Experimentell medieproduktion

Sammanfattning

Du lär dig hantera verktyg för att navigera inom området för experimentell medieproduktion, som radio och tv i kombination med nya medier. Tillsammans med medieproducenter och konstnärer skapar, prövar och värderar du nya sätt att använda och utveckla medieproduktioner. Vi arbetar med koncept, synopsis, produktionsstrategier, ljud- och bildexperiment och testproduktioner. Grundläggande erfarenhet av inspelning och redigering rekommenderas.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Urval:

högskolepoäng 32% betyg 34% högskoleprov 34%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, höst 2015, höst 2014, höst 2013

Kurskod:
KK123A version 2
Engelsk benämning:
Experimental Media Production
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Inrättandedatum:
06 mars 2008
Fastställandedatum:
14 juni 2013
Beslutande instans:
Fakulteten för kultur och samhälle
Gäller från:
02 september 2013
Ersätter kursplan fastställd:
07 mars 2008

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Analysera nutida och framtida produktionsvillkor för rörlig bild och ljud i relation till andra medier (lärandemål 1)
- Pröva och utveckla vad som utmärker ett experimentellt förhållningssätt och hur den kreativa processen för detta kan se ut (lärandemål 2)
- Redogöra för det komplexa samspelet mellan olika medier och distributionsplattformar (lärandemål 3)
- Redogöra för experimentella berättarstrategier inom ljud och rörlig bild i relation med andra medier. (lärandemål 4)

FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Genomföra och presentera en experimentell medieproduktion (lärandemål 5)
- Analysera och reflektera över den kreativa arbetsprocessen från idéskapande till färdig produktion (lärandemål 6)

VÄRDERINGSFÖRMÅGA OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
- Problematisera relationen teori-gestaltning (lärandemål 7)
- Värdera sin egen produktion i relation till mediers utveckling (lärandemål 8)
- Värdera sitt agerande som medieproducent utifrån etiska, demokratiska och miljörelaterade perspektiv (lärandemål 9)
- Uppvisa insikt i gemensamma produktionsprocesser och dess konsekvenser (lärandemål 10)
- Identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling (lärandemål 11)

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Lärandemål 1, 2, examineras inom delkurs 1 genom aktivt deltagande i kursprocessen samt korta individuella reflektioner i textform.
Lärandemål 2, 4, 7 examineras inom delkurs 2 genom aktivt deltagande i diskussioner samt korta individuella reflektioner i textform samt en mindre gestaltande produktion.
Lärandemål 2, 3, 7, examineras inom delkurs 3 genom aktivt deltagande i diskussioner samt korta individuella reflektioner i textform.
Lärandemål 7, 10 examineras inom delkurs 3 genom i gemensamt gestaltande koncept.
Lärandemål 5, 7, 9 10, 11 examineras inom delkurs 4 genom ett individuellt gestaltande
arbete och en individuell analyserande rapport.
Lärandemål 5, 10 examineras inom delkurs 4 genom att tillsammans med övriga studenter arrangera ett publikt uppspel av deras individuella slutproduktion.

Samtliga examinationstillfällen består av integrerade praktiska och teoretiska moment.

Kriterier som beaktas vid bedömning av individuellt gestaltande arbete:
• i vilken utsträckning teori och praktik integreras
• förmåga att konstruera och motivera en experimentell medieproduktion
• förmåga att kommunicera och förklara arbetsprocessen från idéskapande till färdig
produktion
• förmåga att självständigt skapa verk som gestaltar egna idéer
• kvalitet i avseendet nyskapande, uppnå sitt mål, produktionstekniskt, berättarmässigt

För att bli godkänd på den individuella slutproduktionen krävs att samtliga moment – gestaltning, skriftlig rapport, muntlig presentation, opponering, respondering – är avklarade och godkända.

Eftersom kursen bygger på aktivt deltagande under olika intensiva sammanhållna tidsperioder, sker vid eventuell omexamination justeringar av den aktuella uppgiften eftersom den inte kan ges samma förutsättningar som under det ordinarie tillfället.

