Hatets tidevarv - afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi i Sverige

Sammanfattning

Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla kunskap om och ett kritiskt förhållningssätt till kulturellt, religiöst, socialt och politiskt reproducerade aversioner mot och exkludering av afrikaner, judar, romer och muslimer under skilda tidsperioder, med tonvikt på föreställningar som växer fram i ett av globalisering och migration präglat Sverige. Dessa former av exkludering sätts i relation till olika maktordningar utifrån ett intersektionellt perspektiv.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Urval:

betyg 66% högskoleprov 34%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2020

Kurskod:
IS212F version 1
Engelsk benämning:
The Age of Hatred - Afrophobia, Antisemitism, Antiziganism and Islamophobia in Sweden
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
19 februari 2020
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
31 augusti 2020

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Syfte

Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla kunskap om och ett kritiskt förhållningssätt till kulturellt, religiöst, socialt och politiskt reproducerade aversioner mot och exkludering av afrikaner, judar, romer och muslimer under skilda tidsperioder, med tonvikt på föreställningar som växer fram i ett av globalisering och migration präglat Sverige. Dessa former av exkludering sätts i relation till olika maktordningar utifrån ett intersektionellt perspektiv.

Innehåll

Kursen är indelad i två moment som behandlar tiden före respektive efter andra världskrigets slut. Studenten utvecklar empiriska kunskaper, kunskap om teoretiska perspektiv och analytiska verktyg för att kritiskt kunna analysera och förhålla sig till skillnadstänkandets teori och praktik.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
1. Redogöra för och reflektera över likheter och skillnader mellan afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi.
2. Redogöra för huvudfaserna i afrofobins, antisemitismens, antiziganismens och islamofobins historiska utveckling och dess kulturella, politiska, sociala och religiösa beståndsdelar.
3. Diskutera och exemplifiera könad rasism i olika uttrycksformer utifrån ett intersektionellt perspektiv.
Färdighet och förmåga
4. Jämföra och analysera historisk och modern afrofobisk, antisemitisk, antiziganistisk och islamofobisk retorik, som den t.ex. kommer till uttryck i olika essentialistiska diskurser.
5. Diskutera och problematisera olika definitioner av och teorier om afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi.
6. Identifiera och analysera föreställningar, motiv och tankefigurer uttryckta i tal, text och bild.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
7. Självständigt och kritiskt granska samt argumentera för sina ståndpunkter såväl skriftligt som muntligt.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, obligatoriska seminarium och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt såväl som gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner och perspektiv.

Bedömningsformer

Prov 1 (2001): Individuell hemtenta (Individual Paper), 9 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2, 3, 4.
Prov 2 (2002): Muntlig presentation (Oral Examination), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 5, 6 och 7.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan urskiljas
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på Prov 1 och minst betyget Godkänd på Prov 2.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Adeniji, Anna (2014.) “Searching for words: Becoming mixed race, black and Swedish”. I Michael McEachrane (red.), Afro-Nordic landscapes: Equality and race in Northern Europe, 149–61. New York & London: Routledge. (12 sidor).
Alvstad, Erik. 2013b. “The Jew Monster: Religion, satir och judisk identitetsproblematik i en karikatyrteckning av Eli Valley.” I: Chaos: Skandinavisk tidsskrift for religionshistoriske studier 59, s. 31-56. (25 sidor).
Berggren, Lena (2014). Blodets renhet: en historisk studie av svensk antisemitism, Malmö: Arx. (400 sidor).
de los Reyes, Paulina & Diana Mulinari. 2005. Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber. (144 sidor).
Essed, Philomena. 2005. ”Vardagsrasism”. I Paulina de los Reyes & Masoud Kamali (red.), Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, 71–94. SOU 2005:41. Stockholm: Fritze. (18 sidor).
Gardell, Mattias (2011). Islamofobi, 2nd ed, Stockholm: Leopard Halperin. (309 sidor).
Integrationsverket (2007b). Rasism och främlingsfientlighet i Sverige: Antisemitism, antiziganism och islamofobi. Integrationsverkets rapportserie 2007:03. (66 sidor).
Khosravi, Shahram (2012). White masks/Muslim names: immigrants and name-changing in Sweden.Race och Class, Vol. 53, No. 3, s. 65-80. (15 sidor).
McEachrane, Michael och Faye, Louis (red.) (2001). Sverige och de Andra: Postkoloniala perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur. (331 sidor).
McEachrane, Michael (red) (2014). Afro-Nordic Landscapes: Equality and Race in Northern Europe. New York and London: Routledge. (264 sidor)
Mångkulturellt centrum (2014). Afrofobi. En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige. Mångkulturellt centrum 2014:1. (101 sidor).
Otterbeck Jonas, Bevelander Pieter, (2006). Islamafobi: en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia, 2006. (58 sidor).
Sarri Krantz, Anna (2018). Tredje generationens överlevande: En socialantropologisk studie om minne, antisemitism och identitet i spåret av Förintelsen (Avhandling). Lund. (202 sidor).
Sander, Åke (2006). Experiences of Swedish Muslims after the Terror Attacks in the USA on 11 September 2001. Journal of Ethnic and Migration Studies, Vol. 32, No. 5, s. 809-830. (21 sidor).
Sixtensson, Johanna (2009). Hemma och främmande i staden - kvinnor med slöja berättar. Malmö University Publications in Urban Studies 4. Malmö Högskola, Institutionen för urbana studier. (78 sidor.)
Wallengren, Simon (2017) & C. Mellgren. Romers upplevelse av hatbrott. FOU Rapport 2017:3, Holmbergs, Malmö 2017. (56 sidor).
Wigerfelt, Berit och Wigerfelt, Anders (2015) ”Antisemitiska och antiromska hatbrott i Sverige – erfarenheter, konsekvenser och hantering av utsatthet”, i: Socialvetenskaplig tidskrift 2015:3–4. (18 sidor)
Westin Niklas, Wallengren Simon, Dimiter-Taikon Kati och Westin Charles (2014), Antiziganism i statlig tjänst. Socialstyrelsens behandling av romer och resande under 1900-talet. Stockholm, s. 287-338. (51 sidor).
Rapporter, artiklar och skönlitteratur tillkommer

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på Institutionen för Samhälle, kultur och identitet.

Mer information om utbildningen

Monica Lotfinia, studieadministratör
Telefon: 040-665 77 52

Anmälan

31 augusti 2020 - 17 januari 2021 Eftermiddag 50% Malmö Anmälningskod: mau-06234

Sista anmälningsdag 15 april

Ansök