Pedagogiskt drama II, Drama i mötet med andra, rummet och samhället

Sammanfattning

Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa praktiska och teoretiska kunskaper i pedagogiskt drama. I kursen utforskas dramapedagogiska tekniker, förhållningssätt och pedagogiskt ledarskap för att skapa kreativa och lustfyllda möten. Konflikthantering och demokratiska processer med särskild fokus av genus, klass och etnicitet problematiseras och prövas.

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS111F-Pedagogiskt drama I, Drama och kommunikation.

Urval:

högskolepoäng 20% betyg 40% högskoleprov 40%

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2018

Kurskod:
KS112F version 2,2
Engelsk benämning:
Educational Drama II
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
08 januari 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
20 januari 2014
Ersätter kursplan fastställd:
08 januari 2014

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS111F-Pedagogiskt drama I, Drama och kommunikation.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om hur man med hjälp av dramapedagogiskt arbete utforskar och leder grupper för att kunna främja och bibehålla förtroendefulla relationer. Kursen syftar också till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om hur konfliktsituationer kan förebyggas och hanteras för att skapa förutsättningar för demokratiska processer i skola, utbildning och arbetsliv.

Innehåll

Kursen bärande tanke är att kunskaper om omvärlden och oss själva inte är varaktiga utan skapas och omskapas i samspel med andra. I delkursen problematiseras och gestaltas olika möten i olika rum. Processen börjar i det närliggande för att studenten ska bli medveten om hur den egna sociala och kulturella präglingen och egna tolkningsmönster iscensätts i mötet med andra. Processen fortsätter med att studenten förhåller sig till vad olika rum och arbetssätt har för betydelse för mötet med barn, unga och vuxna i ett socialt samspel kopplat till makt och demokrati. Deltagarna får även konstruera och leda egna forumspel.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • analysera socialisations- och kommunikationsprocessens betydelse för utvecklingen av värderingar och kommunikationsmönster samt relatera denna kunskap till hur man som ledare kan främja och bibehålla förtroendefulla relationer med/mellan barn, unga och vuxna
  • självständigt utforma och leda dramaövningar som analyserar konfliktsituationer och ge förslag på hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras
  • kritiskt förhålla sig till sin och andras praktik genom att granska och analysera den i förhållande till ledarskap och normperspektiv som t.ex. genus, klass och etnicitet

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk gestaltning, handledning, responsarbete och föreläsningar. Kursen bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.
Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Kursens examination består av tre delar.
Den första delen består i att studenten inom ramen för en gestaltande grupproduktion lyfter fram betydelsen av olika socialisationsprocesser och kommunikationsmönster och sätter dem i relation till ett situationsanpassat ledarskap.
Den andra examinationsdelen består i att studenten i samarbete med en studiekamrat planerar, genomför och leder övningar som syftar till att undersöka konfliktsituationer och hur dessa kan förebyggas och hanteras.
Den avslutande examinationsdelen består i att individuellt skriva ett paper om tre sidor. Studenten ska i texten förhålla sig till sin och sina kurskamraters innehåll i de genomförda övningarna i den andra examinationsdelen, genom att kritiskt granska och analysera dessa i förhållande till ledarskap och normperspektiv

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Ambjörnsson, Fanny (2004), I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjeje. Stockholm: Ordfront förlag (361s)
Balli, Lelinge (2011), Att vara en i gänget - har sitt pris. Drama Forum tidskrift. Nr 1. (s 9-10) (2 s)
Byreús-Hagen, Katrin (2001), Du har huvudrollen i ditt liv. Stockholm: Liber, (188 s).
Grünbaum, Anita (2009), Lika och unika. Dramapedagogik om minoriteter. Göteborg: Daidoalos (176 s)
Martinsson, Lena och Reimers, Eva (red) (2008), Skola i normer. Malmö: Gleerups (174 s)
Sernhede, Ove (2002), Alienation is my nation. Stockholm: Ordfront förlag (361s)
Sparrman, Anna (2006), Film as a Political and Educational Device: Talk About Men, Male Sexuality and Gender Among Swedish Youth. Visual Studies 21 (2) (s.167-182) (16 s)
Thornberg, Robert (2006), Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber (302 s)

Skönlitteratur och filmer tillkommer i samråd med studenterna.

Referenslitteratur
Aspelin, Jonas (2005), Den mellanmänskliga vägen. Stockholm: Brutus Österling bokförlag, Symposium Sverige (199 s)
Boal, Augusto (1977), För en frigörande teater. Stockholm: Gidlunds förlag (159 s).
Ekstrand, Gudrun och Lelinge, Balli (2007), Klassen som Gud glömde. Lund: Gleerups (159 s.)
Goffman, Erving (2006), Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag, (238 s)
Grünbaum, Anita och Lepp, Magret (2005), Dracon i skolan. Drama, konflikthantering och medlin. Lund: Studentlitteratur (171s).
Hugo, Martin (2011), Från motstånd till framgång- att motivera när ingen motivation finn. Stockholm: Liber (116 s)
Palm, Tina (2005), Det komplexa lärarledarskapet. Om det möjliga sambandet mellan lärares konstruktion av ledarskap och pedagogiskt drama. Malmö: Malmö högskola
Tallberg Broman, Ingegerd (2002), Pedagogiskt arbete och kön . Lund: Studentlitteratur (194 s).
Sernhede, Ove (red) (2011), Förorten, skolan och ungdomskulturen: reproduktion av marginalitet och ungas informella lärande. Göteborg: Daidalos
Sernhede, Ove (2002), Alienation is my nation. Stockholm: Ordfront förlag (361s).
Wahlström, Gunilla O (2004), Hantera konflikter - men hur?. Stockholm: Runa förlag, (149 s).

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.


Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Kultur-språk-medier.

Mer information om utbildningen

Paola Mendoza Frödin, studieadministratör
Telefon: 040-6658225
Jessica Droppe, kursansvarig
Telefon: 040-6658129

Anmälan

15 januari 2018 - 03 juni 2018 Kvällstid 50% Malmö Schema Anmälningskod: mah-86041

Öppen för sen anmälan

Ansök