Geografi och lärande: Resurser, urbanisering och hållbar utveckling

Sammanfattning

Kursen syftar till att studenterna utvecklar grundläggande kunskaper i geografi (natur- och kulturgeografi) utifrån ett resursperspektiv med fokus på vattenresurser, urbanisering och hållbar utveckling. Kursen syftar också till att studenterna problematiserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den sociala, ekonomiska och ekologiska. Ytterligare ett syfte är att studenterna tillägnar sig ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter för skolundervisning.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2
Eller
Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A

Denna kurs ges som en del av program:

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2019

Kurskod:
GL213C version 2,1
Engelsk benämning:
Geography and Education: Natural Resources and Sustainability in an Urbanising World
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
11 juni 2019
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
11 juni 2019
Ersätter kursplan fastställd:
15 februari 2019

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2
Eller
Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurser 7-9.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna utvecklar grundläggande kunskaper i geografi (natur- och kulturgeografi) utifrån ett resursperspektiv med fokus på vattenresurser, urbanisering och hållbar utveckling. Kursen syftar också till att studenterna problematiserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den sociala, ekonomiska och ekologiska. Ytterligare ett syfte är att studenterna tillägnar sig ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter för skolundervisning.

Innehåll

Litosfärens, hydrosfärens, biosfärens och atmosfärens grundläggande uppbyggnader och processer samt hur dessa processer är sammankopplade studeras. Detta relateras till aktuella miljöproblem såsom globala klimatförändringar. Vidare behandlas bl.a. klimatklassificering och sambanden mellan klimat, vegetation och jordmån samt klimatsystemens konsekvenser för mänsklig verksamhet.

Människans utnyttjande av naturresurser och vilka konsekvenser detta får för miljön studeras och problematiseras. Bland annat behandlas människans påverkan på klimatet genom användning av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser. Vattnets kretslopp behandlas utifrån geologiska, hydrologiska, biologiska och atmosfäriska förhållanden.

Urbaniseringsprocesser studeras och problematiseras genom att titta närmare på följande: städers uppkomst och lokalisering; relationen mellan stad och land under olika tidsperioder; bebyggelseutveckling och bosättningsmönster i olika delar av världen; tillväxt och stagnation i städers utveckling i relation till människans verksamheter.

De tre dimensionerna av hållbar utveckling – den sociala, ekonomiska och ekologiska – studeras och problematiseras genom att titta närmare på följande: hållbar utveckling som politisk och normerande process i samhället; staden som ett hållbart alternativ i planering och samhällsutveckling; urbanitet ett senmodernt samhälle; demokrati som utgångspunkt för hållbar utveckling.

Tillgång till rent vatten problematiseras utifrån FN:s globala mål för hållbar utveckling med fokus på människors hälsa, fortlevnad och utveckling av verksamheter.

Sambanden mellan stora avrinningsområdens hydrologiska förhållanden och befolknings- och bebyggelsestruktur studeras. Mänsklig verksamhet studeras utifrån hur avrinningsområden befolkas och exploateras och vilka konsekvenser detta får ur ett miljö- och hälsoperspektiv.
Befolkningsfrågor studeras genom att titta närmare på följande: grundläggande teorier om befolkningsförändringar och dess konsekvenser; dynamiska faktorer som styr befolkningens utveckling och sammansättning; hälsa och människosyn som utgångspunkt för studiet av befolkningsfrågor; migrationsprocesser, dess orsaker och konsekvenser.

Användning av fjärranalys- och kartmaterial för analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer studeras, Avsikten är att få en översikt av hur flygbilder, satellitdata, kartor och geografiska informationssystem (GIS) kan användas för sådana analyser och presentationer.

