Akademisk introduktionstermin

Sammanfattning

Akademisk introduktionstermin är till för att underlätta din väg in på högskolan och ge dig nyttiga verktyg för att lyckas med fortsatta studier. Du blir insatt i det akademiska förhållningssättet och får också färdighetsträning i kritiskt tänkande, i läsning av akademiska texter samt i skriftlig och muntlig kommunikation. För att ditt val av fortsatta studier ska vara så väl underbyggt som möjligt får du också hjälp med att söka dig vidare till fortsatta studier som passar just dig.

Behörighetskrav

Endast grundläggande behörighet.

Urval:

högskolepoäng 32% betyg 34% högskoleprov 34%

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2019

Kurskod:
AK101F version 1,1
Engelsk benämning:
Introduction to Academic Studies in Swedish
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
06 november 2018
Beslutande instans:
Gäller från:
21 januari 2019
Ersätter kursplan fastställd:
27 augusti 2018

Förkunskapskrav

Endast grundläggande behörighet.

Syfte

Kursen är en introduktion till akademiska studier. Under kursen förbereder sig studenten för studier på högskola och universitet och ökar därmed sina förutsättningar att genomföra fortsatta högskolestudier på ett bra sätt. Kursen går till stor del ut på att studenten ska utveckla akademisk litteracitet och ett kritiskt förhållningssätt till kunskap. Arbetet bygger på aktivt deltagande.

Innehåll

Akademiskt introduktionstermin består av delkurserna:

  • Introduktion till högskolestudier (15 hp)
  • Akademiskt Skrivande (7,5 hp)
  • Idéhistoria och kunskapssyn (7,5 hp)
Introduktion till högskolestudier består av fem olika moment: Bildning och utbildning; studieteknik; muntlig framställning; lässtrategier och textkunskap; undersökning av vald utbildning. Bildning och utbildning förbereder för delkursen Idéhistoria och kunskapssyn och behandlar perspektiv på bildning, utbildning och kunskap. Studieteknik tar upp olika strategier och verktyg för lärande. Muntlig framställning är ett praktiskt moment därstudenten övar sin förmåga att tala inför grupp i akademiskt inriktade sammanhang. Lässtrategier och textkunskap behandlar metoder för att läsa och förstå olika typer av texter på högskolenivå. Undersökning av vald utbildning innebär att studenten på egenhand undersöker en vald utbildning.

Akademiskt skrivande tar upp grundläggande krav på skrivande i högre studier, i första hand vad gäller struktur och stil. Syftet är att studenten ska förstå hur akademiska texter bör utformas och vad som påverkar denna form. Kursen är till stor del praktiskt inriktad. Inför responsgivning på medstudenternas texter tas några modellerför kamratgranskning upp i undervisningen.

I Idéhistoria och kunskapssyn diskuteras grunddragen i det västerländska tänkandet om politik och samhälle mot bakgrund av kunskapsteorier och historiska förlopp. Delkursen belyser olika synsätts kunskap och syftar till att skapa ett kritiskt-­-granskande förhållningssätt till kunskapsproduktion.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Introduktion till högskolestudier

  • reflektera över perspektiv på bildning, utbildning och kunskap
  • redogöra skriftligt och muntligt för vald studieinriktning och tillhörande profession
  • känna till olika sätt att planera sina studier och välja sätt efter rådande omständigheter
  • reflektera över sin egen studieteknik och förmåga att lära i en akademisk miljö
  • känna till hur minnestekniker kan användas
  • sortera och strukturera information i en lärsituation/examination
  • ha grundläggande kunskaper om olika texttyper som förekommer i högre studier
  • redogöra för effektiva lässtrategier och tillämpa dessa i den egna läsningen
  • genomföra muntlig framställning i ett akademiskt sammanhang.
Akademiskt skrivande
  • redogöra för och diskutera vad som utmärker struktur, språk och stil i akademiska texter
  • skriva akademiskt inriktade texter vad gäller struktur, språk och stil
  • kunna arbeta med skrivandet som en process och förstå betydelsen av revidering av texter
  • reflektera över och analysera det egna skrivandet och hur detta kan vidareutvecklas
  • göra en kritisk bedömning av kurskamraters texter utifrån en modell för responsgivning.
Idéhistoria och kunskapssyn
  • redogöra för västerländsk syn på politik och samhälle
  • förhålla sig till olika synsätt på kunskap
  • ta ställning till vetenskaplig praktik och hur denna är relaterad till samhället.

Arbetsformer

Introduktion till högskolestudier
Arbetsformerna är föreläsningar, grupparbeten, seminarier, självstudier, textproduktion och kamratgranskning. Undervisningen tar upp om bildning och begreppet kunskap, studieteknik, lässtrategier och texttyper samt muntlig framställning. I grupparbetena arbetar studenten med olika läsuppgifter, som därefter diskuteras på seminarier. Självstudier innebär litteraturläsning, vari även ingår läsning av vald litteratur på engelska. Textproduktion innebär att skriva olika inlämningsuppgifter. Kamratgranskning sker enligt anvisningar dels på inlämningsuppgifter, dels på muntliga presentationer.

