Modeller och verklighet för Byggteknik

Kurs - grundnivå - 10 hp

Kursplan för studenter höst 2013

Kurskod:
FY116A version 1,1
Engelsk benämning:
Models and Reality for Civil Engineering
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Inrättandedatum:
16 februari 2010
Fastställandedatum:
10 juni 2013
Beslutande instans:
Fakulteten för teknik och samhälle
Gäller från:
02 september 2013
Ersätter kursplan fastställd:
16 februari 2010

Kursbeskrivning

En ingenjör arbetar i stor utsträckning med modeller av sin omvärld. Det handlar om att definiera problemställningar och att bryta ned dem till mindre, greppbara delar. Syftet med kursen är att studenten inhämtar kunskap i grundläggande naturvetenskap genom att tänka kritiskt kring olika modeller inom naturvetenskap och teknik och deras relation till den verklighet där de används. Vidare syftar kursen till att bygga på resonemang och förståelse. Slutligen syftar kursen till att också inspirera till fortsatta studier inom naturvetenskap och teknik.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är obligatorisk i utbildningsprogrammet Byggingenjör och läses i år 1.
Kursen kan ingå i högskoleingenjörsexamen i Byggteknik.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c. Eller: Fysik B, Kemi A, Matematik D.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten:

  • kunna redogöra för grundläggande begrepp inom de områden som beskrivs under innehåll
  • kunna söka relevant information

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten:
  • kunna identifiera relevanta frågeställningar, redogöra för och tillämpa metoder och tekniker för att bygga fysikaliska förståelsemodeller
  • kunna avgöra vilket naturvetenskapsområde som är relevant för en given problemställning
  • kunna avgöra vilka fysikaliska och matematiska metoder som behöver användas för att lösa en given problemställning
  • kunna göra enkla analyser av sammansatta problemställningar inom de områden som beskrivs under innehåll
  • konstruera enkla förståelsemodeller för en given problemställning
  • kunna använda enklare fysikaliska och matematiska metoder för att lösa delar av en given problemställning
  • kunna redovisa en förmåga i att ge muntliga och skriftliga presentationer och vid sådana presentationer kunna diskutera och försvara framlagda slutsatser genom att utnyttja den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten:
  • kunna kritiskt förhålla sig till innehåll i litteratur, föreläsningar, teknisk dokumentation samt marknadsföringsmaterial
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Studenternas prestationer bedöms dels genom ett antal arbetsuppgifter (7 hp) dels genom en skriftlig tentamen (3 hp).

Krav för godkänd: Godkända arbetsuppgifter och godkänd tentamen.

Betygsbedömning: Slutbetyget är heltalsdelen (dock högst 5) av medelvärdet av arbetsuppgifterna och tentamen.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen innehåller följande moment:

  • mekanik
  • värmelära och gasfysik
  • strålning
  • beskrivande statistik
  • modellering och beräkning med datorprogram

Arbetsformer

Kursen bygger på ett studentaktivt deltagande, och baseras på ett antal arbetsuppgifter/problemställningar omfattande 1,5 - 3 högskolepoäng vardera. Arbetsuppgifternas innehåll väljs så att studenterna erhåller ett brett kunskapsfält, relevant för den valda utbildningen.

Studenterna arbetar självständigt (företrädesvis i grupper) med arbetsuppgifterna. Som undervisningsresurser finns:

  • målbeskrivning för varje arbetsuppgift,
  • problembeskrivning, nedbruten i mindre delar där delmål och deluppgifter specificeras på mer detaljnivå,
  • introduktions- och temaföreläsning
  • temalaboration
  • frågetimmar, dit studenterna kan vända sig med frågor då de behöver hjälp och stöd med arbetsuppgifterna

Föreläsningar ca 20 timmar, laborationer ca 15 timmar, frågetimmar ca 40 timmar, redovisning ca 15 timmar, samt självständigt arbete och självstudier ca 175 timmar.

Betygsgrader

Underkänt (U) ,Tre (3), Fyra (4) eller Fem (5).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Referenslitteratur:
  • Walker, J.S: Pearson Education Inc., Physics - Pearson International Edition, 2006 (Third edition), eller
  • Walker, J.S: Pearson Education Inc., Physics - Pearson International Edition, 2010 (Fourth edition)

Kursvärdering

Alla studenter ges vid slutet av kursen möjlighet att kommentera kursen skriftligt. En sammanställning av resultatet med bemötande av kursansvarig diskuteras med studenter/kursrepresentanter under ett kursvärderingsmöte/programråd. Sammanställningen finns tillgänglig på fakultetens datornät.