Kriminologi: fortsättningskurs

Sammanfattning

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkänd kurs i huvudområdet kriminologi på nivå 1-30.

Urval:

högskolepoäng 20% betyg 40% högskoleprov 40%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2021, höst 2020, höst 2019, höst 2018, höst 2017

Kurskod:
HS131C version 1
Engelsk benämning:
Criminologi: Level 2
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Kriminologi
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
09 juni 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
28 augusti 2017

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänd kurs i huvudområdet kriminologi på nivå 1-30.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ges som fristående kurs och ingår i huvudområdet kriminologi på nivå 31-60 och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i kriminologi.

Syfte

Syftet med kursen är att studenten fördjupar de teoretiska, empiriska och metodologiska kunskaper som har särskild betydelse för att beskriva och förstå kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv. Syftet med kursen är även att studenten utvecklar förmågan att tolka och analysera olika typer av data. Särskild vikt läggs vid att beskriva uppbyggnaden av longitudinella studier på olika förklaringsnivåer och kritiskt tillämpa relevanta datakällor i studiet av olika kriminologiskt relevanta forskningsfrågor. Syftet är även att studenten ytterligare fördjupar sin kunskap om utvecklingen av individuella livsförlopp och utsatthet för brott genom att skriva ett enskilt fördjupningsarbete som tar sin utgångspunkt i något av dessa huvudteman. Här läggs särskild vikt vid studentens förmåga att söka, beskriva, kritiskt värdera och sammanställa olika typer av informationskällor, formulera en kriminologiskt relevant problemställning och utifrån en litteraturgenomgång redogöra för ett forskningsområde. Studenten ska även visa förståelse för forskningens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och vilket ansvar människor har för hur den används. Dessutom ska studenten visa förmåga att identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap inom ämnesområdet kriminologi med fokus på kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv.

Innehåll

Kursen består av fyra delkurser:

1. Kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen inleds med en översikt av forskning om antisocial utveckling, i ett historiskt och nutida perspektiv, med fokus på kriminalitetens fördelning på individnivå, mönster och utvecklingsvägar samt könsskillnader. Särskild vikt läggs vid sådana teoretiska och metodologiska aspekter som är nödvändiga för att beskriva och förstå utveckling, övergångar och vändpunkter i avvikande livsförlopp.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. redogöra för innebörden av ett livsförlopps- och utvecklingsperspektiv på antisocialt beteende,
2. beskriva och analysera mönster för kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv,
3. diskutera olika vetenskapliga metoder för att studera individuella avvikande livsförlopp, och
4. förklara samvariationen mellan olika former av avvikande beteenden under livsförloppet.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras det centrala innehållet i litteraturen i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 2-4 bearbetar studenten även föreläsningarnas och litteraturens innehåll i mindre grupper och diskuterar gemensamt i seminarieform. Seminarier är obligatoriska.

Bedömningsformer

Deltagande i seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter och en skriftlig tentamen utgör underlag för bedömning av om lärandemålen är uppfyllda. Lärandemål 1-4 bedöms genom en enskild skriftlig tentamen. Vid tentamen ska studenten redogöra för innebörden av ett livsförlopps- och utvecklingsperspektiv på antisocialt beteende och mer specifikt kunna beskriva och analysera olika kriminella karriärmönster liksom diskutera olika vetenskapliga metodologiska frågor av relevans vid studerandet av individuella, avvikande livsförlopp. Lärandemål 2-4 bedöms även genom deltagande i seminarier med tillhörande enskild skriftlig inlämningsuppgift. För bedömningen av studenternas prestationer vid samtliga examinationsuppgifter tillmäts förklaringar och argumentation särskild betydelse.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras i samråd med examinator och sker via enskild skriftlig inlämningsuppgift.

