Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap: Handikapprätt II

Sammanfattning

Kursen syftar till att ge ökad kunskap om utredningsmetodik och bedömning av insatser för personer med funktionsnedsättning med fokus på LSS. Kursen syftar även till att ge fördjupad kunskap om de lagar och rättigheter som har betydelse för livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning samt deras barn och nära anhöriga. Offentligrättsliga områden som har särskild betydelse för det sociala arbetets teori och praktik fördjupas.
Vägledande principer i LSS diskuteras utifrån funktionshinderspolitiskt perspektiv samt gällande rätt.
Med stöd av fallbeskrivningar illustreras och diskuteras tillämpning och gränsdragning mellan olika lagområden som LSS och SOL Olika tolkningsprinciper som handläggaren ställs inför vid bedömning av den funktionshindrades behov diskuteras. I kursen ges kunskap om funktionshindrades självbestämmande och livskvalitet och hur dessa faktorer kan vägleda behovsbedömningen.
Utredning- och bedömning analyseras ingående I kursen. Handläggarens roll utifrån bl a maktbalans, bemötande, konflikthantering och samverkan reflekteras kring. Etik, genus och etnicitetsaspekter vägs in reflektionen. Närståendes roll diskuteras. Samhälleliga och rättsliga aspekter på samverkan mellan olika aktörer kommer att belysas. Kursen berör också den teoretiska diskussionen kring evidensbaserat arbetssätt.
Kursen ges på distans och har inte några fysiska träffar.
En studentröst från tidigare termin i anonym utvärdering:
”Jag har utvecklats enormt pga denna kurs med stöd av lärare”

Behörighetskrav

Förutom kursen HS139A Handikapprätt, 15 hp, så ger också HS121B Socialrätt 15 hp eller kursen SC131A Juridik i socialt arbete, 30 hp (inom socionomprogrammet) behörighet eller motsvarande.

Urval:

högskolepoäng 20% betyg 40% högskoleprov 40%

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2021, vår 2020, vår 2019, vår 2018

Kurskod:
HS182B version 1
Engelsk benämning:
Disability and Rehabilitation Science: Legal Perspectives on Disability II
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
13 juni 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
15 januari 2018

Förkunskapskrav

Förutom kursen HS139A Handikapprätt, 15 hp, så ger också HS121B Socialrätt 15 hp eller kursen SC131A Juridik i socialt arbete, 30 hp (inom socionomprogrammet) behörighet eller motsvarande.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Nivå 1-30. Kursen ingår i huvudområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap.

Syfte

Syftet med kursen är att studenten förvärvar en ökad kunskap om utredningsmetodik och bedömning av insatser för personer med funktionsnedsättning. Vidare syftar kursen till att studenten fördjupar sin kunskap om de lagar och rättigheter som har betydelse för livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning samt deras barn och nära anhöriga.

Innehåll

I kursen belyses konstitutionella rättsprinciper, lagstiftning och ramar kring handläggning, dokumentation, offentlighet och sekretess samt personuppgifter. Fokus kommer att läggas på handläggning av ärenden avseende personer med funktionsnedsättning och den problematik vid tillämpning och gränsdragning av lagar och förordningar som handläggare kan ställas inför vid bedömning av behovet av insatser. Livssituationen för personer med funktionsnedsättning diskuteras liksom, självbestämmande, inflytande, integritet, delaktighet, tillgänglighet, jämlika levnadsvillkor, att leva som andra, goda levnadsvillkor, livskvalitet samt den enskildes möjlighet till delaktighet i utrednings- och beslutsprocessen. Närståendes roll diskuteras. Inom ramen för kursen behandlas de funktionshinderspolitiska målen och intentionen bakom LSS samt denna lags grundläggande intentioner. Etik, genus och etnicitetsaspekter vägs in. Fallbeskrivningar kommer att diskuteras där även den professionella rollen utifrån faktorer som maktbalans, bemötande och samverkan belyses. Barnperspektivet kommer att behandlas. Kunskaperna om reglerna om myndighetsutövning med tonvikt på rättssäkerhet och integritet för den enskilde och service till allmänheten fördjupas. I kursen behandlas t.ex. socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialförsäkringsbalken. Därutöver behandlas regeringsformen i vissa delar, förvaltningslagen, kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen, personuppgiftslagen och diskrimineringslagen. Nationella riktlinjer samt internationella konventioner och riktlinjer inom funktionshinderområdet beaktas.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
1. redogöra för konstitutionella rättsprinciper samt reflektera kring myndigheters, beslutsfattares samt handläggares roller utifrån ett brukar-, organisations- och samhällsperspektiv,
2. redogöra för och problematisera gränsdragningen mellan LSS och närliggande lagstiftning som exempelvis socialtjänstlagen med utgångspunkt från de vägledande principerna i dessa lagar, samt reflektera kring sammanvägningen av juridiska riktlinjer, professionellt kunnande och brukarens individuella behov och medverkan i utredningen,
3. reflektera över situationen för närstående till personer med funktionsnedsättning,
4. självständigt tillämpa samt utveckla ett resonemang kring tillämpningen av de i kursen upptagna lagstiftningarna och förordningarna i konkreta fallbeskrivningar med fokus på den funktionsnedsattes personliga behov, bemötande och intervjuer samt genus och etiska dimensioner på dessa regelsystem, och
5. analysera reglerna om myndighetsutövning med tonvikt på rättssäkerhet och integritet för den enskilde och service till allmänheten.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs som IT baserad distansutbildning. Kunskaperna utvecklas självständigt genom i huvudsak föreläsningar, kurslitteratur, material hämtat från internet, diskussion kring fallbeskrivningar och i diskussionsforum. Studenten ska självständigt planera och genomföra sina studier. Lärandemål 1-5 tränas genom att studenten enskilt och i grupp arbetar med frågor som ställs i föreläsningarna kopplade till kurslitteratur, lagar, förordningar och konventioner. Studenten ska även diskutera frågor som studenten själv eller andra ställer i diskussionsforum samt tränas att inhämta information från olika webbplatser och kritiskt granska dessa. Studenten ska därutöver göra enskilda skriftliga uppgifter avseende lärandemålen 1-5. I den obligatoriska uppgiften kopplad till lärandemål 1 läser studenten en artikel och ska utifrån denna redogöra för och reflektera kring konstitutionella rättsprinciper samt reflektera kring myndigheters, beslutsfattares samt handläggares roller utifrån ett brukar-, organisations- och samhällsperspektiv. Lärandemål 2, 3, 4 och 5 stöds av ett obligatoriskt grupparbete med bl a gruppdiskussion kopplat till föreläsningar, kurslitteratur, case och tolkning av gällande rätt där studenten ska presentera och reflektera kring vilka konsekvenser det egna ställningstagandet i fingerade fall kan få för den enskilde och dess närstående samt den gränsproblematik som kan uppstå vid tillämpning av olika lagar. Studenten ska även självständigt tillämpa och redovisa tillämpningar för myndighetsutövning och rättssäker bedömning.