Innehåll eller kursinnehåll

Kursen inriktar sig på hur experimentella satsningar bidrar till utveckling av medieproduktion. Detta genom att utforska experimentella former för medieproduktion. Kursen tar upp produktionssätt, produktionsformer, publikrelationer och
programinnehåll.

Kursen kombinerar teori och gestaltning inom teknik, konst, kultur inom experimentell medieproduktion. Lärarna kommer från olika håll såväl vetenskapligt som praktiskt, exempelvis radiomediet, TV-mediet, konst, nya medier och
teknik.

Kursen är ordnad i delkurser/moment:
Delkurs 1: handlar om mediebranschen idag och dess produktionsvillkor
Delkurs 2: handlar om experimentellt berättande i förhållande till begrepp som t ex dokumentärt, fiktivt, rumsligt, linjärt, ickelinjärt, interaktivt, crossmedialt.
Delkurs 3: handlar om deltagande, distributionsplattformar och traditionella och nya mediers samband och korsande möten.
Delkurs 4: individuell slutproduktion i form av gestaltning och skriftlig rapport.

För alla kursteman ingår moment av reflektion kring perspektiven utifrån främst studenten själv som kunskapsproducent. Maktperspektivet är viktigt för diskussionerna. Men perspektiven innebär även reflektion kring hur genus, miljö samt migration och etnicitet kan bli till en källa för inspiration till experimenterande.

Arbetsformer

Som undervisningsresurser finns introduktions- och temaföreläsningar och studiebesök kombinerat med gemensamma diskussioner utifrån föreläsningar, litteratur och egna erfarenheter. Handledning som resurs finns för det individuella studentprojektet.

Inspelnings- och datorresurser erbjuds med handledning för alla relevanta moment. Kursen bygger på studenternas medverkan och uppgifterna är väl avgränsade inom tid och rum med särskilda inslag (som till exempel studiebesök). Samtliga schemalagda tillfällen ingår som del i examination.

Betygsgrader

Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Kurslitteratur och övriga läromedel


Chion, Michel (1994) The Three Listening Modes, Audio Vision

Boyd, Danah 2010 Social Network Sites as Networked Publics: Affordances,
Dynamics, and Implications
http://www.danah.org/papers/2010/SNSasNetworkedPublics.pdf

Flusser, Vilém (2011) Into the Universe of Technical Images, University of Minnesota Press
Kap.: To Create
Fitzpatrick, Corrine, Wilde, Hanna, Sandström, Imri (2012) In The Act : A Sprawling Space For Performance, Högkvarteret
Hammarén, Maria (2010) Skriva – en metod för reflektion. Santérus förlag

Haraway, Donna A (1991) Cyborg Manifesto Science, Technology, and Socialist-Feminism in the Late Twentieth Century, Routledge
http://wayback.archive.org/web/20120214194015/http://www.stanford.edu/dept/HPS/Haraway/CyborgManifesto.html

Hertz, Garnet och Parikka, Jussi (2012) Zombie Media: Circuit Bending
Media Archaeology into an Art Method

Koivunen, Anu red. (2008) Film, och andra rörliga bilder - en introduktion, Raster förlag
sid 252-266 (Trond Lundemo, Rörelse)

Martin, Sylvia (2006) Moving Pictures, Video Art, Taschen

Noble, Elinor och Roxhage, Ann-Sofi 2009 Se mer! – Samtidskonst och lärande, Göteborgs Internationella konstbiennal Finns tillgänglig som läromaterial

Raskin, Richard (2005) The Art of the Short Fiction Film, McFarland & Co Inc
sid 165-173 A Conceptual Model: Seven Parameters for Story Design in the Short Fiction Film. Finns tillgänglig som läromaterial

Kursvärdering

Skriftlig utvärdering sker i slutet av kursen.

Övrigt

Du förutsätts ha grundläggande erfarenheter av inspelning och redigering av ljud och rörlig bild.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för kultur och samhälle på institutionen Konst, kultur och kommunikation.

Mer information om utbildningen

Studentservice, K3 - Malmö högskola,

Anmälan

28 augusti 2017 - 14 januari 2018 Dagtid 100% Malmö Schema