Akademiskt skrivande
Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, grupparbeten, workshoppar, skriftlig färdighetsträning och kamratgranskning. Föreläsningarna tar upp olika kännetecken som finns på den typ av text, språk och skrivande som förekommer på högskola och universitet. I grupparbetena arbetar studenten med olika uppgifter som behandlar dessa kännetecken. Vid workshoppar och seminarier diskuteras olika kännetecken på det akademiska skrivandet tillsammans med läraren. Färdighetsträningen innebär olika skriftliga uppgifter, vars syfte är att studenten ska utveckla sin förmågaatt skriva akademiskt inriktade texter. Kamratgranskning, som innebär att ge och få respons på skriftliga uppgifter, bidrar till att studenten ska utveckla en grundläggande förmåga att revidera texter.

Idéhistoria och kunskapssyn
Arbetsformerna är föreläsningar, grupparbeten och seminarier. Inför föreläsningar och seminarier förbereder sig studenten både individuellt och i grupp. Föreläsningarna tar upp västerländsk politisk idéhistoria och förhållningssätt till kunskap. I grupparbetena diskuteras kurslitteraturen. På seminarierna redogör grupperna för sin läsning av litteratur och källtexter, diskuterar kurslitteraturen och analyserar källtexterna.

Bedömningsformer

Introduktion till högskolestudier
Delkursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter, muntliga presentationer och seminarier. De individuella inlämningsuppgifterna består av loggar, där studenten reflekterar över anvisade delar av kursinnehållet; en journal, där studenten reflekterar över sin lärprocess; en skriftlig presentation, där studenten redogör för resultatet av sin undersökning av en vald utbildning; en hemtentamen. De muntliga presentationerna innebär individuella presentationer av valda teman. Som ett led i examinationen av både skriftliga och muntliga presentationer ingår kamratgranskning. Seminarierna innebär aktiva diskussioner av kursinnehållet.

Akademiskt skrivande
Delkursen examineras genom ett antal skriftliga uppgifter: en portfolio, där studenten sammanställer skrivuppgifter som arbetats med under kursen, reflekterar över sin förståelse och sina kunskaper om akademiska texter samt reflekterar över det egna skrivandet; responsgivning på andra studenters texter; en examinationsuppgift, där studenten visar sin förmåga att kunna skriva akademiskt inriktad text. Som ett led i att studenten ska nå lärandemålen ingår formativ bedömning av de skrivuppgifter som ingår i den skriftliga färdighetsträningen.

Idéhistoria och kunskapssyn
Delkursen examineras genom grupploggar, seminarier samt två inlämningsuppgifter.

Betygsgrader
Introduktion till högskolestudier: Underkänd (U) eller Godkänd (G)

Akademiskt skrivande respektive Idéhistoria och kunskapssyn: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

För Väl godkänd på Akademisk introduktionstermin krävs Väl godkänd i både Akademiskt skrivande och Idéhistoria och kunskapssyn.


Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Introduktion till högskolestudier
Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Conrad, J. (2008) Mörkrets hjärta. Göteborg: Lindelöws bokförlag. (översättn. Heckscher, Einar Heckscher, p)

Referenslitteratur

Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011) Skriva för att lära. Upplaga 2:2. Lund: Studentlitteratur.

Liljeqvist, B. (2006) Plugga smart och lär dig mer! Lund: Studentlitteratur.

Stray Jørgensen, P. (2009) Lästekniker & lässtrategier. Malmö: Liber.

Valfri bok i grundläggande retorik (om muntliga presentationer)

Det tillkommer kompletterande material, dels material som delas ut i samband med undervisningen (max 250 sidor), dels material/litteratur som väljs individuellt av studenterna i samråd med läraren (max 250 sidor).

Akademiskt skrivande
Ask, S. (2011) Hållbara texter. Malmö: Liber.

Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur.

SAOL. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 2015. 14 uppl. Stockholm: Norstedts (finns som app).

Svenska skrivregler. Utgiven av Språkrådet. Senaste upplaga. (finns som e-bok, Malmö universitets bibliotek)

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009) Stockholm: Norstedts. (finns som app)

Referenslitteratur

Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2011) Skriva för att lära. Upplaga 2:2. Lund: Studentlitteratur.

Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018) Att skriva en bra uppsats. Upplaga 4. Malmö: Liber.

Kompletterande material tillkommer, dock max 300 sidor.

Idéhistoria och kunskapssyn
Nordin, S. (2017) Filosofins historia. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, S. (2011) Utrota varenda jävel. Stockholm: Månpocket.

Molander, J. (2003) Vetenskapsteoretiska grunder - Historia och begrepp. Lund: Studentlitteratur

Kompletterande material kan tillkomma, dock max 200 sidor

Kursvärdering

Alla studenter ges möjlighet att vid slutet av kursen ge skriftliga och muntliga kommentarer.

Kontakt

Utbildningen ges på institutionen Akademiskt lärarskap.

Mer information om utbildningen

Lisa Bjernhager, kursansvarig
Telefon: 040-6657107
Anita Marttila, studieadministratör
Telefon: 040-6657345

Anmälan

21 januari 2019 - 09 juni 2019 Dagtid 100% Malmö Anmälningskod: mau-96150

Öppen för sen anmälan

Ansök