Kriminologiprogrammet

Program - grundnivå - 180 hp

Översikt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik B. Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Matematik 2a / 2b / 2c.

Meritpoäng inför urval enligt Områdesbehörighet 4/A4

Urval:

betyg 66% högskoleprov 34%

Beskrivning

Att förstå brottslighetens orsaker är nödvändigt för att utveckla strategier som kan förebygga brott. På arbetsmarknaden finns idag en stor efterfrågan på kunskap i kriminologi inom prevention och intervention inom områdena brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa.

Innehåll

Kriminologiprogrammet är en flervetenskapligt grundad utbildning som bygger på samarbete över traditionella ämnesgränser. Utbildningen är i huvudsak teoretisk, har en stark forskningsanknytning, och studenterna lär sig att identifiera och studera problem samt att föreslå lösningar på dessa. Teoretiska och metodologiska kurser ger dig grundläggande kunskap och en nödvändig förståelse för orsakerna till brott och utsatthet för brott. Den teoretiska kunskapen kopplas också tydligt till olika praktiska tillämpningsområden som brottförebyggande- och trygghetsskapande arbete. På så sätt ger utbildningen en konkret förberedelse för arbetslivet. Under fjärde terminen utvecklar du din kunskap om hur kriminologisk teori och metod kan tillämpas inom olika verksamheter och organisationer.Du får då också kontakt med verksamheter där kriminologisk kunskap är efterfrågad.

Undervisningen på kriminologiprogrammet bedrivs i nära samarbete med högskolans starka forskning på området.Samarbete med organisationer utanför högskolan

Samarbete med organisationer utanför lärosätet

– Studenterna har efterfrågat möjligheten att tillämpa sin kunskap ute i verksamheter som också är potentiella arbetsgivare, berättar Caroline Mellgren, programansvarig.

Inom ramen för kursen i tillämpad kriminologi får de möjlighet att göra just detta. Det kan handla om att kartlägga problemnivån i ett område, att göra en fördjupad trygghetsundersökning eller planera brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Allt i nära samarbete med och på uppdrag av olika verksamheter som kommun, polis, företag eller organisationer.

– Arbetsgivare börjar nu känna till våra kriminologistudenter och därför ville vi ta detta ett steg längre och ytterligare stärka samarbetet med aktörer utanför högskolan. Vi har även tecknat en samverkansöverenskommelse med Polisområde Malmö som innebär möjligheter för polisen att ta del av aktuell forskning och en chans för kriminologistudenter att omsätta sina teoretiska kunskaper i skarpa projekt, särskilt inom ramen för examensarbetet som skrivs på termin 6. 

Stor efterfrågan på kunskaper inom kriminologi

På arbetsmarknaden finns idag en växande efterfrågan på kunskap inom det kriminologiska området. Som kriminolog kan man vara verksam som tex utredare, rådgivare eller analytiker på områden där olika professioner förväntas samverka runt frågor som rör kriminalitet, utsatthet, missbruk och psykisk ohälsa. Det finns även möjligheter att arbeta som forskare och lärare vid universitet och högskolor.

Tänkbara arbetsplatser:

  • Högskolor/universitet
  • Polisen
  • Kommuner
  • Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)
  • Brottsförebyggande rådet, BRÅ  
  • Lokala brottsförebyggande råd 
  • Ungdomsstyrelsen
  • Kriminalvården
  • Socialtjänsten

Intervjuer

Athina har fått upp ögonen för forskning under studietiden

athina_brunner_200x250

– Jag har alltid varit intresserad av mänskligt beteende och framförallt varför vissa personer
väljer att begå brott. Man kan säga att jag är lite ”nerdig”. Redan när jag gick på gymnasiet läste jag förundersökningsprotokoll och tittade mycket på dokumentärer om seriemördare och andra extrema fall.

Athina Brunner läser sista året på Kriminologiprogrammet. Under studierna har hon blivit väldigt intresserad av att analysera hur miljön i ett bostadsområde där man växer upp påverkar människor och deras beteende.

– Ämnet är väldigt komplext och det intresserar mig ännu mer nu än när jag sökte in till programmet. Vi läser både sociologi, psykologi och beteendevetenskap. Första året var det mest olika kriminologiska teorier som vi tittade närmre på medan det sista året är främst inriktat på metod där vi går lite djupare in på hur man lägger upp och planerar forskning/utvärderingar men även hur man är kritisk mot dessa. 

På gymnasiet läste Athina mediaprogrammet och intresserade sig för fotografi något hon först tänkt fortsätta med.

– Jag var intresserad av att fota utsatta områden och visa mörka sidor av samhället på ett vackert sätt. Det gick bra och mina lärare uppmuntrade mig och tyckte att jag hade talang. Men jag tyckte det var ett osäkert yrkesval.