För att erhålla betyget godkänd på delkursen krävs bedömningen godkänd på alla examinationsuppgifter. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs bedömningen Väl godkänd på skriftlig tentamen och bedömningen godkänd på övriga examinationsuppgifter.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

2. Utsatthet för brott i ett livsförloppsperspektiv, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen introducerar studenten till ämnet viktimologi, läran om brottsoffer. Kursens huvudsakliga mål är att studenten ska fördjupa sina kunskaper om utsatthet för brott och hur utsatthet kan förklaras och studeras. Kursen inleds med en diskussion om vem som kan vara ett brottsoffer, hur utsattheten är fördelad geografiskt, i befolkningen, under livsförloppet och hur dessa variationer i utsatthet kan studeras, förklaras och förstås. Studenten fördjupar sig i olika centrala viktimologiska teman och frågeställningar som exempelvis konsekvenser av utsatthet, hatbrott, våld mot kvinnor, barn och äldre som brottsoffer samt brottsoffret i rättsprocessen.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

  1. redogöra för och diskutera centrala viktimologiska teman och problemställningar,
  2. beskriva utsatthetens mönster och,
  3. diskutera olika teoretiska förklaringar till variationer i utsatthet för brott, och
  4. diskutera och värdera olika metoder för att studera utsatthet för brott.

Arbetsformer

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, workshops och seminarier. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras centrala viktimologiska teman, utsatthetens mönster, teoretiska förklaringar till utsatthet och metoder för att studera utsatthet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå samtliga lärandemål bearbetas kursens innehåll i workshopform där studenten aktivt deltar i att ta fram och sprida kunskap till övriga studenter om olika aspekter av utsatthet för brott. Workshops är obligatoriska.

Bedömningsformer

Lärandemål 1-4 examineras genom deltagande i workshops där studenten ska ta fram och sprida kunskap om centrala viktimologiska teman till övriga studenter samt en skriftlig hemtentamen. I fokus för bedömningen av hemtentamen är studentens förmåga att diskutera olika aspekter av centrala viktimologiska teman. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras i samråd med examinator och sker via enskild skriftlig inlämningsuppgift.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs godkänt på samtliga examinationsuppgifter. För att erhålla betyget väl godkänt krävs dessutom betyget väl godkänt på hemtentamen.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

3. Forskningsmetodik II, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen bygger på metodologiska kunskaper som studenterna utvecklar i delkursen Forskningsmetodik I. Stor vikt läggs vid uppbyggnad av longitudinella studier samt tolkning och analys av olika typer av data på olika förklaringsnivåer. I kursen ingår även laborationer och examinationer med hjälp av program för statistisk bearbetning och analys.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. redogöra för och diskutera centrala metodfrågor och forskningsetiska aspekter i forsknings- och utvecklingsarbete med fokus på longitudinella studier av kriminologiska frågeställningar,
2. diskutera möjligheter och begränsningar med användningen av olika datakällor i studiet av kriminologiska forskningsfrågor, och
3. bearbeta och sammanställa olika typer av data samt genomföra, tolka och presentera resultatet från statistiska analyser.

Arbetsformer

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, datalaborationer, grupparbeten och seminarier. För att uppnå lärandemål 1-3 diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 3 genomförs även datalaborationer där studenten övar sig på att genomföra statistisk analys i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Lärandemål 1 och 2 underlättas även genom att studenterna i grupp diskuterar longitudinella studier och deltar vid seminarier där resultaten från grupparbetena diskuteras. Redovisningsseminarier är obligatoriska.

Bedömningsformer

Delkursen examineras genom två uppgifter: en individuell tentamen och en gruppuppgift. Samtliga lärandemål examineras genom att studenten i en enskild skriftlig tentamen redogör för centrala metodfrågor med fokus på longitudinella studier. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att diskutera centrala metod- och forskningsetiska frågor kopplade till planering och genomförande av longitudinella studier samt förmåga att bearbeta, sammanställa och tolka olika typer av data. Lärandemål 1 och 2 examineras även genom en uppgift där studenterna i grupp diskuterar longitudinella studier. Till seminariet hör även en skriftlig inlämningsuppgift som bedöms individuellt. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att diskutera för- och nackdelar med longitudinella studier. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras i samråd med examinator och sker via enskild skriftlig inlämningsuppgift.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje examinationsuppgift. För betyget Väl godkänt på delkursen krävs dessutom betyget Väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

