Byggingenjör: Byggteknik

Program - grundnivå - 180 hp

Översikt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c.

Urval:

betyg 66% högskoleprov 43%

Detta är en inriktning av Byggingenjör

Beskrivning

Att skapa byggnadsverk – byggnader, vägar och broar – utgör en central del i samhällets utveckling. Som byggingenjör arbetar du nära många andra yrkesgrupper och är med i processer som ger tydliga avtryck i framtiden.

Utbildningen betonar förståelsen för helheten av byggprocessen. Du får ändamålsenliga kunskaper i naturvetenskap, matematik och miljöaspekter som rör byggandet. Du kommer även att utveckla din förmåga att lösa problem och lära dej hur olika IT-verktyg används i byggprocessen. Under utbildningen har du kontinuerlig kontakt med arbetslivet bland annat i form av studiebesök, projektarbeten och gästföreläsningar.

Byggteknik vänder sig till dig som vill ha specialkompetens inom modellering och analys av byggtekniska problem. Utbildningen bygger på teoretisk förståelse för byggnadens statiska funktion och hur du ska använda detta vid utformandet av byggnader.

Innehåll

Vad lär jag mig?

Hela byggprocessen

Du utvecklar kunskap om styrmedel för byggandet, såsom lagar, ekonomin och miljöaspekter och får med dig ändamålsenliga kunskaper i naturvetenskap och matematik och icke minst en gedigen grund i byggandets planering, teknik och produktion. 

Identifiera och lösa problem

Om du är på byggarbetsplatsen eller på kontoret så är förmågan att identifiera och lösa problem en viktig egenskap, liksom att kunna arbeta tillsammans med andra och att kunna kommunicera information. Detta är därför något som du kommer att arbeta löpande med under hela utbildningen. 

Samarbeta med olika yrkesgrupper

I byggprocessen medverkar ett stort antal olika intressenter; byggherrar, arkitekter, tekniska konsulter, entreprenörer, myndigheter med flera. I utbildningen utvecklar du kompetenser för att, du i samverkan med andra, ska kunna vara med och lösa uppgifter inom samtliga faser i byggprocessen – detta oavsett inriktning.

IT-verktyg, hållbart byggande mm

Någonting som också sätter sin prägel på utbildningen, tillsammans med användning av olika IT-verktyg och tanken kring ett hållbart byggande, är synen på bygg- och fastighetsprocessen som en integrerad helhet, men bestående av projekterings- produktions- och förvaltningsprocesser där det sker produktion och flöden av information (BIM).

Vad kan jag arbeta med efter examen?

Du har möjlighet att arbeta i många olika roller med att till exempel projektera, konstruera, arbeta som arbetsledare och förvalta. Din yrkesroll som ingenjör beror mycket på dig och dina intressen. Våra färdiga ingenjörer arbetar idag inom såväl små företag som större, på arkitektkontor och entreprenadföretag, hos tekniska konsulter och inom kommuner. 

Samarbete med arbetslivet

Under utbildningen har du kontinuerlig kontakt med arbetslivet, bland annat i form av projektarbeten och gästföreläsningar. Utbildningen har ett branschnätverk som bollplank för att utvecklas i takt med omvärlden.

Intervjuer

Beräkningar är Husseins stora passionHussein

Hussein Manoun gick ut högskoleingenjörsutbildningen Byggingenjör vid Malmö högskola med högsta möjliga betyg i alla kurser. Det ledde till att lärarlaget på utbildningen valde att ge honom det stipendium från SBR, Sveriges Byggingenjörers Riksförbund som de årligen delar ut till studenter.

Varför valde du att läsa vid Malmö högskola?

Hussein Manoun valde naturvetenskaplig linje på gymnasiet där intresset för matte och fysik växte sig ännu starkare. 
– När jag studerade kurser på Malmö höskolas webbplats upptäckte jag att de gick helt i linje med mina intressen, dessutom hade jag vänner som pluggade på Malmö högskola och var nöjda. Jag valde att söka till högskoleingenjörsutbildningen byggingenjör.

Vad gör du idag?

