Medie- och kommunikationsvetenskap: Mediehistoria

Sammanfattning

I denna kurs behandlas ett historiskt perspektiv på medier, dess uttrycksformer, industriella förutsättningar samt olika medieformers sociala, kulturella och politiska implikationer.

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KK401B-Det föränderliga medielandskapet och KK402B-Medieaktivism, strategi och entreprenörskap.

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2018, vår 2017

Kurskod:
KK421A version 5
Engelsk benämning:
Media and Communication Studies: Media History
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Medie- och kommunikationsvetenskap
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
16 november 2016
Beslutande instans:
Fakulteten för kultur och samhälle
Gäller från:
16 januari 2017
Ersätter kursplan fastställd:
03 december 2015

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KK401B-Det föränderliga medielandskapet och KK402B-Medieaktivism, strategi och entreprenörskap.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen kan normalt ingå i generell examen på grundnivå. Kursen tillhör huvudområdet Medie- och kommunikationsvetenskap.

Syfte

Syftet med denna kurs är att skapa grund för en förståelese för ett historiskt perspektiv på medier, dess uttrycksformer, industriella förutsättningar samt olika medieformers sociala, tekniska, kulturella och politiska implikationer.

Innehåll

Kursen introducerar mediernas historiska utveckling i västvärlden och belyser sociala, tekniska, kulturella och politiska aspekter av såväl traditionella massmedier som nya digitala medier. Länken mellan medieteknologisk utveckling och medieforskningens framsteg under 1900-talet presenteras med hjälp av grundläggande synsätt som teknologisk determinism och social shaping of technology. Dessutom introduceras begreppet kulturell form och placerar därmed mediernas historiska utveckling i en bredare kulturell- och social förändringskontext. Detta kopplas till programmets övergripande tema ”medieaktivism”. Centrala diskussioner i kursen relateras genomgående till såväl genus- som offentlighetsteoretiska resonemang och lyfter dessutom fram könslogik som ett viktigt analytiskt begrepp genom mediernas historiska utveckling.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • visa kunskap om mediernas historiska utveckling i västvärlden (1)
  • visa kunskap om sociala, tekniska, kulturella och politiska aspekter av mediehistorien samt hur dessa påverkas av könslogik (2)
Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
  • visa förmåga att relatera viktiga steg av mediehistorisk utveckling och deras betydelse för mediala kommunikationsmönster till dagens medielandskap (3)
  • Visa förmåga att använda gestaltande metoder som analysverktyg (4)
  • visa förmåga att muntligt, skriftligt och gestaltande kunna redovisa och presentera (5)
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
  • kunna reflektera över och värdera kunskaper om mediehistorisk utveckling utifrån kurslitteraturens teorier och specifikt genusteoretiska aspekter (6)

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, studiebesök, litteratur- och presentationsseminarium, basgruppsövningar samt grupparbete med fokus på gestaltande kunskapspraktiker.

Bedömningsformer

Examinationen görs i två steg, som är beroende av varandra men som görs vid två tillfällen:

  • Muntlig och gestaltande presentation 2,5hp (lärandemål 1, 2, 4, 5 och 7)
  • Hemtentamen 5hp (lärandemål 1, 2, 3, 4, 6 och 7).

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel


Böcker
Standage, Tom (2013). iWriting in the Wall. Social Media the First 2,000 years. London: Bloomsbury.
Williams, Raymond. (2001), TV – Teknik och Kulturell Form, Arkiv Förlag: Stockholm

Kompendium med följande texter, som distsribueras digitalt:
Djerf-Pierre, Monica. (2003), ”Journalistikens kön – Fältets struktur och logik under 1900-talet”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, ( 2 ) s. 29-52
Edvards, Steven (2006). Photography. A very short introduction. Oxford University Press. (ett kapitel) (Tillgänglig som e-resurs).
Habermas, Jurgen. (2003), Borgerlig offentlighet, (enbart Introduktion av Mats Dahlqvist) Arkiv Förlag: Stockholm (kompendium)
Lievrouw, Leah. A. 2006, ”New Media Design and Development: Diffusion of Innovations v Social Shaping of Technology” i Leah Lievrouw & Sonia Livingstone (red) Handbook of New Media, 2006, London: Sage Publications (Tillgänglig som e-resurs)
Melin, Margareta. (2014) ’Fäktas genom att fly. Omförhandlad journalistik med digitala hjälpmedel. I Anja Hirdman & Madelein Kleberg (red) Mediers känsla för kön. Göteborg: Nordicom (i press november 2014).
Winston, Brian. (2000), Media Technology and Society (intro & one exemplary chapter), Taylor & Francis.

Övrigt material
Ytterligare vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar om mediehistoria tillkommer samt historiska texter, utifrån val av examinationsuppgift. Dessutom tillkommer ett antal filmer.

Kursvärdering

Skriftlig kursutvärdering sker i slutet av kursen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för kultur och samhälle på institutionen Konst, kultur och kommunikation.

Mer information om utbildningen

Studentservice, K3 - Malmö högskola,

Anmälan

15 januari 2018 - 18 februari 2018 Dagtid 100% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program