Tillämpning av ämnesdidaktisk kunskap och lämplig svensk ämnesterminologi för undervisning utifrån läroplanen för grundskolan studeras. Särskilt fokus läggs på hur skolundervisningen behandlar resurs- och miljöfrågor och hur denna bidrar till kunskap och förståelse för både naturliga och människoskapade variationer i miljön.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • redogöra för litosfärens, hydrosfärens, biosfärens och atmosfärens grundläggande uppbyggnader och processer samt koppla detta till aktuella miljöproblem, bl.a. globala klimatförändringar
  • analysera och problematisera människans utnyttjande av naturresurser och vilka konsekvenser detta får för miljön
  • redogöra för grundläggande urbaniseringsprocesser och koppla dessa till lokala, regionala och globala förhållanden
  • analysera och problematisera de tre dimensionerna av begreppet hållbar utveckling: den sociala, ekonomiska och ekologiska
  • problematisera den ojämna fördelningen av vatten på vår planet genom att analysera vilka konsekvenser denna kan få för människor och deras verksamheter samt analysera tillgången till rent vatten i relation till bl.a. FN:s globala mål för hållbar utveckling
  • redogöra för sambanden mellan stora avrinningsområdens hydrologiska förhållanden och befolknings- och bebyggelsestruktur samt hur mänsklig verksamhet har påverkat och påverkar avrinningsområden ur ett miljö- och hälsoperspektiv
  • analysera och presentera ett lands eller en regions befolkningsutveckling utifrån befolkningsstatistik och tillgängliga förklaringsmodeller för befolkningsförändringar och urbanisering samt exemplifiera konsekvenserna av olika länders hälso- och välfärdspolitik
  • använda sig av fjärranalys- och kartmaterial för att analysera och presentera spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer
  • tillämpa ämnesdidaktisk kunskap och lämplig svensk ämnesterminologi för undervisning utifrån läroplanen för grundskolan.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, övningar, projektarbeten, seminarier, exkursioner och studiebesök. Obligatoriska moment delges av kursledaren vid kursstart.

Bedömningsformer

Prov 1: Individuell skriftlig salstentamen, 10 hp
Test 1: Individual written exam, 10 credits
I denna delexamination bedöms lärandemål 1-5 och delar av 9.

Prov 2: Projektarbete, exkursionsguide, 7 hp
Test 2: Projekt work, excursion guide, 7 credits
I denna delexamination bedöms lärandemål 9. I projektarbetet examineras studenten i ett grupparbete genom en skriven exkursionsguide.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Prov 3: Projektarbete, posterpresentation, 7 hp
Test 3: Projekt work, poster presentation, 7 credits
I denna delexamination bedöms lärandemål 6-8. I projektarbetet examineras studenten i ett grupparbete både muntligt och skriftligt.

Vilka delar av lärandemål 9 som examineras genom prov 1 delges av kursledaren vid kursstart.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av proven/poängomfattningen.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

FN:s globala mål för hållbar utveckling: http://www.globalamalen.se/
FN:s konvention om barnets rättigheter/barnkonventionen: http://unicef.se/barnkonventionen
Hess, Darrel (2013) McKnight’s Physical Geography – A Landscape Appreciation: Pearson New International Edition. Pearson. 11:e utgåvan. (321 s.) (Finns även att köpa som E-bok.)
Knox, Paul & Marston, Sallie (2014, 2015) Human Geography: Places and Regions in Global Context. Pearson. 6:e eller 7:e utgåvan. (210 s.)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Skolverket. (Tillgänglig på internet.)
Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral – En studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala universitet. (233 s.) (Tillgänglig på internet.)
Rönnlund, Maria & Tollefsen, Aina (2016) Rum – Samhällsvetenskapliga perspektiv. Liber. 1:a utgåvan. (206 s.)
Sanderoth, Ingrid, Båth, Sten & Werner, Margit (2015) Plats – identitet – lärande: Närområdesstudier i skolan. Studentlitteratur. 2:a utgåvan. (267 s.)
Sund, Per & Sund, Louise (2017) Hållbar utveckling: Ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Liber. 1:a utgåvan. (247 s.)
United Nations Development Programme (2016) Human Development Report 2016. Human Development for Everyone. New York: FN. (200 av 271 s.) (Gratis tillgänglig som PDF-dokument: http://hdr.undp.org/sites/default/files/2016_human_development_report.pdf)
Övrig litteratur
Vetenskapliga artiklar och material tillkommer. (ca 500 s.)

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).


Kursrapporter

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på Institutionen för Naturvetenskap, Matematik och Samhälle.

Mer information om utbildningen

Per Schubert, Kursansvarig
Telefon: 040-6658652
Monica Roth Mirenhart, studieadministratör
Telefon: 040-6658394