Hussein tog sin examen i juni 2014. Redan i augusti hade han fått jobb som beräkningskonstruktör på Strängbetong (en stomentreprenör som bygger allt från bostäder till arenor). Företaget verkar inom industriellt tillverkade byggnadssystem.  

Han hann tacka nej till ett arbete som CAD-ingenjör också, eftersom han allra helst ville jobba med beräkningar.
– Jag tycker väldigt mycket om beräkningar och fick precis ett sådant jobb jag ville ha, säger han. 

Vad använder du beräkningarna till?

– Mina dagar består av fängslande analytiskt arbete. Det kan innehålla allt från att bestämma en byggnadsstommes verkningssätt till att ta fram yttre laster, eller att bestämma armering i pelare och balkar, samt hur dessa ska svetsas, skruvas eller gjutas ihop. Den framtida drömmen är egentligen bara att bli bättre på beräkningar och kanske läsa vidare till civilingenjör, säger han. 

Vad tycker du om Malmö högskola?

– Jag tycker att Malmö högskola är en bra högskola. Det finns ett brett utbud av utbildningar och kurser. Vad beträffar byggingenjörsutbildningen så finns det möjlighet att ändra inriktning, vilket jag anser är en klar fördel med programmet. Lärarna är ytterst hjälpsamma och ställer alltid upp. Dessutom tycker jag om lokalerna på högskolan, speciellt förtjust är jag i Orkanen, säger han. 

Att välja rätt är inte helt lätt

Anna Lindahl, ByggingenjörDrömmen om att bli arkitekt ledde in Anna Lindahl på Byggingenjörsprogrammet. Tidigare hade hon funderat på att läsa till civilingenjör i Lund med inriktning på väg och vatten, men ändrade sig när hon hittade utbildningen på Malmö högskola. Nu har Anna helt andra planer för sin framtid än arkitektur och ett intresse för konstruktionsteknik har växt fram under utbildningens gång.

Inriktning efter intressen

En fördel med programmet, enligt Anna, är att det inte är hugget i sten. Det finns möjligheter att ändra inriktning längs vägen om ens intressen förändras. Till en början läste Anna inriktningen teknik och arkitektur men bytte till byggteknik. 
– Lärarna har även varit hjälpsamma under hela programmet och ställde alltid upp om vi hade frågor, behövde hjälp eller ville bolla idéer. 
– Under utbildningen fick vi bra insikt i branschen genom studiebesök på olika arbetsplatser, både på kontor och ute på fältet. Det var väldigt bra för att få en uppfattning om hur det faktiskt går till i verkligheten och få ett hum om tänkbara arbetsområden för framtiden. Erfarenheten från studiebesöken gjorde det även lättare vid tentorna, att sätta saker och ting i en kontext.

Utbildningen har inneburit en hel del grupparbeten, något som Anna tycker är viktigt eftersom det ser ut så i branschen. Ute på olika arbetsplatser jobbar flertalet yrkesroller tillsammans i grupp; Konstruktörer, arkitekter och VVS:are är ofta involverade i samma processer. 

Masterutbildning och halvtidsjobb

Efter den treåriga utbildningen valde Anna att läsa vidare på en masterutbildning. Studiemotivationen fanns kvar och studentlivet var roligt. Samtidigt som masterutbildningen arbetar Anna halvtid på StruSoft AB, där hon säljer Konstruktions- och energiberäkningsprogram. Drömyrket arkitekt har nu ändrats till projektledare.

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna höst 2016

Programkod:
THBYA version 1
Engelsk benämning:
Bachelor of Science in Building Engineering
Undervisningsspråk:
Svenska och engelska
Inrättandedatum:
20 februari 2016
Fastställandedatum:
29 februari 2016
Beslutande instans:
Fakulteten för teknik och samhälle
Gäller från:
29 augusti 2016

Förkunskapskrav

  • Projekt- och produktionsledning 180 hp
    Grundläggande behörighet + Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c.
  • Byggteknik 180 hp
    Grundläggande behörighet + Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c.
  • Teknik och arkitektur 180 hp
    Grundläggande behörighet + Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c.

