Kriminologi I

Kursen erbjuds ej.

Du kan hitta vårt nuvarande utbud på http://edu.mau.se.
Har du frågor om kursen kontakta institutionen, se Kontakt.

 

Sammanfattning

Kursen behandlar såväl historiska som moderna perspektiv på ämnet kriminologi och ger en flervetenskaplig utgångspunkt för beskrivning och analys av brottslighet och andra former av avvikande beteende. Vidare behandlas beskrivningar av brottslighetens omfattning, utveckling och mönster samt olika metoder att studera brottslighet och andra former av avvikande beteende. En genomgång av samhällets kriminal- och socialpolitiska system ingår också.

Behörighetskrav

Kursens förkunskapskrav är grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 4: Engelska B, Matematik C och Samhällskunskap A. Med undantag av Matematik C istället Matematik A och ingen Samhällskunskap A krävs.

Urval:

högskolepoäng 20% betyg 40% högskoleprov 40%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2010

Kurskod:
HS112A version 1,4
Engelsk benämning:
Criminology, 30 ECTS credits
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Kriminologi
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Inrättandedatum:
15 mars 2007
Fastställandedatum:
29 juni 2010
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
01 september 2010
Ersätter kursplan fastställd:
18 augusti 2009

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna förvärvar grundläggande kunskaper om studiet av brottslighetens utveckling och mönster på samhälls-, grupp- och individnivå samt om olika teoretiska förklaringsmodeller och faktorer som påverkar antisocial och kriminell utveckling.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Kursens förkunskapskrav är grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 4: Engelska B, Matematik C och Samhällskunskap A. Med undantag av Matematik C istället Matematik A och ingen Samhällskunskap A krävs.

Lärandemål

Kursen innehåller tre delkurser.

1. Allmän kriminologi, 15 hp
Lärandemål
Efter avlutad kurs skall studenten kunna:
- redogöra för kriminologisk teoribildning utifrån individuella skillnaders betydelse för individers brottsbenägenhet, den sociala miljöns roll för brottshandlingar, samspelet mellan individers brottsbenägenhet och brottsalstrande egenskaper i den sociala miljön,
- redogöra för sociala och situationella ansatser i det brottsförebyggande arbetet,
- beskriva avskräckningens roll i brottsprevention,
- beskriva den svenska brottsutvecklingen och internationella jämförelser av -brottslighet och brottsutveckling,
- redogöra för individers brottutveckling (kriminella karriärer) och deras karakteristika,
- beskriva brottslighetens geografiska variationer mellan olika miljöer och platser, och
- redogöra för olika perspektiv på ungdomsbrottslighet.

2. Metod, 7 hp
Efter avlutad kurs skall studenten kunna:
- beskriva grundläggande principer och tillvägagångssätt i kriminologisk forsknings- och utredningsarbete,
- kritiskt granska upplägg till kvalitativa och kvantitativa studier,
- granska och resonera kring enkät- samt intervjufrågor i både kvalitativ och kvantitativa studier, och
- tolka och dra egna slutsatser från enklare statistiska analyser.

3. Uppsats, 8 hp
Efter att ha genomgått uppsatskursen förväntas du som student att ha en bättre förmåga att uttrycka dig i skrift och att ha förmågan att formulera en problemställning och förhålla dig kritisk till teori och metod som du avser att använda för att besvara din problemställning.

Efter avslutad kurs skall studenterna kunna:
-diskutera och analysera kunskaper om ämnet kriminologi i ett historiskt och ett modernt perspektiv,
-förstå vikten av en flervetenskaplig utgångspunkt för beskrivning och analys av brottslighet och andra former av avvikande beteende,
-förstå och kritiskt reflektera över beskrivningar av brottslighetens omfattning,
utveckling och mönster, och
-visa färdigheter i olika metoder att studera brottslighet och andra former av avvikande beteende.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Bedömningen av studenternas prestationer i delkurs 1 och 2 sker utifrån obligatoriska enskilda skriftliga tentamina samt obligatoriska skriftliga och muntliga uppgifter, varvid förklaringar och argumenteringar tillmäts särskild betydelse. Delkurs 1 examineras genom två delmoment om 8 resp 7 hp. I delkurs 3 sker bedömningen av den uppsats som studenterna skriver samt förmågan att försvara den egna och opponera på andras uppsats.

Student som underkänts ges möjlighet till omtentamen i enlighet med fastställd utbildningsplan samt aktuell studiehandledning.

Rätt till omtentamen
Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledningen fastställda tider.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen innehåller 3 delkurser.

Allmän kriminologi, 15 hp
Delkursen ger en allmän introduktion till det mångvetenskapliga ämnet kriminologi. Särskild vikt läggs vid ämnets historik och begreppet avvikande beteende samt brottslighetens utveckling, mönster och orsaker. Vidare behandlas ämnets teoretiska perspektiv och utgångspunkterna för samhällets åtgärder mot brott till vilket knyts grunder i kriminalpolitik och socialpolitik. Brottslighetens internationalisering berörs liksom myter och sanningar i media och populärlitteratur. Innehållet delas in i två delmoment (1) kriminologisk teori och brottsprevention (8 hp) och (2) kriminologiska teman: en översikt (7 hp).