4. Fördjupningsarbete, 7,5 hp

Innehåll

Delkursens huvudsakliga mål är att studenten fördjupar sin kunskap om kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv. I delkursen formulerar studenten en problemställning av relevans för huvudområdet kriminologi med fokus på något av kursens huvudteman: kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv. Problemställningen besvaras med hjälp av litteraturgenomgång som metod och presenteras i form av ett fördjupningsarbete. Särskild vikt läggs vid att identifiera ett relevant forskningsområde, att redogöra för kunskapsläget och att identifiera behovet av ytterligare kunskap.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. söka, samla och kritiskt värdera olika informationskällor
2. utifrån en litteraturgenomgång identifiera och redogöra för en avgränsad del inom ett kriminologiskt relevant forskningsområde och i ett fördjupningsarbete presentera och diskutera sina resultat
3. diskutera för- och nackdelar med litteraturgenomgång som metod, och
4. diskutera fördjupningsarbetets resultat samt opponera på en annan students arbete.
5. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap om kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv.

Arbetsformer

Delkursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar, seminarier, workshop och kamratgranskning. För att uppnå lärandemål 1 deltar studenten i en workshop i informationssökning. För att uppnå lärandemål 3 diskuteras litteraturgenomgång som metod, dess möjligheter och begränsningar i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 1-4 diskuteras även det individuella fördjupningsarbetets olika delar i seminarieform och kamratgranskning sker kontinuerligt under delkursen. Delkursen avslutas med ett obligatorsikt examinationsseminarium.

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom en bedömning av det enskilda fördjupningsarbete som studenterna redovisar och diskuterar skriftligt och muntligt. Vid ett obligatoriskt examinationsseminarium diskuterar studenten sitt fördjupningsarbetes resultat samt opponerar på annan students fördjupningsarbete. I fokus för bedömningarna är studentens förmåga att använda litteraturgenomgång som metod för att identifiera och besvara en kriminologiskt relevant problemställning samt förmåga att diskutera fördjupningsarbetets resultat ur ett metodologiskt perspektiv. I fokus är även studentens förmåga att identifiera behovet av ytterligare kunskap om det valda avgränsade området och sitt eget behov av ytterligare kunskap om kriminalitet och utsatthet i ett livsperspektiv. Student som inte närvarar vid examinationsseminariet ska genomföra ett nytt examinationsseminarium vid tillfälle som är angivet i schemat.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på fördjupningsarbetet. För betyget väl godkänt på delkursen krävs betyget väl godkänt på fördjupningsarbetet.

För att erhålla godkänt betyg på hela kursen krävs godkänt betyg på samtliga delkurser. För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs dessutom betyget Väl godkänd på fördjupningsarbetet samt två övriga delkurser.

Rätt till omtentamen
Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

1. Kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv

Andersson F, (2013) The female offender. Patterning of antisocial and criminal behaviour over the life-course. Akademisk avhandling. Malmö: Holmbergs. Tillgänglig, https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/15425/Inlaga_Frida_Andersson_finalMUEP.pdf;sequence=2 . 80 sidor.
Farrington DP, (red.) (2008) Introduction to Integrated Developmental and Life Course Theories of Offending. Advances in Criminological Theories. USA: Transaction Publishers. 270 sidor.
Jaffee SR, Strait LB, Odgers CL, (2012) From Correlates to Causes: Can Quasi-Experimental Studies and Statistical Innovations Bring Us Closer to Identifying the Causes of Antisocial Behavior? Psychological Bulletin, 138,2: 272 – 295. 23 sidor.
Wright JP, Tibbetts SG, Daigle LE, (2015) Criminals in the making. Criminality across the life course. Thousand Oaks, CA: Sage Publications. 309 sidor.

Vetenskapligt material om ca 200 sid tillkommer.

