i. På den obligatoriska frågan om vad hon ska göra efter utbildningen svarar Alexandra:

– I framtiden skulle jag kunna tänka mig ett jobb som just ”mellanhand” vid framställning av till exempel webbsidor, säger Alexandra. Mellanhand med stort fokus på användaren.

Text: Sara Appelquist
Foto: Leif Johansson

IA-studenter skräddarsyr analysverktyg åt Sony Ericsson

Blivande informationsarkitekterna Alexandra, André, Johanna, Andreas och Pär gör sitt examensprojekt på Sony Ericsson i Lund. De går sista terminen av sex på Informationsarkitekt-programmet vid Teknik och samhälle på Malmö högskola.

Under utbildningen har de kommit i kontakt med s.k. web analytics, och det är inom detta område som examens-projektet tar sin början. I det här fallet handlar det mer specifikt om analys av bloggar: blogalytics (blog analytics), som projektet också kallas.

Blogalytics-gruppen fr. v.: Pär Salomonsson, Johanna Blomgren, Alexandra Ivarsson, Andreas Eliasson, André Mabande. Foto: Sara Appelquist

– Anställda vid Sony Ericsson skriver produktbloggar i marknadsföringssyfte, berättar Pär Salomonsson. Men hur effektiva är de? Och går det att mäta nyttan av dem? Vi analyserar besöksdata – tittar på antalet unika besökare till exempel, vart de går vidare från bloggen och var de kom ifrån etc. – och ska utveckla en metodik för att mäta dessa data. I förlängningen är målet att ge Sony Ericsson ett redskap så att de kontinuerligt kan skaffa sig underlag för att förbättra bloggarna.

Under närmare femton veckor sitter gruppen i Sony Ericssons lokaler i norra Lund. De har nära samarbete med de anställda:

– Vi började med att kartlägga Sony Ericssons egna mål, både för det här projektet och för bloggarna, berättar Andreas Eliasson. Därför har vi intervjuat en hel del människor på företaget, framför allt bloggare och folk på marknadsavdelningen. Och bemötandet har verkligen varit över förväntan! Alla här tar sig tid och engagerar sig, och visar på alla tänkbara sätt sitt intresse för projektet.

Informationsarkitektrollen innebär en hel del projektledning. Det är mycket som ska koordineras; intervjuer som ska planeras in, arbete som ska fördelas och avrapporteringar till projektbeställaren som ska skrivas. Man har ett rullande schema för projektledarskapet inom gruppen.

– Varje vecka utser vi en ny projektledare, så att vi alla får känna på hur det är att vara den som strukturerar arbetet, sätter upp och följer projektplaner, säger Johanna Blomgren. Det har varit oerhört lärorikt, om än svårt. Man är kanske inte van vid att jobba så långsiktigt som ett riktigt projekt kräver. Alexandra Ivarsson håller med.

– Man lär sig mycket om hur det fungerar ute på ett företag, hur företagsstrukturen och hierarkin ser ut – och hur viktigt det är att hålla deadlines. Man håller vad man lovar! Är man inte ikapp så måste man tydligt flagga för att man inte kommer hinna.

Sony Ericsson bistår med erfarna projektledare som under tre dagar i veckan agerar bollplank och ger handfasta tips om hur projektloggböcker och tidsrapporter skrivs. Och på högskolan i Malmö finns handledare och medstudenter. Man träffas på CTS varje fredag för avstämning och stöd; berättar om hinder man mött och hur man övervunnit dem.

– Det känns bra att ha en fot kvar i skolan, säger André Mabande. Men det bästa med vårt examensprojekt är nog ändå att det är på riktigt: ett skarpt projekt på en riktig arbetsplats. Han tillägger:

– På det här sättet blir det mer än ett examensprojekt; det blir vår första arbetslivserfarenhet, en värdefull merit att ta med sig när vi om några månader går ut och söker jobb.

Text och bild: Sara Appelquist

Arbetsliv

Först ut – och jobb direkt

Att göra en hemsida lätt och rolig för besökarna att använda. Det är några av Annika Fribergs uppgifter som interaktionsdesigner på Logica. Hon gick första kullen informationsarkitekt på Malmö högskola och efter examen dröjde det bara några månader innan hon fick jobb.

- Jag undersöker verksamhetens och användarens behov och mål. Utifrån det designar jag digitala system och lösningar som är lätta att använda. Det kan handla om att se ifall ett företag behöver investera i en digital produkt till exempel.
Under utbildningen i data- och informationsvetenskap insåg Annika att just programmering inte riktigt var något för henne. Det gjorde inte så mycket eftersom det finns fler vägar att gå. Annika valde att rikta in sig på kognitionsvetenskap istället och på hur människor tänker och fungerar.

När Annika började läsa utbildningen till informationsarkitekt år 2006, hade programmet precis startat. Trots att det innebar att hon var först ut på arbetsmarknaden var hon inte särskilt orolig.

-Det kändes bra med en tydlig inriktning och det finns många företag och organisationer som efterfrågar informationsarkitekter.

Något som genomsyrar utbildningen är det projektdrivna lärandet som både består av interna uppdrag och samarbeten med externa kunder.

-Projekten är en fantastisk chans att lära känna sina styrkor och svagheter.  Man förstår tekniken bättre och får koll på alla delar. Det känns bra att få bevisat att man är duktig.

Text: Sandra Wasserman
Foto: Thomas Möller

Fick jobb på sitt examensprojekt

Lönar det sig att skaffa sig en utbildning? Ökar det chanserna att få jobb? Fråga Jerry, Jonas, Jens och Anders, och du får ett jakande svar.