Så kameran fick hamna på hyllan ett tag. Tack vare starkt stöd från sin familj valde Athina istället att satsa på akademiska studier.

– Min pappa hjälper mig på så många sätt genom att lyssna på hur jag diskuterar om kriminologiska teorier och samhällsfrågor. Han är den som verkligen tror på mig tillsammans med min syster och mamma.

Forskningskarriär lockar
Och mer studier kan det bli för Athina som har fått upp ögonen för forskning under studietiden 

– Hela programmet är väldigt forskningsanknutet och våra lärare brinner verkligen för sina ämnen som de undervisar i. De är väldigt engagerade och det har påverkat mig. Jag skulle gärna vilja fortsätta och forska inom området. Jag gillar det vetenskapliga, att analysera, ta reda på mer fakta och hitta samband och samtidigt vara källkritisk.

 

Civilutredare på polisen – ett riktigt drömjobb!

pontus_kruger_200x250

Pontus Krüger var en i första kullen studenter som tog examen från Kriminologiprogrammet på Malmö högskola som startades 2010. Innan han sökte in hade Pontus hunnit med att plugga teknisk matematik på Chalmers, sökt in på Polishögskolan och jobbat lite.

– Jag är naturvetare i grunden och trodde först att jag ville bli ingenjör sen har jag alltid haft tankar på polisyrket framförallt som utredare. Jag sökte till polisutbildningen ett par gånger och ett tag funderade jag även lite på psykologyrket.

Men det var först när Pontus hittade information om Kriminologiprogrammet alla bitar föll på plats.

– Jag har alltid varit nyfiken och tyckt det var väldigt roligt att utreda olika saker. Programmet uppfyllde det jag var ute efter. Det bästa med utbildningen var att alla ämnen vi läste intreserade mig. Jag är väldigt nöjd med utbildningen.

C-uppsatsen om penningtvätt ledde till jobb

När det var dags att skriva C-uppsatsen ville Pontus ha en praktisk förankring och fick kontakt med Polismästaren på Länskriminalpolisen som ville ha hjälp att titta på frågeställningen; Var tar pengarna vägen efter penningtvätt? 

– Jag fick analysera 100 domslut för att definiera vem det typiska brottsoffret var såväl som förövaren.

Uppsatsen uppskattades och ledde Pontus till att han fick jobb direkt efter examen på Kronofogden där han fick utreda skuldsatta, fatta beslut och verkställa besluten för att driva in medel.

Sedan i augusti 2016 jobbar Pontus Kreuger som civil utredare av bedrägeribrott på Länskriminalen i Kristianstad.

– Jag lever min dröm. Redan när jag sökte in till Polisen var jag ute efter utredningsarbete. Jag gillar att hitta samband och analysera fall. I mitt nuvarande jobba får jag lägga upp strategier inför mina egna förhör.

– Jag har också blivit väl mottagen som civilutredare av poliser bättre än jag hoppats på.

 

Ett tips kanske inte säger så mycket i sig självt 

Melda

Ett starkt intresse för att upptäcka samband och se mönster gjorde att kriminologen Melda Halilovic sökte sig till polisen. Idag jobbar hon som brottssamordnare på Länskriminalen i Skåne med uppdrag att lösa seriebrottslighet.

I Meldas arbetsgrupp på åtta personer är hälften poliser och resten civilanställda akademiker. Deras uppdrag är att hitta eventuella samband mellan olika brott och koppla dem till en och samma gärningsman eller grupp av gärningsmän.

 – Vi jobbar mycket med bostadsinbrott med det kan egentligen vara vilka brott som helst så länge de ingår i en serie, berättar Melda Halilovic.

För att reda ut brott tar hon och hennes kollegor hjälp av polisens anmälningssystem och tips från allmänheten.
 Melda Halilovics arbetsgrupp tar fram rapporter och presenterar resultaten för andra avdelningar, som därefter beslutar om operativa insatser som utredning eller spaning.

 – Polisiära metoder har alltid intresserat mig. Ett tips kanske inte säger så mycket i sig självt, men när vi tittar på det och kopplar ihop med andra källor blir pusselbitarna så småningom en klar och tydlig bild.

Vid sidan om studierna jobbade Melda extra på polisens kontaktcenter i Malmö, där hon tog emot tips och anmälningar. Hon skrev sin kandidatuppsats om gärningsmannaprofilering och när hon läst färdigt kandidatprogrammet sökte hon sitt nuvarande jobb.

 – Polismyndigheten är en väldigt komplex organisation och det finns många utvecklingsmöjligheter. Men jag kan också tänka mig att jobba inom någon annan myndighet en dag, som inom kriminalvården eller ekobrottsmyndigheten. 

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna höst 2017

Annan termin:

Programkod:
VGKRK version 4
Engelsk benämning:
Criminology, Bachelor´s Programme
Undervisningsspråk:
Svenska och engelska
Inrättandedatum:
01 oktober 2009
Fastställandedatum:
21 januari 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
28 augusti 2017

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik B. Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Matematik 2a / 2b / 2c.