2. Utsatthet för brott i ett livsförloppsperspektiv

Amir M, (1968) Victim precipitated forcible rape. Journal of criminal law and criminology, 58 (4), 493-502.
Brottsförebyggande rådet, (2017) Nationella trygghetsundersökningen 2016. Om utsatthet, trygghet och förtroende (rapport 2017:1). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 188 sidor.
Christie N, (1986) The ideal victim. I Fattah E A (red.) From From Crime Policy to Victim Policy. Reorienting the justice system. New York: St Martin´s Press, ss 17-30.
Cohen L E, Felson M, (1979) Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 588–608.
Garland J, Hodkinson P, (2014) F**king Freak! What the Hell Do You Think You Look Like?’: Experiences of Targeted Victimization Among Goths and Developing Notions of Hate Crime. British journal of criminology, 54 (4): 613-631.
Granström G, Mellgren C, Tiby E, (2016) Hatbrott? En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Granström G, Mannelqvist R, (2016) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 170 sidor.
Meier RF, Miethe TD, (1993) Understanding Theories of Criminal Victimization. Crime and Justice, 17, ss 459-499.
Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. 44 sidor.
Shapland J, Hall M, (2007) What do we know about the effects of crime on victims? International Review of Victimology,14, 175-217.
Örmon K, (2014) Experiences of abuse during the life course: disclosure and the care provided in a general psychiatric context. Akademisk avhandling. Malmö: Holmbergs. 170 sidor.

Vetenskapligt material om ca 200 sid tillkommer.

3. Forskningsmetodik II

Brottsförebyggande rådet, (1999-2001) Statistikskolan – artikelserie.
Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. Ca 450 s.
Field A, (2013) Discovering statistics using IBM SPSS statistics. 4ed. London: SAGE Publications Inc. 120 sidor.
Ivert A-K, Torstensson Levander M, Mellgren C, (2016) Den ojämlika tryggheten: stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig Tidskrift;3-4, 211-229, Förbundet för forskning i socialt arbete, FORSA, ISSN 1104-1420.
Janson C-G, (1995). On Project Metropolitan and the longitudinal perspective. Stockholm University: Department of Sociology, Project Metropolitan Research Report No 40. 96 sidor.
Stenberg S-Å, (2013). Född 1953 : folkhemsbarn i forskarfokus. Umeå: Borea. 278 sidor.
Wikström P-O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B, (2012) Breaking rules: The social and situational dynamics of young people’s urban crime. Oxford: Oxford University Press, s. 3 -106.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se
Vetenskapliga artiklar om ca 200 sid tillkommer.

4. Fördjupningsarbete

Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Reviderad inför vårterminen 17. Malmö högskola, Utbildningsnämnden Fakulteten för hälsa och samhälle. Tillgänglig, http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/HS/Student/Dokument%20och%20mallar/Skrivanvisningar_2017_sve.pdf

Ivert A-K, Mellgren C, Nilsson E-L, Svalin K, (2015) Att söka, samla och värdera information. I: Mellgren, C & Tiby, E. (red.). Kriminologi – en studiehandbok, ss 111-120. Lund: Studentlitteratur.

Ivert A-K, Mellgren C, (2015) Student, forskning och etik. I: Mellgren, C & Tiby, E. (red.). Kriminologi – en studiehandbok, ss 89-108. Lund: Studentlitteratur.


Forsberg C, Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation. Stockholm: Natur & Kultur. 216 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Övrig litteratur väljs i samråd med lärare.

Referenslitteratur
Friberg F, (2012) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Hart C, (2003) Doing a Literature Review. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Kriminologi.

Mer information om utbildningen

Maria O Driscoll, studieadministratör
Telefon: 040-6657968
Susanne Egnell, kursansvarig kursansvarig delkurs 2: Utsatthet för brott i ett livsförloppsperspektiv, 7,5 hp
Telefon: 040-6657434
Erika Hedenrud, kursansvarig kursansvarig delkurs 1: Kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv, 7,5 hp
Telefon: 040-6657715
Erika Hedenrud, kursansvarig kursansvarig delkurs 4: Fördjupningsarbete, 7.5 hp
Telefon: 040-6657715
Robert Svensson, kursansvarig kursansvarig delkurs 3: Forskningsmetodik II, 7.5 hp
Telefon: 040-6657781

Anmälan

03 september 2018 - 18 januari 2019 Dagtid 100% Malmö Öppnar för anmälan 15 mars 2018.

02 september 2019 - 17 januari 2020 Dagtid 100% Malmö Öppnar för anmälan 15 mars 2019.

31 augusti 2020 - 15 januari 2021 Dagtid 100% Malmö Öppnar för anmälan 16 mars 2020.

30 augusti 2021 - 14 januari 2022 Dagtid 100% Malmö Öppnar för anmälan 15 mars 2021.

28 augusti 2017 - 12 januari 2018 Dagtid 100% Malmö Schema