Arabiska med didaktisk inriktning I

Sammanfattning

Kursen kommer att ge dig sådana grundläggande ämneskunskaper och språkdidaktiska insikter att du kan undervisa i och på arabiska. Kursen spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. Kursen syftar till att öka studentrnas språkfärdighet och ge kunskaper i arabisk grammatik samt belysa skillnaden mellan skriftspråk och talat språk och därigenom öka lyhördheten för andras sätt att uttrycka sig. Vidare syftar kursen till att studenterna skaffar sig teoretiska, didaktiska och praktiska kunskaper om barns, läs- och skrivundervisning samt tillägnar sig kunskap om textanalys som redskap för att följa elevers språkutveckling. Studentrna ska också få insikter i modermsållärarens arbetsvillkor.

Kursens genomförs på distans med Lärarutbildningen vid Malmö högskola som värdhögskola och i samarbete mellan Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Lunds univeristet och Malmö högskola.

Kursen genomförs som nätbaserad distansutbildning med 3 närundervisningstillfällen per termin.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Samhällskunskap A. Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Modersmål 2 eller Modersmål B i arabiska eller motsvarande kunskaper (t ex avslutad utländsk gymnasieutbildning med arabiska som undervisningsspråk)


Meritpoäng inför urval enligt Områdesbehörighet 6/A6

Urval:

högskolepoäng 20% betyg 40% högskoleprov 40%

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2018

Kurskod:
KS271F version 2,2
Engelsk benämning:
Arabic with a Focus on Didactics I
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
19 februari 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
20 januari 2015
Ersätter kursplan fastställd:
19 februari 2014

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Samhällskunskap A. Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Modersmål 2 eller Modersmål B i arabiska eller motsvarande kunskaper (t ex avslutad utländsk gymnasieutbildning med arabiska som undervisningsspråk)

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs och sidoämne inom lärarutbildningen.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin språkfärdighet och sin didaktiska och metodiska kompetens för pedagogisk verksamhet.

Innehåll

Arabiska med didaktisk inriktning med skolprojekt I består av två delkurser. Studenterna läser kursen tillsammans med studenter inom programutbildningen Arabiska med didaktisk inriktning. Projektarbetet utförs under den tid då studenterna i programutbildningen gör sin verksamhetsförlagda tid.
Delkurs 1: Språk och språktillhörighet, 15 högskolepoäng
Delkursen behandlar grundläggande begrepp inom arabisk grammatik genom studium av originaltexter med varierande stilistiska drag, varvid fokus i analysen ligger på formlära, syntax och ordskatt. Vidare arbetar studenterna med sin egen språkfärdighet genom praktiska tillämpningar. Vid textanalys tillämpar studenterna grammatiska termer och begrepp på såväl arabiska som svenska. I delkursen behandlas vidare skriftspråkets historiska utveckling och arabisk dialektologi introduceras. Faktorer som har påverkat skriftspråkets utveckling tas upp. Vidare belyses standardarabiskans ställning bland arabisktalande elever i Sverige. Dessutom diskuteras modersmålslärarens arbetsvillkor och uppdrag.
Delkurs 2: Språk och lärande, 15 högskolepoäng
Delkursen behandlar centrala teorier om barns läs- och skrivutveckling och olika sätt att stödja denna, varvid särskilt fokus läggs på flerspråkiga barns lärande. Innebörden av två- och flerspråkighet för individen och samhället lyfts fram. Faktorer som innebär att olika elever lär sig på olika sätt och i olika takt behandlas, liksom åtgärder som läraren kan vidta för att stödja elever i deras språkutveckling. Därvid uppmärksammas bl.a. etnicitet, genus och ålder. Barns läs- och skrivstrategier studeras och studenterna tillämpar ett processorienterat skrivande i sitt eget arbete. Texter i vid mening behandlas och bildar utgångspunkt för olika sätt att nalkas förhållandet mellan förståelse och språkutveckling. Olika sätt att skapa ett flerstämmigt klassrum studeras, varvid betydelsen av skapande processer särskilt fokuseras. Under delkursen dokumenterar och analyserar studenterna flerspråkiga elevers språkproduktion. Utifrån dessa analyser och med hjälp av teorier om språkutveckling gör studenterna bedömningar av elevers behov av stöd för språkutveckling. Vidare behandlas de styrdokument som gäller för språkundervisningen samt förhållandet mellan läroplan, kursplan och lokala arbetsplaner.