Innan de ens gått ut sista terminen på sin utbildning har de fyra informationsarkitekt-studenterna skrivit på anställningskontrakt med företaget som stått värd för deras examensprojekt.Fyra stolta killar har gjort en mjuk övergång från studentliv till arbetsliv.

Det handlar om Jonas Lund, Jerry Palm, Anders Muhola och Jens Jonsson, som på ett bräde fick varsin anställning när de visat vad de går för på Mobenga, företaget där de gjort sitt examensprojekt.

En månad innan utsatt tid hade de fyra IA-studenterna rott iland Mobengas uppdrag – att på en mobiltelefon positionera interaktiva element tillsammans med en streamad video. Det må låta som grekiska för den oinvigde, men handlar om att man till exempel följer ett trav-race via mobilen, och samtidigt kan få fram klickbara menyer i ovankanten av skärmen så att man kan ”betta” (spela, satsa, jfr eng. ’bet’) på loppet.

Ett komplext tekniskt uppdrag löst på kortast möjliga tid, och provanställningar till de nybakade IA-studenterna – en riktig solskenshistoria! Hur gick det till?

Viktigt med tydliga roller i projektet
Alla fyra är överens om att det varken handlar om specialintresse för just mobilappar, eller om nischade kurser på utbildningen.

Att de lyckats så bra med projektet tror de handlar om att de under utbildningen fått möjlighet att nischa sig mot olika roller inom informationsarkitekturen: projektledning, design, utveckling/implementation eller användbarhet. Och att de fått förståelse för hur viktigt det är att alla roller måste finnas representerade.

– I det här projektet hade vi ända från början en himla bra gruppdynamik, berättar Anders Muhola, och får unisont medhåll från de övriga.
– Så var det verkligen, understryker Jonas Lund. Alla fann snabbt sin roll, och alla accepterade fördelningen direkt. Därför kunde vi jobba effektivt från början.

Fyra glada informationsarkitekter på jobbet – Mobengas kontor på Djäknegatan i Malmö. Från vänster: Anders Muhola, Jens Jonsson, Jonas Lund och Jerry Palm.

Överblick och flexibilitet
Den goda stämningen killarna emellan går inte att ta miste på, och tillsammans med den fungerande rollfördelningen och deras intresse för teknik utgör den säkert en av grundförutsättningarna för det lyckosamma arbetet.

Men givetvis krävdes det mycket teknisk sakkunskap också, kunskap de till stor del förvärvat på utbildningen. Men kan en treårig utbildning verkligen täcka allt man behöver kunna för att lösa ett specifikt uppdrag av den här digniteten?

– Självklart kan inte en utbildning täcka allt, säger Anders Muhola. Men den har gett oss en mycket bred teknisk grund, och en förmåga till överblick. Och framför allt har vi övat oss i hur man snabbt sätter sig in i nya grejer – tar till sig nya standarder, skaffar sig förståelse för oväntade problem som dyker upp till exempel.

Nyckelordet är alltså flexibilitet – en kvalitet som alla fyra visat att de besitter, och vilket uppenbarligen uppskattas av Mobenga!

– I och med att den här branschen ändras så fort måste företaget ha anställda som är flexibla, menar Jonas Lund. Jag tror att det är mer intressant att visa vad man kan och vill lära sig, än att bara visa upp vad man redan kan, avslutar han.

Text och bild: Sara Appelquist

Om yrkeslivet efter utbildningen

Internationellt växer marknaden för informationsarkitekter. Svenska företag annonserar efter informationsarkitekter. Eftersom både utbildningen och yrkesrollen är nya så innebär det att du kommer att kunna påverka profilen på din framtida yrkesroll. Du kommer också att få tillgång till det näverk som håller på att byggas upp. I nätverket kommer aktörer från högskola, offentlig förvaltning och näringsliv att tillsammans arbeta med att förädla utbildningen och den framtida yrkesrollen.

Din utbildning leder till en kandidatexamen. Möjligheterna att ytterligare profilera din examen är stora. Med utbildningen som grund kan du också studera vidare till en magister- eller masterexamen.

Beroende på din specialkompetens och dina intressen så kan du efter utbildningen ha olika typer av arbetsuppgifter, t.ex. verksamhetsanalys, affärsutveckling, systemdesign, informationsstrukturering, tjänsteutveckling, interaktionsdesign, projektledning, webbprogrammering och programutveckling.

Som informationsarkitekt kan du:

• vara anställd på ett företag med ansvar för informationsstrukturen hos företagets digitala verksamhetsflöden
• arbeta som uppdragstagare och genomföra de förstudier och verksamhetsanalyser som behövs för att hjälpa en organisation att effektivisera hanteringen av information
• vara inhyrd av en förvaltning för är att arbeta fram underlag för utveckling av nya digitala tjänster till ett administrativt informationssystem

Studie- och karriärvägledning

Om du har beslutat dig för att börja studera på universitet/högskola kan det vara svårt att veta vilken utbildning du ska välja. Det finns många universitet och högskolor och ännu fler olika utbildningar och kurser. Behöver du hjälp och vägledning?

Malmö högskola erbjuder studie- och karriärvägledning för studenter. Vi anordnar även olika karriäraktiviteter hur du förbereder dig för en lyckad jobbintervju, skriver ett vinnande CV, etc. 
För mer info om studie- och karriärvägledning >>

Kontakt

Mer information om utbildningen

Janet Stridh, studieadministratör
Telefon: 040-66 57314
E-post: janet.stridh@mah.se

Bo Peterson, programansvarig
Telefon: 040-66 57619
E-post: bo.peterson@mah.se