Svenska som andraspråk för lärare II

Kurs - grundnivå - 15 hp

Kursplan för studenter vår 2021

Kurskod:
KS263F version 2
Engelsk benämning:
Swedish as a Second Language for Teachers II
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
03 juni 2020
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
03 juni 2020
Ersätter kursplan fastställd:
28 november 2019

Förkunskapskrav

Genomgången kurs KS262F-Svenska som andraspråk för lärare I med minst 7,5 hp med lägst betyg godkänd. Eller motsvarande.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna skall vidareutveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna.

Innehåll

Kursen behandlar teorier om den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutvecklingen, samt den formativa bedömningens stöttande potential för andraspråkselevers lärande. Med utgångspunkt i dessa teorier utreder kursdeltagarna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att med varierade arbetssätt skapa en elevaktiv läromiljö. Härvid uppmärksammas olika uttrycksformers betydelse för elevers andraspråksutveckling. Tillsammans relaterar deltagarna didaktiska grundfrågor och bedömning till forskning och aktuella styrdokument. I samband med detta diskuteras även betydelsen av kollegialt lärande.
I kursen behandlas även andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Skillnader och likheter rörande barns, ungdomars och vuxnas vägar in i andraspråkets textvärldar belyses. Här behandlas även frågor om vägar in i svenskt skriftspråk för de elever som inte är alfabetiserade på sitt modersmål när de börjar i svensk skola. Deltagarna tillägnar sig även ett litteraturdidaktiskt perspektiv och skönlitteraturens betydelse diskuteras.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

  • redogöra för forskning om den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutveckling samt bedöma och jämföra olika typer av kommunikativa klassrumsaktiviteter med avseende på deras språkutvecklande potential (1)

  • reflektera över olika bedömningsformer samt den formativa bedömningens stöttande potential i ett elevaktivt andraspråksklassrum (2)

  • i ett jämförande perspektiv reflektera över förutsättningarna för barns respektive ungdomars och vuxnas läs- och skrivutveckling på ett andraspråk (3)

  • observera, dokumentera och analysera undervisning i en flerspråkig miljö och därtill diskutera de förhållningssätt och värderingar rörande läs- och skrivutveckling som kan tänkas ligga till grund för denna undervisning (4)

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningsformer

Bedömningen grundar sig på en examination i tre delar:
Vid ett litteraturseminarium diskuterar kursdeltagaren, med utgångspunkt i sin individuella, skriftliga läsjournal, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutveckling, samt litteratur om bedömning med tonvikt på den formativa bedömningen (lärandemål 1, 2, 3).
I den andra delen av examinationen planerar kursdeltagararen i samarbete med studiekamrater en sammanhållen serie lektioner som syftar till att skapa en interaktiv och elevaktiv läromiljö. Lektionernas arbetsformer, lärandeverktyg och stödresurser väljer kursdeltagaren med utgångspunkt i relevant litteratur. Av arbetet framgår även hur kursdeltagaren planerar att den formativa och summativa bedömningen ska utformas och integreras i lektionssviten. Tillsammans med sina studiekamrater presenterar kursdeltagaren lektionssviten med hjälp av bland annat digitala uttrycksformer under ett seminarium som avslutas med att kursdeltagarna analyserar och diskuterar varandras förslag (lärandemål 1, 2).
I den tredje delen av examinationen gör kursdeltagaren individuellt en klassrumsobservation med skriftlig dokumentation och analys av arbetsmoment som syftar till att öppna vägar in i skriftspråket för andraspråkselever. I analysen gör kursdeltagaren relevanta återkopplingar till kurslitteratur. Under ett seminarium presenterar kursdeltagaren sin analyserade observation och ger respons på andra kursdeltagares observationer (lärandemål 3, 4).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Alfaportföljen, portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Nationellt centrum för svenska som andraspråk, (2009), Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs Universitet och Myndigheten för skolutveckling (52 s.)
Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker (i urval)
Franker, Qarin (2008), Bildvalet har betydelse. I: Juvonen, P. (red.), Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. Stockholm: ASLA.(22 s.) www.diva-portal.org/smash/get/diva2:284157/FULLTEXT01.pdf
Franker, Qarin (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder - alfabetisering i en flerspråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 771-815) (44 s)
Gibbons, Pauline (2006), Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever klassrummet. Stockholm: Hallgren och Fallgren (186 s) Alternativt.
Gibbons, Pauline (2010), Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren (246 s)
Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011), Stockholm: Skolverket (134 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2573
Laursen, Helle Pia (red.) (2015). Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s. i urval)

Liberg, Caroline (2010). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag. (s. 303–316) (13 s)
Lindberg, Inger (2005), Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur och Kultur (238 s)
Reichenberg, Monica (2014), Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur (140 s.)
Sheikhi, Karin (2016). Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (19 s.)
Svensson, Gudrun (2018). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur (200 s.)
Walldén, Robert (2019). Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande vuxenutbildning. Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 24, nr. 3-4 (30 s.)

Wedin, Åsa (2016). Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet (del 3). Ifrån vardagsspråk till ämnesspråk. Läslyftet. Skolverket (11 s.)

Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (kap 3, 5, 7) (55 s.)
William, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. I: Voices from the Middle, 21:2 (5 s)
Referenslitteratur
Bygga svenska-ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling
https://bp.skolverket.se/web/nyanlandaelever/start (enligt kursledares anvisningar)
Läsförståelse och undervisning om lässtrategier: systematisk översikt (2019). Skolforskningsinstitutet
https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2019/04/Fulltext-Lässtrategier-pdf-version.pdf
Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever (2015). Vetenskapsrådet
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b34/1555424813359/Kunskapsoeversikt-om-laes-och-skrivundervisning-foer-yngre-elever_VR_2015.pdf

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).


Kursrapporter