Lärarutbildning, yrkesinriktade karaktärsämnen

Programmet erbjuds ej.

Du kan hitta vårt nuvarande utbud på http://edu.mau.se.
Har du frågor om programmet kontakta institutionen, se Kontakt.

 

Sammanfattning

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt Engelska A, Matematik A, Samhällskunskap A och Svenska B/Svenska 2B.
Minst 3 års kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet på heltid förlagd i huvudsak under de senaste fem åren. Alternativ för sökande verksamma som lärare i yrkesämne i gymnasieskolan; Minst 3 års kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet på heltid som lärare i yrkesämne inom det egna yrkesområdet.

Urval:

betyg 66% högskoleprov 34%

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna vår 2010

Programkod:
LGLAY version 2,1
Engelsk benämning:
Teacher education
Undervisningsspråk:
Svenska och engelska
Inrättandedatum:
31 augusti 2001
Fastställandedatum:
16 september 2009
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
16 september 2009
Ersätter utbildningsplan fastställd:
13 mars 2009

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt Engelska A, Matematik A, Samhällskunskap A och Svenska B/Svenska 2B.
Minst 3 års kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet på heltid förlagd i huvudsak under de senaste fem åren. Alternativ för sökande verksamma som lärare i yrkesämne i gymnasieskolan; Minst 3 års kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet på heltid som lärare i yrkesämne inom det egna yrkesområdet.

Upplägg

Lärarutbildning – yrkesinriktade karaktärsämnen 180 högskolepoäng – sammanhållna studier inom ett program som omfattar 180 högskolepoäng. Här ingår verksamhetsförlagd tid som är förlagd till partnerskolor. (Studenter som läser på distans eller på halvfart kan under vissa omständigheter placeras på andra skolor). Inom detta alternativ utbildas lärare för gymnasieskolans yrkesinriktade karaktärsämnen med inriktning mot bygg-, fordons-, industri-, el och elektronik-, energi-, hantverks-, livsmedels och restaurangprogram.

Utbildningen ger ett helhetsperspektiv på lärande och utveckling samt lärarrollens allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena i utbildningen omfattar pedagogiska frågor som är angelägna för alla lärare t.ex. barns och ungdomars utveckling och lärande, samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, undervisning och kulturfrågor. Sambandet mellan yrkeserfarenhet och den framtida yrkesrollen som lärare tydliggörs i utbildningen.
De yrkesteoretiska studierna inleds med inriktning mot yrkesfacklig breddning. Studierna omfattar frågor av vikt för det egna yrkesområdet men syftar också till kännedom om yrkesområden med nära anknytning till det egna. Därefter fördjupas de yrkesteoretiska studierna inom det egna yrkesområdet i vilka den analytiska förmågan kring utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter inom yrket betonas.

På innehållet i kurserna läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

Uppläggning
Programmet är upplagt för utbildning av lärare med inriktning mot gymnasieskolans yrkesförberedande bygg-, fordons-, industri-, el och elektronik-, energi-, hantverks-, livsmedels- och restaurangprogram och har arbetslivserfarenhet från det yrkesområde som motsvarar det yrkesförberedande program mot vilken examen riktas.

Utbildningen består av kurser där vissa har ett innehåll som är gemensamt medan andra har ett innehåll som är relaterat till studentens ämnesinriktning.

En kurs omfattande 15hp ligger på avancerad nivå.

Utbildningen utformas med kontinuerlig anknytning till verksamheten i gymnasieskolan eller vuxenutbildningen. Den verksamhetsförlagda delen omfattar minst 29 högskolepoäng.

Utbildningen innehåller ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng på grundnivå under utbildningens avslutande termin.

De ingående kurserna skall innehålla en sådan vetenskaplig progression att de förbereder för de krav som det självständiga arbetet ställer.


Examination
Examinationen utformas utifrån de syften och mål som anges för kurserna.

Examinationen integrerar prestationerna i både de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna. Denna examination utformas i en tillämplig progression över terminerna och utformas för att ge underlag för en helhetsbedömning av studentens lämplighet för läraryrket. Examinator utses av högskolan. Partnerskolan medverkar i examinationen i de verksamhetsförlagda delarna.

I kurserna under termin fyra och sex innehållande verksamhetsförlagd tid används för den verksamhetsförlagda tiden betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd skall även den verksamhetsförlagda tiden vara bedömd som Väl Godkänd. I kurserna under termin ett innehållande verksamhetsförlagd tid används enbart betygen Godkänd och Underkänd för den verksamhetsförlagda tiden. I dessa kurser sätts kursbetyget Godkänd eller Väl Godkänd utifrån betyget i den högskoleförlagda delen. Ingen del får dock vara underkänd.

Studenten skall under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörd/a lärare i skolan och på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens.

Om tveksamhet uppstår om en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen eller dennes lämplighet för yrket skall snarast genom vägledande samtal med berörd lärare och enhetsledning prövas om studenten skall avrådas att fortsätta utbildningen.

Innehåll

Kurser inom programmet

För programtillfälle med start Vår 2010:
Vår 2010 - Termin 1
Höst 2010 - Termin 2
Vår 2011 - Termin 3
Höst 2011 - Termin 4
Vår 2012 - Termin 5
Höst 2012 - Termin 6
Vår 2013 - Termin 7
Höst 2013 - Termin 8
Vår 2014 - Termin 9
Höst 2014 - Termin 10
Vår 2015 - Termin 11
Höst 2015 - Termin 12
  • Se kommentar nedan
Förändringar i kursförteckningen enligt beslut diarienr LUT 51 - 2010 /541.

