Utskrift från Malmö högskolas webbplats edu.mah.se

"Systemvetare är en yrkeskår med framtiden för sig och som sällan står stilla".
Tillhör du dem som bryr dig om ifall hemsidor och informationsflöden på till exempel webben känns onaturliga eller krångliga? Som önskar att du fått vara med och bygga upp dem från grunden? Då är Systemutvecklar-programmet något för dig!
En systemutvecklares uppgift är att konstruera hållbara, användarvänliga digitala system.
På den här utbildningen lär du dig att analysera, organisera och utveckla digitala informationstjänster från olika informationsflöden och system, till exempel hemsidor eller personalsystem.
Intervju med Kristina von Hausswolff, lärare i datavetenskap som var med och startade upp programmet 2009.– Idén till Systemutvecklare-programmet växte fram under arbetet med en annan utbildning vid Teknik och samhälle: Informationsarkitekt-programmet - IA-, berättar Kristina von Hausswolff.
– När vi startade Systemutvecklaren ville vi fånga upp dem på IA som under utbildningen upptäckte att deras stora passion i själva verket var programmering. Det här är ett program för dem som har förståelse och intresse för användbarhetsaspekterna, men som är ännu mer intresserade av back-end-lösningarna. Dessutom innehåller det mer hands-on och praktisk tillämpning än en vanlig systemvetarutbildning, avslöjar Kristina von Hausswolff.
Från och med hösten 2009 ges Systemutvecklaren parallellt med IA, och under framför allt det första året sker det mycket samläsning mellan de två programmen. Så småningom profilerar sig Informationsarkitekten mot användbarhet, medan Systemutvecklaren lägger fokus på det praktiska. Under hela utbildningstiden samarbetar man intensivt och driver gemensamma projekt.
– Systemutvecklaren och Informationsarkitekten kan ses som systerprogram, säger Kristina von Hausswolff. Studenterna samarbetar i alla projekt, men axlar olika roller: informationsarkitekten designar utifrån sina användbarhetsperspektiv, och systemutvecklaren står för dynamisk och solid implementation.
Kristina von Hausswolff är noga med att understryka att Systemutvecklaren, som länge bar arbetsnamnet ”Utveckling av digitala tjänster”, är en praktiskt förankrad utbildning. Huvudämnet är data- och systemvetenskap, och det läggs stor vikt vid programmering i en rad olika miljöer och i olika språk. Dessutom ingår databashantering, ändringshantering, rapportskrivning och prototypande – områden som samtliga borgar för utbildningens praktiska inriktning.
Som utexaminerad får man en kandidatexamen med datavetenskap som grund och är då väl rustad att ge sig ut i arbetslivet. Målet är att man ska kunna gå direkt ut till företag och hantera befintliga system. Kristina von Hausswolff kan inte dölja sin glädje över att Systemutvecklare-programmet är på plats:
– Det här programmet fyller så många tomrum! säger hon entusiastiskt. Både på Malmö högskola och i övriga Sverige har det saknats en utbildning med fokus på data- och systemvetenskap som samtidigt tar hänsyn till ”de mjuka” aspekterna, förklarar hon.
– Efterfrågan på kunniga programmerare med intresse för systemutveckling och informationsflöden är stor idag, förklarar hon. Utan tvivel har värdet av interaktionsdesign och användbarhet slagit rot i folks medvetande, och jag är själv helt övertygad om att det är människan som ska styra tekniken, och inte tvärtom. Men den första frågan man får om man söker jobben ifråga är likväl ”Hur mycket kan du programmera?”. Därför skapade vi Systemutvecklaren, avslutar Kristina von Hausswolff.

Det tog lång tid innan det självklara valet av utbildning stod klart för Johan Petrén, 27. Trots att han gått Naturvetenskaplig linje på gymnasiet och trivts förhållandevis bra där, slog han in på en helt annan väg efter studenten: Johan har bland annat pluggat till lärare och arbetsterapeut, och har haft långtgående planer på att bli ambulansförare. Studierna varvade han med att jobba som personlig assistent. Så småningom förstod Johan att hans rätta element varken låg i läraryrket eller inom vården. Nu läser han till Systemutvecklare på Teknik och samhälle, Malmö högskola.