Bedömningsformer

Lärandemål 1-5 examineras individuellt i en övergripande skriftlig tentamen. Lärandemål 1 examineras dessutom genom en enskild skriftlig examinationsuppgift kopplad till föreläsning, kurslitteratur samt information som hämtats genom webbplatser. Vidare examineras även lärandemål 2 enskilt genom arbete med frågor som ställs i föreläsningar samt case som kopplas till kurslitteraturen och till webbplatser. Lärandemål 2 examineras också genom deltagande i obligatorisk gruppdiskussion. Lärandemål 3 examineras genom en enskild skriftlig examinationsuppgift kopplad till föreläsning och kurslitteratur samt information från webbplatser. Lärandemål 4 examineras genom en enskild skriftlig examinationsuppgift med case samt en enskild genomförd intervju och reflektion över denna intervju utifrån föreläsning samt artiklar. Lärandemål 4 examineras även genom obligatorisk gruppdiskussion. Lärandemål 5 examineras genom att studenten visar förmåga att reflektera kring myndighetsutövning och den enskildes behov av rättssäkerhet i samtliga obligatoriska inlämningsuppgifter. Fokus vid bedömningen av samtliga lärandemål ligger på förmågan att tydligt beskriva och argumentera för och motivera gjorda val i utredningsarbetet samt att reflektera över dessa val och över rättsreglernas tillämpning och utredningsbeslutets konsekvenser. Specifika bedömningskriterier för samtliga bedömningar presenteras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment ska efter beslut från examinator kompenseras genom individuell skriftlig inlämningsuppgift.
För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på den individuella skriftliga tentamen, examinationsuppgifterna, frågor kopplat till föreläsningar, casearbetet, samt aktivt deltagande i obligatoriska gruppdiskussioner. För väl godkänt betyg på kursen krävs väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen, och godkänt på examinationsuppgifterna, frågor kopplat till föreläsningar, casearbetet, samt aktivt deltagande i obligatoriska gruppdiskussioner.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Cederborg A-C, (red) (2009) Intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund, Studentlitteratur. 70 s.
Lewin B, (2010) Skam, likgiltighet och eldsjälar – Tre studier om LSS-reformen och det kommunala självstyret. Kommunal ekonomi och politik. 13, nr 2, s 7-26. Länk till artikeln läggs ut på It´s Learning
Edvardsson B, (2003) Kritisk utredningsmetodik. Malmö, Liber AB. 240 s.
Lindberg L, Grönvik L, (2011). Funktionshinderspolitik, en introduktion. Lund, Studentlitteratur. 183 s
Socialstyrelsen, (2007) Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning. 2007-131-8.www.sos.se, 144 s.
Socialstyrelsen (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 2015-1-10 www.socialstyrelsen.se/publikationer 2015/2015-1-10., 508 s.
Sjöberg U, (2016) Handläggning av LSS-frågor. Stockholm, Wolters Kluwer, 246 s.
Staaf A, Zanderin L, (red) (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning (5:e uppl.). Malmö, Liber. 256 s.
Staaf A, Zanderin L, (2015) Förvaltningsrätt – en introduktion för professionsutbildningar (4:e uppl.) Malmö, Liber AB. 131 s.
Strömberg H, Lundell B, (2015) Handlingsoffentlighet och sekretess (12:e uppl.). Lund, Studentlitteratur. 100 s.
Zanderin L, Staaf A, (Red) (2010) Kommunalrätt: en introduktion för professionsutbildningar (1. uppl.). Malmö, Liber. 144 s.

Aktuell lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall arbetsmaterial tillkommer. Ca 500 s.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna sammanställs samt återkopplas skriftligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna skriftligt under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på institutionen Socialt arbete Grundutbildning grundnivå.

Mer information om utbildningen

Åsa Nilsson, studieadministratör
Telefon: 040-6657589
Elisabeth Arvidsson, kursansvarig
Telefon: 040-6657954

Anmälan

15 januari 2018 - 01 juni 2018 50% Distans (Malmö)

21 januari 2019 - 07 september 2019 50% Distans (Malmö) Öppnar för anmälan 17 september 2018.

20 januari 2020 - 05 juni 2020 50% Distans (Malmö) Öppnar för anmälan 16 september 2019.

18 januari 2021 - 04 juni 2021 50% Distans (Malmö) Öppnar för anmälan 15 september 2020.