Upplägg

Utbildningen leder till kandidatexamen i kriminologi efter fullgjorda kursfordringar för terminerna 1-6.

Tillträde till efterföljande termin

För tillträde till termin 3 krävs kurs KG111B. För tillträde till termin 5 krävs kurs KG131B. För tillträde till termin 6 krävs kurs KG131B samt kurser omfattande minst 60 hp inom det samhälls-, beteende- eller medicinska området.

Tillgodoräknande av kurser

Tillgodoräknande prövas i enlighet med föreskrifterna i 6 kap 6-8 §§ Högskoleförordningen (1993:100).

Examination

Examinationen genomförs enligt beskrivning i respektive kursplan.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen för viss kurs eller del av kurs, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betyg

Som betyg används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd i enlighet med föreskrifterna i 6 kap 18-19 §§ Högskoleförordningen (1993:100).

Examens- och kursbevis

Examens- och kursbevis utfärdas i enlighet med föreskrifterna i 6 kap 9-11, 20 §§

Högskoleförordningen (1993:100).

Examen

Kandidatexamen.

Lärandemål

Mål för utbildning på grundnivå

1 kap 8 § Högskolelagen (1992:1434)

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,

- följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för kandidatexamen i kriminologi

Högskoleförordningen (1993:100)

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen i kriminologi skall studenten

- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet kriminologi, inbegripet kunskap om

kriminologins vetenskapliga grund,

- visa kunskap om kriminologiska och andra tillämpliga metoder,

- visa fördjupad kunskap inom det brottspreventiva området samt orientering om aktuella kriminologiska forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen i kriminologi skall studenten

- visa förmåga att söka, samla, värdera, och kritiskt tolka relevant information i kriminologiska problemställningar samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer av relevans för utveckling av kriminologi som teoretiskt och praktiskt fält,

- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem inom det kriminologiska området samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar inom det kriminologiska området i dialog med olika grupper, och

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom kriminologiskt relevanta verksamhetsfält.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen i kriminologi skall studenten

- visa förmåga att inom det kriminologiska området göra bedömningar och utredningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt om den kriminologiska kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom det kriminologiska området och att utveckla sin kompetens inom detta område.

Självständigt arbete (examensarbete)

För kandidatexamen i kriminologi skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett examensarbete om 15 högskolepoäng.

Lokal profil

Kandidatprogrammet i kriminologi vid Malmö högskola är profilerat mot utbildning av analytiker, rådgivare i brottspreventiva frågor, utredare och utvärderare inom områden där kriminologisk kunskap är relevant. Det gäller exempelvis verksamhetsområden inom kriminalvården, socialtjänsten, psykiatrin och rättsväsendet – områden där olika professioner förväntas samverka runt frågor som rör kriminalitet, missbruk och psykisk hälsa. Ett uttalat mål är att teoretisk och empirisk kunskap ska kopplas till verksamheternas behov. Kriminologin vid Malmö högskola är en vetenskap där individ och samhällsnivå – och därmed olika kunskapsområden integreras. Programkonstruktionen främjar därmed studenternas förmåga att utveckla en gränsöverskridande handlingskompetens med en flervetenskaplig och flerprofessionell profil.

Pedagogisk grundsyn

Utbildningen syftar till en integration mellan kunskapsområden samt mellan teoretiska och tillämpade/praktiska moment. De teoretiska studierna syftar till att studenten utvecklar både en förståelseram och analytiska redskap för tillämpningar inom det kriminologiska verksamhetsfältet.

Utgångspunkten för undervisningen är att såväl fortsatta studier som framtida yrkesverksamhet bygger på studentens förmåga till självständig kunskapsutveckling samt förmåga att samla in, bearbeta och kritiskt granska texter och annan information. Det pedagogiska arbetet syftar till att studenten utvecklar dessa förmågor genom ett aktivt deltagande i och ansvarstagande för både sin egen och andra studenters kunskapsutveckling.

ante

Examen

Kandidatexamen.
Efter genomfört utbildningsprogram är examensfordringarna för kandidatexamen uppfyllda. Malmö högskola utfärdar examensbevis efter ansökan.

I examensbeviset anges benämningen Kandidatexamen med huvudområdet kriminologi. I den engelska översättningen anges Degree of Bachelor of Science with a Major in Criminology.

Kontakt

Mer information om utbildningen

Johanna Backman, studievägledare
Telefon: 040-66 57817
E-post: johanna.backman@mah.se

Maria O´Driscoll, studieadministratör
Telefon: 040-66 57968
E-post: maria.odriscoll@mah.se

Caroline Mellgren, programansvarig
Telefon: 040-66 57941
E-post: caroline.mellgren@mah.se


Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Kriminologi