– Mitt mål är att utveckla användarvänliga, hållbara it-system, till exempel hemsidor och personalsystem, säger Johan. På Systemutvecklarprogrammet kan jag förena min fallenhet för teknik med min känsla för struktur och förmågan att se saker ur andra människors synvinklar – och jag får utlopp för min lust att hjälpa andra.
Johans väg till rätt yrke har varit långt ifrån spikrak. Han har påbörjat ett par olika utbildningar, men inte slutfört dem. Efter två år på lärarutbildningen, ett år på arbetsterapeututbildningen och ett par år som personlig assistent höll Johan på att söka in till Ambulansförar-utbildningen. Då var det något inom honom som sade ifrån:
– Jag har ett stort socialt engagemang, och vill alltid hjälpa folk, säger Johan. Det är en tillgång men också ett problem – jag har så lätt för att sätta mig in i andra människors situationer och tar lätt på mig för mycket. Jag har svårt att släppa jobbet när jag går hem för dagen. Det var en av huvudorsakerna till att jag hoppade av de tidigare utbildningarna; periodvis blev det till och med bli problem med nattsömnen. Ambulansförare är också är ett mentalt tungt arbete eftersom man kommer i kontakt med mycket mänskligt lidande.
Istället tänkte han ett varv till. Fanns det någon yrkesbana där han faktiskt kunde använda sin lust att vara andra människor behjälplig utan att det var så psykiskt påfrestande? Som så ofta låg lösningen närmare till hands än vad han själv sett:
– I många år har jag varit engagerad i rollspelsvärlden, berättar Johan. De senaste åren har jag varit med och arrangerat olika spelkonvent, och har till exempel skött in- och utcheckning av spelare på konventen. Där har jag kommit i kontakt med system som är utvecklade av folk som verkligen vet hur det ska fungera rent tekniskt, men som inte brytt sig så mycket om systemens uppbyggnad och användarvänlighet. Jag menar, det handlar förvisso om att ett system ska funka rent tekniskt, men det är ju någon som ska driva systemet också – trycka på rätt knappar. För att inte tala om att det måste gå att underhålla systemen, säger Johan och refererar till en incident där incheckningen på ett konvent i Göteborg stod stilla i flera timmar, för att ”han som förstod koden” befann sig i Linköping, och fick köra till Göteborg i ilfart.
Johan började få en inblick i hur komplext ett system egentligen är, och hur fel det blir om man inte får alla bitar på plats.
– Jag fick en sådan otrolig lust att förbättra de där systemen, minns Johan, och tänkte att det faktiskt kanske vore något för mig?
På så sätt mognade beslutet att söka in till Systemutvecklare fram. Johan Petrén förstod att han kunde kanalisera sin lust att hjälpa till och bidra till en lättare vardag för många människor genom att utveckla bra, hållbara informationssystem.
– För att systemen ska vara hållbara måste man från början ha skapat dem med en eventuell framtida utbyggnad i åtanke. Annars blir det bara lappverk, som ingen mer än den som lappat förstår. Dessutom måste man sätta sig in i hur den som i framtiden skall använda systemen kommer att arbeta – användarvänligheten måste ju gälla även systemen. Här får jag lära mig att bygga upp system som sedan någon annan kommer att kunna ta över och administrera, säger Johan. Jag bidrar till att skapa något som från början är optimerat för det som det ska användas till. Det känns äntligen helt rätt.
– Det är full rulle här hela dagarna, med många konkreta problem som ska lösas. Men det är inget jag tar med mig hem och grubblar över på nätterna, ler Johan.
Text: Sara Appelquist
Foto: Leif Johansson
![]() |
||
|
Marcin Kossowski pluggar till Systemutvecklare på Teknik och samhälle - och har redan fått jobb! Foto: Sara Appelquist |
Systemutvecklarutbildningen på Teknik och samhälle startade hösten 2009. Marcin Kossowski tillhör den allra första kullen, och går nu sjätte och sista terminen. För närvarande är han mitt uppe i sitt avslutande projektarbete och examensuppsats – och han har just fått jobb. Han fick ett tips av en lärare vid utbildningen: Mirakelbolaget sökte ”en duktig programmerare” till sin verksamhet. Ett par telefonsamtal och en anställningsintervju senare hade Marcin provanställning från och med examensdagen i juni.
