Lingvistik: Språk och samhälle, magisterprogram

Sammanfattning

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet för utbildning på avancerad nivå samt särskild behörighet:
- Kandidatexamen med huvudområde lingvistik eller med ett språkämne (svenska, engelska, franska, spanska, ryska, japanska, etc.) med språkvetenskaplig inriktning som huvudområde.
- Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande.

Urval:

högskolepoäng 100%

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna höst 2016, höst 2015

Programkod:
HALIG version 1
Engelsk benämning:
Linguistics: Language and Society, Master’s Programme (One-Year)
Undervisningsspråk:
Engelska
Inrättandedatum:
29 augusti 2014
Fastställandedatum:
29 augusti 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för kultur och samhälle
Gäller från:
31 augusti 2015
Ersätter utbildningsplan fastställd:
23 oktober 2013

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet för utbildning på avancerad nivå samt särskild behörighet:
- Kandidatexamen med huvudområde lingvistik eller med ett språkämne (svenska, engelska, franska, spanska, ryska, japanska, etc.) med språkvetenskaplig inriktning som huvudområde.
- Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande.

Upplägg

Programmet syftar till är att erbjuda studenter med en språkvetenskaplig grundexamen möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper och färdigheter på avancerad nivå. Programmets upplägg ger studenterna möjlighet att tillägna sig fördjupade kunskaper, färdigheter och förmågor inom det språkvetenskapliga området, samtidigt som de får tillfälle att utforska relevanta samhällsvetenskapliga teorier och metoder. Utifrån denna grund väljer studenten att specialisera sig inom ett område, och i sin magisteruppsats utforska en samhällsrelevant fråga. Genom detta tvärvetenskapliga angreppsätt vill vi skapa möjligheter för studenter att använda språkvetenskapen i samhällets tjänst. Nedan beskrivs några tänkbara fokusområden.
Identitet, grupp, samhälle, kultur
I alla mänskliga interaktioner spelar språklig kommunikation en central roll. Alla samhälleliga gruppbildningar bygger i stor utsträckning på språk och den roll språket har i att skapa gemenskap, dvs. skapa gemensamma attityder, värderingar och beteenden hos medlemmarna i en grupp eller i ett samhälle. Språkets centrala roll i gruppbildningar är relaterat till frågan om hur det språk man talar formar ens föreställningsvärld. Denna fråga har intresserat filosofer, psykologer och språkvetare genom tiderna och många har hävdat att den verklighet vi människor lever i är skapad i och genom det språk vi talar, även om insikten om detta inte ligger på ett medvetet plan. Varje enskilt språk kan sägas koda ett unikt kulturellt arv.
Hierarki, makt och konflikt
Språk är inte bara ett redskap för kommunikation, utan även ett redskap för maktutövning. Genom språkanvändning skapas distinktioner mellan olika grupper – mellan män och kvinnor, stadsbor och landsbygdsbor, rika och fattiga, infödda och invandrare etc. Härvidlag är fenomen som brytning, sociolekt, dialekt mm. intressanta, men också frågor om relationer mellan de olika grupper som inkluderas eller exkluderas genom olika former av språkanvändning (se identitet ovan).
Språkfrågor är ofta involverade i konfliktsituationer mellan majoriteten och olika minoritetsgrupper, i synnerhet då majoriteten ställer krav på minoriteterna att tillägna sig majoritetsspråket (t ex för tillträde till arbete, medborgarskap). Utifrån rådande ideologier formuleras både nationell språkpolitik och internationella konventioner som rör språkliga minoriteters rättigheter.
Migration
I det mångkulturella samhället är frågor som rör två- och flerspråkighet centrala. I Malmö i allmänhet och bland våra studenter i synnerhet är tvåspråkighet en daglig realitet. Stora krav ställs på samhälleliga institutioner för att kommunikationen skall fungera mellan människor med olika språkliga och kulturella bakgrunder. Tvåspråkighetsfrågor berör exempelvis språkattityder, andraspråksinlärning hos barn och vuxna, val av språk inom olika domäner och språkbyte. Som ett resultat av migration påverkas och förändras invandrarspråken på olika sätt. Ofta medför den nya situationen ett språkbyte inom loppet av en eller ett par generationer.
Genom samarbete med ett större antal samhällsvetenskapliga kollegor vid högskolan kommer vi att kunna erbjuda studenterna stora möjligheter att själva välja specialområdet för läskursen och magisteruppsatsen.
De första två kurserna (Lingvistik: Språkets uppkomst och förändring, Lingvistik: Språk och makt) behandlar språkets huvudfunktioner hos människan: att forma och upprätthålla social trygghet samt att förhandla maktförhållanden inom givna samhällen.
Därefter följer kurser i teori och metod, som innehåller både språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga element (Lingvistik: Språkvetenskapliga metoder, Språk- och kultursemiotik).
Andra terminen inleds med en kurs i konstruktionsgrammatik (Lingvistik: Språkets skapande kraft), som utgör den allra senaste språkvetenskapliga förklaringsmodellen för hur vi lagrar, producerar och förstår språk.
Samtidigt pågår en läskurs som syftar till att ge studenten möjlighet att fördjupa sig inom området för magisteruppsatsen (handledning i smågrupper, seminarier där studenterna presenterar muntligt, diskuterar samt skriver papers).
Avslutningsvis skrivs magisteruppsatsen inom det valda området, under handledning av en språkvetare och en samhällsvetare.
Nedan följer en tabell över ingående delkurser och deras placering inom utbildningen:
Termin 1
Lingvistik: Språkets uppkomst och förändring
7,5 hp (LI611L)
Lingvistik: Språk och makt
7,5 hp (LI616L)
Språk- och kultursemiotik
7,5 hp (LI621L)
Lingvistik: Språkvetenskapliga metoder
7,5 hp (LI626L)
Termin 2
Läskurs Litteraturöversikt
7,5 hp (LI631L)
Lingvistik: Språkets skapande kraft
7,5 hp (LI636L)
Lingvistik: Examensarbete för magisterexamen
15 hp (LI651L)
Följande kurser är huvudområdeskurser och ingår i examensfordringarna för magisterexamen i lingvistik vid Malmö högskola:
• Lingvistik: Språkets uppkomst och förändring
• Lingvistik: Språk och makt
• Lingvistik: Språkvetenskapliga metoder
• Lingvistik: Språkets skapande kraft
• Lingvistik: Examensarbete för magisterexamen

Innehåll

Kurslista:

Lärandemål

Övergripande mål för utbildning på avancerad nivå (Högskolelagen 1:8-9)
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
Examensmål för magisterexamen (Högskoleförordningen Bilaga 2)
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet lingvistik, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
• visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsninga1; dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Lokala mål för utbildningen
Kunskap och förståelse
Efter avslutat program ska studenten kunna
• visa kunskap om relevanta samhällsvetenskapliga teorier.

Examen

Magisterexamen.

Magisterexamen i lingvistik (60 högskolepoäng)

Övrigt

The language of instruction is English. The Reading Course Literature Review includes seminars which are normally held in English, but which can also be held in Swedish upon specific agreement between the teachers and the students. Such an agreement presupposes that the teacher and all students master Swedish.
The right to be assigned supervision after the term when the student was first registered for the Master's Thesis cannot be guaranteed.
The course syllabus states the entry requirements for admission to the next level within the programme.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för kultur och samhälle på institutionen Språkstudier.

Mer information om utbildningen

Anders Kärrman, studieadministratör
Telefon: 040-6657324