Socialt arbete: Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende

Kurs - avancerad nivå - 15 hp

Kursplan för studenter vår 2021

Kurskod:
HS679A version 1
Engelsk benämning:
Social Work: Medication-Assisted Treatment of Opioid Addiction
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Socialt arbete
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
09 juni 2020
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
18 januari 2021

Förkunskapskrav

Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp inklusive examensarbete omfattande 15hp inom folkhälsovetenskap, medicin, psykologi, omvårdnad/vårdvetenskap, sociologi/socialt arbete eller motsvarande, alternativt 180 hp inom socionomprogrammet inklusive examensarbete omfattande 15hp.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå inom huvudområdet socialt arbete.

Syfte

Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig fördjupad kunskap om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, LARO. Mer specifikt ska studenten tillägna sig kunskap om sociala och medicinska perspektiv på opioidberoende samt om olika teoretiska, praktiska och etiska perspektiv på LARO som behandlingsintervention.

Innehåll

Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, LARO, sker med preparaten metadon, buprenorfin eller buprenorfin-naloxon och är den mest etablerade vårdformen för personer som är beroende av heroin eller andra opioider. I kursen analyseras och problematiseras LARO ur individ- och samhällsperspektiv. Kursen bygger på ett flerdisciplinärt synsätt och utgår från såväl medicinsk som samhälls- och beteendevetenskaplig kunskap om opioidberoende och LARO. Kursen består av fem moduler. I de två första modulerna behandlas opioidberoende som socialt problem respektive medicinskt problem. Problemets omfattning och karaktär tas upp och olika teoretiska förklaringar diskuteras. Även drogkarriärer, vardagsproblem, livsstilar och samsjuklighet bland personer med opioidberoende behandlas. I den tredje modulen studeras LARO ut ett historiskt och samhälleligt perspektiv. Vårdformens utveckling internationellt och i Sverige behandlas, liksom dess roll som rehabiliterande respektive skadebegränsande intervention. I den fjärde modulen behandlas vårdformens reglering och organisering, med fokus på svenska förhållanden. Olika vårdmodeller tas upp och analyseras, liksom villkoren för samverkan med andra samhällsaktörer. Den femte modulen, slutligen, fokuserar på problem och utmaningar i det praktiska arbetet med LARO. Här diskuteras bland annat hur fortsatt droganvändning kan hanteras, avvägningen mellan kontroll och stöd, mottagningen som riskmiljö, frågor som rör makt, genus och sexualitet samt anhörigperspektiv på LARO. Ett brukarperspektiv går som en röd tråd genom kursen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna
1 självständigt reflektera över och tillämpa olika teoretiska perspektiv på opioidberoende som individuellt och socialt problem (modul 1),
2 redogöra för medicinska aspekter av opioidberoende och LARO (modul 2),
3 analysera och diskutera LARO som behandlingsintervention i ett socialt och politiskt sammanhang (modul 3),
4 redogöra för och analysera olika behandlingsmodeller, interventioner och förhållningssätt i LARO (modul 4),
5 analysera och reflektera över etiska dilemman, maktutövning och brukarperspektiv i professionellt arbete med LARO (modul 5), och
6 identifiera och reflektera över egna värderingar och attityder till olika aspekter som rör LARO (modul 3-5).

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av IT-baserad distansutbildning. Kursdeltagare och lärare kommunicerar via kurshemsidan på universitetets lärplattform. Samtliga lärandemål tränas genom nätbaserade föreläsningar och seminarier, case-uppgifter, forumdiskussioner samt skriftliga inlämningsuppgifter. De skriftliga inlämningsuppgifterna och aktivitet i forumdiskussionerna är obligatoriska. Den IT-baserade utbildningsformen kräver att studenterna har tillgång till dator med bredband samt webbkamera.

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter, inklusive en forumdiskussionsuppgift. Lärandemål 5–6 examineras dessutom genom en individuell skriftlig recensionsuppgift. Vid bedömningen läggs generellt vikt vid studentens förmåga till teoretisk förståelse, självständigt tänkande samt förmåga att koppla sina resonemang till relevanta begrepp och teorier. När det gäller lärandemål 1–4 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att jämföra och kritiskt analysera olika synsätt och perspektiv. När det gäller lärandemål 5–6 läggs särskild vikt vid studentens förmåga att reflektera över och problematisera olika professionella bedömningar och etiska dilemman. De examinerande momenten i kursen vägs samman och utgör underlag för betyg. För betyget Godkänd på kursen krävs bedömningen godkänt på alla skriftliga inlämningsuppgifter och på recensionsuppgiften. För betyget Väl godkänd på kursen krävs bedömningen väl godkänt på minst tre kursmoduler, däribland modul 4 eller 5, samt bedömningen godkänd på övriga moduler. Obligatoriska moment som inte inlämnas i utsatt tid kompletteras genom inlämning vid ett senare inlämningstillfälle.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Andersson L, Johnson B, (2018) Valfrihet och egenmakt: En utvärdering av Region Skånes vårdval för LARO. FoU-rapport 2018:1. Malmö: Malmö universitet. Cirka 150 s.
Heilig M, (2019) Beroendetillstånd. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. Cirka 250 s.
Johnson B, (2005) Metadon på liv och död. Lund: Studentlitteratur. Cirka 90 s.
Kakko J, (2011) Heroinberoende. Stockholm: Liber. 144 s.
Petersson F, (2013) Kontroll av beroende: Substitutionsbehandlingens logik, praktik och semantik. Malmö: Égalité. 467 s.
Svensson B, Karlsson P, (2018) Missbruk av heroin och andra opioider. Lund: Studentlitteratur. 392 s.

Dessutom ingår vetenskapliga artiklar om cirka 350 sidor.

Kursvärdering

En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till deltagarna och en kursrapport med ändringsförslag upprättas och görs tillgänglig på universitetets hemsida samt görs tillgänglig för deltagarna som påbörjar kursen vid nästkommande tillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.