Upplägg

I utbildningen betonas förståelsen för helheten av byggprocessen - från utveckling av en idé, färdigställande och underhåll, till en omfattande ombyggnad eller slutlig rivning. Under de två första åren läses gemensamma kurser varvid studenten utvecklar dels en allmän kunskap om styrmedel såsom lagar, ekonomin och miljöaspekter dels kunskaper om och färdigheter i byggandets planering, teknik och produktion kompletterat med en ändamålsenlig bas av naturvetenskap och matematik. Utbildningen tar sin utgångspunkt i helheter och övergripande kurser, med en allt mer differentierad och förfinad förståelse för helheter och deras delar. Användning av IT-teknik för hantera, generera och kommunicera information är liksom tanken kring ett hållbart byggande något som följer studenten under utbildningen.

Utbildningen utgår från ett studentaktivt lärande i olika former där studenten utvecklar sin ämnesmässiga kompetens och sin professionella identitet som ingenjör liksom förmågan till och vana vid att arbeta såväl självständigt som i grupp. Undervisningen sker genom föreläsningar, övningar, seminarier, laborationer, studiebesök, projektarbeten och handledning. Under utbildningen har studenten kontinuerligt kontakt med arbetslivet, bland annat i form av studiebesök, projektarbeten och gästföreläsningar. Ett branschnätverk finns med representanter från en bred avnämarkrets, bland andra arkitekter, teknikkonsulter, projektledningskonsulter, fastighetsbolag och entreprenörer.

Under det tredje året kan kurser inom tre områden väljas: byggteknik, projekt- och produktionsledning samt arkitektur och teknik. De valbara kurserna läses termin 5. En kurs ges under förutsättning att tillräckligt många sökande finns. Under det tredje året görs även ett examensarbete.

Innehåll

Kurser inom programmet

För programtillfälle med start Höst 2016:
Höst 2016 - Termin 1
Vår 2017 - Termin 2
Höst 2017 - Termin 3
Vår 2018 - Termin 4
Höst 2018 - Termin 5
Vår 2019 - Termin 6
Under termin 5 läses valbara kurser om 22,5 hp.

Lärandemål

Högskolelagen
Utbildning ska utveckla studenternas
  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet
Inom utbildningsområdet ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
  • följa kunskapsutvecklingen
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området

Högskoleförordningens examensbeskrivning
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

Kunskap och förståelse
Studenten ska
  • visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
  • visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap

Färdighet och förmåga
Studenten ska
  • visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information
  • visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska
  • visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
  • visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

Lokala mål för utbildningen vid Malmö högskola
Allmänna
Utöver de nationella målen inom teknikområdet (byggteknik) ska studenten
  • visa ett brett kunnande om och förståelse för byggandet som en samhällsprocess - från idé, utredning, planering, utformning och produktion av den fysiska miljön till drift och förvaltning
  • visa medvetenhet om att ingenjörskunnande ingår i ett multidisciplinärt sammanhang med behov av såväl helhetstänkande som ämneskunskaper med djup och bredd
  • visa kunskap om den informationsproduktion och de informationsflöden som äger rum i byggprocessens olika skeden
  • kunna redogöra för byggnadsverks uppbyggnad och analysera funktioner, krav och frågeställningar som styr valet av lösningar
  • ha goda kunskaper om och färdigheter i datorbaserade hjälpmedel och andra förekommande verktyg för stöd i ingenjörsarbetet
  • kunna söka och värdera information samt använda facklitteratur och begrepp på även andra språk än svenska, företrädesvis engelska
  • visa en fördjupad kunskap och färdighet inom området för de valda kurserna

Examen

Högskoleingenjörsexamen.
Högskoleingenjörsexamen i byggteknik.
Bachelor of Science in Building Engineering.

Övrigt

För behörighet till årskurs 2 respektive 3 ska antalet fullgjorda högskolepoäng vara minst 40 respektive 90 inom programmet.

Tillträde till respektive kurs specificeras genom behörigheten.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Dorota Gorna, studievägledare
Telefon: 040-66 57037
E-post: dorota.gorna@mah.se

Kristina Olsson, studieadministratör
Telefon: 040-66 57610
E-post: kristina.olsson@mah.se

Rolf Andersson, programansvarig
Telefon: 040-66 58181
E-post: rolf.andersson@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för teknik och samhälle på institutionen Medieteknik och produktutveckling