Historia och lärande: Att bli historielärare

Sammanfattning

Behörighetskrav

Se utbildningsplan.

Denna kurs ges som en del av program:

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, höst 2016

Kurskod:
HL201C version 1,7
Engelsk benämning:
History and Education: Becoming a History Teacher
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
15 juni 2016
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
29 augusti 2016
Ersätter kursplan fastställd:
25 juni 2015

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper i synen på historieämnet, där historiemedvetande, identitet och historiebruk, historiekultur och historiesyn identifieras och utvecklas i ett ämnessammanhang. Studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper om europeisk epokindelning och förmåga att problematisera historiska periodiseringar utifrån deras beroende av politiska och kulturella förutsättningar.
Kursen syftar också till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om skolans styrdokument och historiedidaktiska sammanhang med utblick mot nordiska förhållanden vilket gör att studenterna tillägnar sig perspektiv på det nationella läraruppdraget.

Innehåll

Studenterna studerar, med utgångspunkt från den traditionella europeiska epokindelningen, historiska periodiseringar och olika tidsindelningar samt deras beroende av politiska och kulturella förutsättningar. Detta sker genom introduktion av historisk teori. Historisk metod introduceras genom övningar i källkritik.
I kursen ingår historiska perspektiv på skolans historieundervisning. Kursen behandlar även målen för historieundervisningen i våra nordiska grannländer vilket innefattar fältstudier i dansk skola.
Kursen utgår från individen och att alla bär på en historia. Utifrån detta synsätt tillägnar sig studenterna förmåga att tillämpa begreppen historiemedvetande, historiebruk, historiekultur, historiesyn och identitet, på den historieförmedling som de på olika sätt möter i till exempel litteratur, film och konst.
Kursen omfattar grundläggande studier av skolans styrdokument med särskild inriktning på historieämnet och hur dessa kan användas vid planering av undervisning och bedömning.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • beskriva och diskutera, med utgångspunkt i styrdokument, historiedidaktikens centrala frågor samt konkretisera dessa i en lokal undervisningsmetodisk planering av historieundervisning som även omfattar enkla överväganden kring bedömning och kunskapskrav
  • beskriva och diskutera historiska periodiseringars beroende av politiska och kulturella förutsättningar utifrån begreppen förändring och kontinuitet, som exempel på historisk teori och metod
  • beskriva och diskutera politiska, ekonomiska, sociala, kulturella förändringsprocesser och aktörer i dessa under perioden ca 3000 f.vt. till 500 e.vt. utifrån olika perspektiv
  • beskriva och diskutera barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor på olika geografiska platser beroende på klass, genus och generation under perioden ca 3000 f.vt till 500 e.vt
  • diskutera innebörden av begreppen historiemedvetande, historiebruk, historiekultur och identitet samt använda dem för analys av olika former av historieförmedling och målen för historieundervisning i svensk skola över tid

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.

Bedömningsformer

Individuell skriftlig sluttentamen genomförs efter genomgången kurs. Några olika fallstudier presenteras vilka har ett innehåll med inriktning mot periodisering, begrepp, didaktik, planering och skolans historieundervisning. Studentens tillämpning av teoretiska kunskaper, förmåga att beskriva och diskutera problem och att ge relevanta exempel bedöms.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Hela kursern
Axelsson Yngvéus, Cecilia, (2012). ”Cunning Plan for exploring the migration experience… using tickets and trees.” Teaching History, 149. December 2012. (s. 48-49)

Eliasson, Per (2014). ”Historieämnet i de nya läroplanerna”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning.Lund: Studentlitteratur. (s. 249-271) (22s.)

Historielärarnas förenings årsskrift 2015 (red. Bengt Nilson) (2015), Aron Modig, Per Eliasson, Hans Almgren, Robert Sandberg, Anna Alm) ”Kvinnor i historieläroböcker”. Lund: HLFÅ, s. 136-156.

Janson, Tore (2006). Romarinnor och romare. Livet i antiken. Stockholm: Wahlström & Widstrand. (225 s.)


Karlsson, Klas-Göran (2014). ”Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv”. i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning.Lund: Studentlitteratur. (s. 7-89) (82 s.)

Kjeldstadli, Knut, (Med svensk anpassning av Bo Persson och Klas Åmark) (1998) Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund: Studentlitteratur, (s 15-116, 150-175) (124 s.)
Kvande, Lise & Naastad, Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidaktik i teori og praksis. Oslo:Universitetsforlaget. (s. 19-88, 162-180) (88 s.)

Kölbl, Carlos and Konrad, Lisa (2015). ”Historical consciousness in Germany. Concept, Implementation, Assessment.” i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.17-27) (10 s.)

Liedman, Sven-Erik (2013). Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia. (s. 7-65) (58 s.)

Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2013). Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur (s. 13-39) (26 s.)

Ohlander, Ann-Sofie (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan: rapport 1. (73 s) Elektronisk publicering. http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/98/33/ff1050e3.pdf
Queckfeldt, Eva, (2011). Medelhavsvärlden. 3000 år av historia, Lund: Studentlitteratur. (s. 1- 223) (221 s.)
Seixas, Peter (1993). “Historical Understanding among Adolescents in a Multicultural Setting.” Curriculum Inquiry, Vol. 23, No. 3 (Autumn, 1993), (s. 301-327) (26 s.) Elektronisk publicering: http://www.jstor.org/stable/pdfplus/1179994.pdf?acceptTC=true&jpdConfirm=true

Sjöberg, Maria (red) (2014). En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur. (s. 19-331) (312 s.)

Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag ( s. 7-111) (104 s)

Thurèn Torsten (2013), Källkritik, Stockholm: Liber, (255 s.)

Peck, Carla & Seixas, Peter (2008). “Benchmarks of Historical Thinking:First Steps”. Canadian Journal of Education 31, 4 (2008) (s.1015-1038) (23 s.) Elektronisk publicering: http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=e2384fe2-6f86-4a66-9abd-f67109e7452f%40sessionmgr198&vid=2&hid=119


Aktuella styrdokument och kommentarmaterial i Lgr11 och Gy2011 (ca 150 s.)

Länk till Lgr 11 Kursplan Historia:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/historia

Länk till Kommentarmaterial till Lgr11: Kursplanen i historia:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2559

Länk till Gy 2011 Ämnesplan Historia:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=HIS

Utöver detta kan tillkomma ca hundra sidor text i samband med övningar och seminarier.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.


Kursrapporter

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Individ och samhälle.

Mer information om utbildningen

Anki Ängeborn, studieadministratör
Telefon: 040-6658167
Telefon: 040-6658660
Telefon: 040-6658071