Metod, 7 hp
Delkursen behandlar olika metoder för att studera brottslighet och andra former av avvikande beteenden. Hit hör hanteringen av kriminalstatistik, registerstudier, observationsstudier samt intervju-, enkät- och utvärderingsmetodik. Stor vikt läggs vid ett kritiskt förhållningssätt till gängse beskrivningar av brottsligheten.

Uppsats, 8 hp
Delkursen ska ge studenterna möjlighet att i grupper om 3-4 studenter själva formulera en avgränsad problemställning och utgå från något/några perspektiv från första delkursen samt någon/några metodansatser från metodkursen.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, individuella arbetsuppgifter samt försvar av och opposition på uppsats. Obligatoriska moment framgår av studiehandledningen och schema.

Betygsgrader

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Allmän kriminologi

Andershed, H & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia, 238 sidor.

BRÅ (2008). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Brå-rapport 2008:23.

Dolmén. L. (2001). Brottsligheten i olika länder. BRÅ-rapport 2001:18. 45 sidor.

Eriksson, L. & Estrada, F. (2007). Ungdomar och brott i Sveriges län 1995-2005. Brå-rapport 2007:30.
40 sidor.

Estrada, F. (2001). Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41:639-655.

Farrington, D. P. (1992). Criminal career research in the United Kingdom. British Journal of Criminology, 32: 521-536.

Kiviviouri, J. & Salmi, V. (2005). Trends of self-reported juvenile delinquency in Finland, 1995-2004.

Lilly, J.R., Cullen, F.T. & Ball, R.A (2007) Criminological Theory: Context and Consequences (4th edition). Thousand Oaks: Sage Publications.

Martens P.L. (1993). An ecological model of socialisation in explaining offending. In Farrington, D.P., Sampson R. J., & Wikström P-O. (Eds.), Integrating individual and ecological aspects of crime.
Brå-report 1993:1. 52 sidor.

Sampson, R. J. (2006). How does community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. In Wikström, P-O & Sampson RJ (eds.),
The explanation of crime: Context, mechanisms and development. Cambridge: Cambridge University Press.

Svensson, R. (2000). Strategiska brott. Vilka brott förutsäger en fortsatt brottskarriär?
Brå-rapport 2000:3.

Svensson, R. (2006). Ungdomar och brott 1995-2005.
BRÅ-rapport 2006:7, 40 sidor.

Torstensson Levander, M. (2008) Stadsdelens betydelse för ohälsa och sociala problem. I Östman, M (ed.),
Migration och psykisk ohälsa. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. FoU-rapport 2008:3.

Wikström P-O (2006). Individuals, Settings and Acts of Crime. Situational Mechanisms and the Explanation of Crime. In Wikström P-O & Sampson Robert. J. (Eds.)
The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge. Cambridge University Press. 46 sidor.

Wikström, P-O. (2007). Deterrence and Deterrence Experiences. Preventing Crime Through the Fear of Consequences. In S. G. Shoham (ed.),
International Comparative Handbook of Penology and Criminal Justice. Boca Raton. Fl. CRC Press. 32 sidor.

Wikström, P-O. & Sampson, R. J. (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. In B. B. Lahey, T. E. Moffitt, A. Caspi (eds.),
The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press. 30 sidor.

Wikström P-O & Butterworth D. (2006).
Adolescent Crime. Individual Differences And Lifestyles. Collumpton. Willan Publishing. 281 sidor.

Wikström P-O & Trieber K. (2007)
The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology 4:237-264.

Wikström, P-O & Torstensson, M (1996).
Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. 125 sidor.

Wikström, PO, Torstensson, M & Dolmén L (1997). Lokala problem, brott och trygghet i Gävleborgs län, Polishögskolan.
Forskningsenheten//, 1997:1, 130 sidor.

Vetenskapliga artiklar tillkommer.

Metod

Jacobsen, D.I. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring: Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur, ca 300 sidor.

Roxell, L., & Tiby, E. (2006). Frågor, fält och filter: Kriminologisk metodbok. Studentlitteratur, ca 300 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: http://www.codex.vr.se/

Ca 200 sidor vetenskapliga artiklar.


Referenslitteratur

Brå. (2006). Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca. 150 s. >http://www.bra.se/extra/faq/?action_question_show.349.0.=1&module_instance=2<

Uppsats

Litteratur bestäms i samråd med handledare.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering (formativ) genomförs efter varje delkurs slutförande. För delkurs 1 sker även en temperaturtagning (summativ) Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Kriminologi.

Mer information om utbildningen

Robert Svensson, kursansvarig
Telefon: 040-6657781