Svenska som andraspråk för lärare II

Kurs - grundnivå - 15 hp

Kursplan för studenter vår 2016

Kurskod:
KS263F version 1
Engelsk benämning:
Swedish as a Second Language for Teachers II
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
20 augusti 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
19 januari 2015

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS134F-Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv I eller KS256F-Svenska som andraspråk för lärare I.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna skall vidareutveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna.

Innehåll

Kursen behandlar teorier om den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutvecklingen, samt den formativa bedömningens stöttande potential för andraspråkselevers lärande. Med utgångspunkt i dessa teorier utreder kursdeltagarna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en elevaktiv läromiljö. Härvid uppmärksammas olika uttrycksformers betydelse för elevers andraspråksutveckling.

I kursen behandlas även andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Skillnader och likheter rörande barns, ungdomars och vuxnas vägar in i andraspråkets textvärldar belyses. Här behandlas även frågor om vägar in i svenskt skriftspråk för de elever som inte är alfabetiserade på sitt modersmål när de börjar i svensk skola.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

  • redogöra för forskning om den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutveckling samt bedöma och jämföra olika typer av kommunikativa klassrumsaktiviteter med avseende på deras språkutvecklande potential (1)

  • reflektera över olika bedömningsformer samt den formativa bedömningens stöttande potential i ett elevaktivt andraspråksklassrum (2)

  • i ett jämförande perspektiv reflektera över förutsättningarna för barns respektive ungdomars och vuxnas läs- och skrivutveckling på ett andraspråk (3)

  • observera, dokumentera och analysera undervisning i en flerspråkig miljö och därtill diskutera de förhållningssätt och värderingar rörande läs- och skrivutveckling som kan tänkas ligga till grund för denna undervisning (4)

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningsformer

Bedömningen grundar sig på en examination i tre delar:

Vid ett litteraturseminarium diskuterar kursdeltagaren, med utgångspunkt i sin individuella, skriftliga läsjournal, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutveckling, samt litteratur om bedömning med tonvikt på den formativa bedömningen (lärandemål 1, 2, 3).

I den andra delen av examinationen planerar kursdeltagararen i samarbete med studiekamrater en sammanhållen serie lektioner som syftar till att skapa en interaktiv och elevaktiv läromiljö. Lektionernas arbetsformer, lärandeverktyg och stödresurser väljer kursdeltagaren med utgångspunkt i relevant litteratur. Av arbetet framgår även hur kursdeltagaren planerar att den formativa och summativa bedömningen ska utformas och integreras i lektionssviten. Tillsammans med sina studiekamrater presenterar kursdeltagaren lektionssviten med hjälp av olika uttrycksformer under ett seminarium som avslutas med att kursdeltagarna analyserar och diskuterar varandras förslag (lärandemål 1, 2).

I den tredje delen av examinationen gör kursdeltagaren individuellt en klassrumsobservation med skriftlig dokumentation och analys av arbetsmoment som syftar till att öppna vägar in i skriftspråket för andraspråkselever. I analysen gör kursdeltagaren relevanta återkopplingar till kurslitteratur. Under ett seminarium presenterar kursdeltagaren sin analyserade observation och ger respons på andra kursdeltagares observationer (lärandemål 3, 4).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Alfaportföljen, portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Nationellt centrum för svenska som andraspråk, (2009), Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs Universitet och Myndigheten för skolutveckling (52 s.)

Bergman, Pirkko och Sjöqvist, Lena (2003), Skönlitteratur som läromedel. I: Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial. Stockholm: Skolverket (12 s.)

Björk, Maj & Liberg, Caroline (2000), Vägar in i skriftspråket. Tillsammans och på egen hand. Natur och Kultur (158 s.)

Cummins, Jim (2001), Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, Kerstin, red. Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: Sigma (20 s)

www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2000-ett-andraspraksperspektiv-pa-larande-1.83983

Dysthe, Olga (2002), Om förhållandet mellan individ och grupp i portföljprocessen. I: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket (16 s) www.skolverket.se/publikationer?id=933

Fast, Carina (2001), Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur (134 s.)

Franker, Qarin (2008), Bildvalet har betydelse. I: Juvonen, P. (red.), Språk och lärande.Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. Stockholm: ASLA.(22 s.) www.diva-portal.org/smash/get/diva2:284157/FULLTEXT01.pdf

Gibbons, Pauline (2006), Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever klassrummet. Stockholm: Hallgren och Fallgren (186 s)

Gibbons, Pauline (2010), Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren (246 s)

Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011), Stockholm: Skolverket (134 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Gröning, Inger (2006), Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet (184 s)

www.avhandlingar.se/avhandling/462dbf293c

Johansson, Britt & Sandell Ring Anniqa (2010),Låt språket bära – språk och kunskapsutveckling i skolans alla ämnen. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (20 s)

Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter (2011), Stockholm: Skolverket (73 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2660

Lindberg, Inger (2005), Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur och Kultur (238 s)

Lindberg, Inger (2006), Med andra ord i bagaget. I: Bjar, Louise, red. Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (s 57-91), (34 s)

PIRLS (2011), Progress in International Reading Literacy Study. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 381. Stockholm. Skolverket. (95 s.) www.skolverket.se/publikationer?id=2941

Reichenberg, Monica (2008), Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur (140 s.)

Wedin, Åsa (2010), Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare//. Stockholm: Studentlitteratur (97 s.)

Kursplaner i svenska som andraspråk

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.


Kursrapporter