– Det känns helt fantastiskt, nästan overkligt, säger Marcin, och bjuder på ett av sina många leenden.
På Systemutvecklar-utbildningen satsar man mycket på att tillhandahålla ny, relevant kunskap. Genom nära samarbete med näringslivet håller man utbildningen uppdaterad, just för att studenterna efter examen ska vara attraktiva på arbetsmarknaden. Marcin tror att det var en av de saker som vägde tyngst när arbetsgivaren bestämde sig för just honom. Det och hans erfarenhet av pedagogiskt arbete: de senaste åren har han extraknäckt som labb-handledare, dvs funnits med som resurs när studenter i de lägre årskurserna gjort programmeringsövningar etc.
– Jag tror arbetsgivaren tyckte att just den pedagogiska meriten var viktig, berättar Marcin Kossowski. Företaget behövde en programmerare som också skulle kunna stå för en viss vidareutbildning av övriga medarbetare, förklarar han. Jag är van vid att lära ut och får ofta höra att jag är bra på att förklara. Dessutom kommer jag direkt från skolan, där jag fått kompetens inom alla de senaste teknologierna. Så jag känner att jag verkligen har något att komma med!
Även om Marcin haft gott hopp om att hitta jobb efter utbildningen– ”duktiga programmerare behövs det alltid” – så har det funnits en viss framtidsoro i bakhuvudet. Vad händer sen? Kommer jag få något jobb? Nu när jobbfrågan är löst kan han njuta av de sista månaderna på utbildningen utan oro. Och det är ingen tvekan om att han trivts unders sina tre år som systemutvecklar-student på Teknik och samhälle:
– Lärarna här på Malmö högskola är extremt duktiga, och trevliga! De finns alltid där för en, dörren är alltid öppen, säger Marcin, och berättar hur han många gånger spontant tittat in till sina lärare efter föreläsningen för att ställa någon fråga eller diskutera något ur kursen.
För närvarande gör Marcin projektarbete ute på ett företag, men just idag har han kommit till högskolan för att hälsa på sina lärare.
– Jag vill dela med mig av den roliga nyheten att jag fick jobbet, säger han. Och framför allt vill jag tacka dem, för allt jag lärt mig, och för att jag fick chansen att vara labbhandledare, som jag tror var avgörande. Livet känns väldigt ljust för mig, och det var här allting började, avslutar han.
Text: Sara Appelquist
Efter din kandidatexamen kommer du att arbeta med utveckling av informationssystem i team med andra specialister.
Ert uppdrag är att konstruera digitala tjänster med brukarens behov i fokus. Du kan arbeta som anställd på ett företag med ansvar för utveckling och underhåll av företagets informationssytem, som uppdragstagare och genomföra implementering av digitala tjänster eller som inhyrd konsult av en förvaltning för att konstruera tjänster inom elektronisk förvaltning. Dina arbetsuppgifter kan vara kravinventering, systemdesign, programutveckling, användarstudier eller projektledning.
Om du har beslutat dig för att börja studera på universitet/högskola kan det vara svårt att veta vilken utbildning du ska välja. Det finns många universitet och högskolor och ännu fler olika utbildningar och kurser. Behöver du hjälp och vägledning?
Malmö högskola erbjuder studie- och karriärvägledning för studenter. Vi anordnar även olika karriäraktiviteter hur du förbereder dig för en lyckad jobbintervju, skriver ett vinnande CV, etc.
För mer info om studie- och karriärvägledning >>
Programmet är inrättat 07 september 2011.
Denna utbildningsplan (version 1,1) är fastställd 11 april 2013 av Utbildningsnämnden/kursnämnden för beredning och beslut av kursplaner på Teknik och samhälle.
Utbildningsplanen gäller från 01 april 2013.
Ersätter utbildningsplan fastställd 07 september 2011.
Dorota Gorna, studievägledare
Telefon: 040-66 57037
E-post: dorota.gorna@mah.se
Janet Stridh, studieadministratör
Telefon: 040-66 57314
E-post: janet.stridh@mah.se
Bengt J Nilsson, programansvarig
Telefon: 040-66 57244
E-post: bengt.nilsson.ts@mah.se