Lärandemål

Allmänna mål för lärarexamen
Utdrag ur Högskolelagen 2006:173
"Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete."

Utdrag ur SFS 2007:129
"För att få lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmet, förskoleklassens och skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer.
Kunskap och förståelse
För lärarexamen skall studenten
- visa sådan kunskap i ett ämne eller ämnesområde som krävs för den verksamhet som utbildningen avser inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund och om relevanta metoder inom verksamheten samt insikt om aktuella forskningsfrågor,
- visa kunskap om lärande och undervisning
- visa kunskap om läs- och skrivutvecklingens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och
- visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet.
För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år gäller dessutom att studenten skall
- visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och grundläggande matematikinlärning.
För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan gäller dessutom att studenten skall
- visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygsättning.

Färdighet och förmåga
För lärarexamen skall studenten
- visa förmåga att omsätta de kunskaper i ämnen eller ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, så att alla barn och elever lär och utvecklas,
- visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
- visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,
- visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
- visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och
- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden.

För lärarexamen omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng gäller dessutom att studenten skall
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För lärarexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att inom det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens inom det pedagogiska arbetet."

Nivåbeskrivningar inom och efter lärarexamen
Programmet för Lärarexamen innehåller kurser på både grundnivå och avancerad nivå. För kurserna på respektive nivå gäller följande krav, vilka tillgodoses genom utformning av lärandemål och examinationskrav i en tillämplig progression i de berörda kurserna.

Följande nivåbeskrivningar gäller efter avslutad grundnivå, dvs. efter tre års studier, respektive efter avslutad avancerad nivå, dvs. efter ytterligare två års studier. Det innebär att den avancerade nivån i de allra flesta fall avslutas efter lärarexamen.

Efter avslutad grundnivå ska studenten ha utvecklat sin förmåga att formulera och problematisera läraruppdraget och ha förmåga att omsätta sina insikter i praktisk handling.
Studenten ska
- uppvisa en god handlingskompetens i mötet med verksamhetens olika aktörer.
- ha relevanta ämneskunskaper och kunna göra välmotiverade ämnesdidaktiska val. Hon eller han ska också förmå analysera erfarenheter samt se konsekvenser av olika handlingsalternativ. Vidare ska studenten kunna kritiskt reflektera över och diskutera värderingar och traditioner bakom sin och andras praktik.
- ha utvecklat en nyfiken och sökande hållning till forskning inom det egna fältet. Vidare ska hon eller han kunna problematisera och kritiskt förhålla sig till sin och andras praktik genom att granska den i förhållande till olika teorier.

Efter avslutad avancerad nivå ska studenten ha vidareutvecklat sin förmåga att resonera om att reflektera över läraruppdraget och utbildningssystemet i termer av didaktiska, etiska och ideologiska konsekvenser i ett såväl nationellt som globalt perspektiv samt ha förmåga att omsätta sina insikter i praktisk handling.
Studenten ska
- kunna utforma strategier för att såväl självständigt som i samverkan med andra hantera komplexa situationer i verksamheten.
- ha gedigna ämneskunskaper och en ämnesdidaktisk kompetens som visar sig i att hon eller han förmår skapa framgångsrika lärandeprocesser och därmed goda betingelser för varje barns och elevs förmåga att lära och utvecklas. Vidare ska studenten kunna reflektera över och analysera sin egen och andras praktik som utgångspunkt för skolutvecklande arbete.
- ha förmåga att föra in forskningsfrågor i verksamheten och att göra verksamhetens frågor till föremål för forskning. Vidare ska studenten ha utvecklat ett vetenskapligt, självständigt förhållningssätt så till vida att hon eller han kan problematisera och kritiskt granska såväl teori som praktik i en medveten strävan att bidra till kunskapsutveckling.

Examen

Lärarexamen.

Lärarexamen erhålls om samtliga mål för utbildningen uppfyllts samt om följande villkor uppnåtts.

Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i gymnasieskolan, 180 högskolepoäng
- Omfattande relevant yrkesverksamhet
- Lärarutbildning 180 högskolepoäng

För att erhålla ovanstående examensprofil skall studenten ha genomfört verksamhetsförlagd del inom examensprofilens verksamhetsområde.

I examensbeviset anges de kurser som inräknas i Lärarutbildning 180 högskolepoäng samt titel på examensarbetet. Tidigare ämnesstudier alternativt dokumenterade yrkesämneskunskaper och färdigheter/kompetens som i en valideringsprocess av högskolan bedöms vara likvärdiga ingående yrkeskunskapskurser tillgodoräknas.

Kraven för Lärarexamen om 180hp uppfyller tillika kraven för Kandidatexamen i Utbildningsvetenskap med inriktning mot (fördjupningsämnets namn). Examensbevis kan utfärdas när Högskoleförordningens poängkrav är uppfyllda.

Övrigt

För att äga tillträde till nästkommande termin med verksamhetsförlagd del måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda del vara godkänd.

Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för den verksamhetsförlagda delen i en kurs.

Examensarbetet skall vara förberett för elektronisk publicering.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle.

Mer information om utbildningen