Arkitekturhistoria och stadsutveckling

Sammanfattning

Kursen behandlar arkitekturhistoria och stadsutveckling, allt från antika Mesopotamien till dagens stad i Sverige och de krav som skulle uppfyllas av framtida städer.

Kursen vänder sig i första hand till den som är allmänt intresserad av arkitekturhistoria och stadsutveckling.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A.


Meritpoäng inför urval enligt Områdesbehörighet 6a/A6a

Urval:

högskolepoäng 34% betyg 66%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2019

Kurskod:
BG120A version 2
Engelsk benämning:
History of Architecture and Urban Development
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
15 februari 2019
Beslutande instans:
Fakulteten för teknik och samhälle
Gäller från:
02 september 2019
Ersätter kursplan fastställd:
15 februari 2019

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A.

Syfte

Kursen syftar till att studenten utveckla grundläggande kunskaper om hur staden och dess byggnader har utvecklats över tid som svar på den omgivande kulturella och fysiska miljön.

Innehåll

Kursen behandlar arkitekturhistoria och stadsutveckling i ett bredare geografiskt perspektiv, allt från antika Mesopotamien till en stad i nutida Sverige. Kursen behandlar också framtida städer och de krav som kommer att behöva uppfyllas, med särskild inriktning på den svenska staden och dess byggnader. Utifrån utvalda stadsplaner och byggnader studeras hur det omgivande fysiska och kulturella miljön påverkat arkitekturen och i viss mån även hur ny byggteknik påverkat arkitekturen. Förutom byggnader ingår även en kort introduktion av stadsplaneideal och bostädernas utformning under olika arkitekturhistoriska epoker.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska studenten kunna:
• redogöra för arkitekturhistoriska utveckling,
• redogöra för grundläggande arkitektoniska begrepp och uttryck som används i stadsplanering och arkitektur,
• förstå och förklara olika arkitekturepokers koppling till det omgivande samhället.

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna:
• förklara olika stads- och husplaner utifrån det kulturella och miljömässiga sammanhanget.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs ska studenten kunna:
• bedöma en byggnads sannolika byggnadstid och göra en enkel beskrivning och analys av byggnadens arkitektur och tidstypiska särdrag.
• identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom ämnet arkitekturhistoria och stadsutveckling och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningsuppgifter, seminarier och stadsvandringar samt studiebesök. Närvaron är obligatorisk vid seminarier och stadsvandringar.

Bedömningsformer

Studenternas prestationer bedöms dels genom inlämningsuppgifter (6,0 hp) som redovisas muntligt och skriftligt, dels genom skriftlig tentamen (4,0 hp).
För betyget godkänd krävs godkända inlämningsuppgifter och godkänd skriftlig tentamen.
För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på skriftlig tentamen.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Rekommenderad litteratur:
Björk, C., Reppen, L.; ”Så byggdes staden” AB Svensk Byggtjänst (2018)
Björk, C., Nordling, L., Reppen, L., ”Så byggdes villan – svensk villaarkitektur från 1890-2010”. Stockholm, Forskningsrådet Formas. (2015)

Utöver ovanstående litteratur tillkommer en samling vetenskapliga artiklar.

Referenslitteratur:
Ahlberg, Nils, “Svensk stadsplanering: arvet från stormaktstiden resurs i dagens stadsutveckling”, Forskningsrådet Formas, Stockholm, 2012 eller Senaste upplagan
Mofett M. et al, ”A World History of Architecture”, Laurence King Publishing Ltd, London. (Latest edition)
Byggnaders särdrag 1880-1960. Boverket. (1996).

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs inte längre ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för teknik och samhälle på institutionen Materialvetenskap och tillämpad matematik.

Mer information om utbildningen

Basam Behsh, Kursansvarig

Anmälan

02 september 2019 - 19 januari 2020 Dagtid 33% Malmö Anmälningskod: mau-98167

Öppen för sen anmälan

Ansök