Lärandemål

Delkurs 1: Språk och språktillhörighet
Efter genomgången delkurs ska studenten kunna
• redogöra för sina fördjupade kunskaper i arabisk syntax och formlära och praktiskt kunna tillämpa dessa
• använda ett varierat ordförråd
• använda grammatiska termer och begrepp på arabiska likaväl som på svenska
• redogöra för problematiken kring den arabiska diglossin
• diskutera arabiskans ställning bland arabisktalande elever i svensk skola
• på ett översiktligt sätt redogöra för modersmålslärarens arbetsvillkor och yrkesroll

Delkurs 2: Språk och lärande
Efter genomgången delkurs skall studenten kunna:
• redogöra för förutsättningar för barns läs- och skrivutveckling och kunna diskutera konsekvenser härav för olika läs- och skrivstrategier samt olika sätt att stödja barns läs- och skrivutveckling
• diskutera flerspråkiga barns lärande
• genomföra en elementär analys av barns och ungdomars textproduktion i tal och skrift med avseende på språklig struktur
• utifrån en analys av barns och ungdomars muntliga och skriftliga textproduktion redogöra för språkutvecklingen
• analysera och tolka de styrdokument som gäller för skolans språkundervisning
• reflektera över hur man arbetar med språkinlärning och språkutveckling kopplat till gjorda skolerfarenheter samt olika språkinlärningsteorier
• förklara betydelsen av skapande processer i det pedagogiska arbetet för att skapa ett flerstämmigt klassrum.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Bedömningsformer

Delkurs 1
Kursen examineras i tre delar. Den första delen består av en individuell skriftlig tentamen i grammatik. Den andra delen består av en nätburen diskussion där studenterna diskuterar och kommenterar språksituationen i och utanför arabvärlden och redogör för hur undervisningen går till med särskilt avseende på diglossi. Tredje delen består av en individuell skriftlig text där studenten redogör för modersmålslärarens arbetsvillkor och yrkesroll.
Delkurs 2
Kursen examineras i fyra delar. I den första delen examineras i seminarieform studentens kunskaper om språkinlärning och språkutvecklande läromiljöer vilket följs upp i en individuell rapport som ingår i grundnivåns självständiga arbete med rubriken ”Att se och förstå undervisning och lärande”. Den andra delen består av en nätburen diskussion där studenterna diskuterar barns läs- och skrivutveckling och möjligheter att stödja denna. Här diskuteras också konsekvenser för olika läs- och skrivstrategier. Den tredje delen består av en skriftlig text där studenten i par skall förklara betydelsen av skapande processer i det pedagogiska arbetet för att skapa ett flerstämmigt klassrum. Den fjärde delen består av en muntlig redovisning där studenterna utifrån en analys av barns och ungdomars muntliga och skriftliga textproduktion redogör för språkutvecklingen.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1
Obligatorisk litteratur
Andersson, Lars.-Gunnar (2001), Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber, (95 s.)
Dahl, Östen (2003), Grammatik. Andra upplaga. Lund: Studentlitteratur, (130 s.)
”Flera språk – fler möjligheter: utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisning.” 2002. Skolverket rapport 228.
www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DDD/1113.pdf
Haywood, John A. – Nahmad, H. M., A new Arabic grammar of the written language. 2nd ed. London: Lund Humphries, 1965 eller senare. (690 s.)
Hyltenstam, Kenneth (1996), (red). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Stockholm: Studentlitteratur, (280 s.)
Jonsson, Lilja, Sally (1999), Den mångkulturella skolan – ideal kontra verklighet. Modersmålslärarens arbetsvillkor i Göteborg i ett sociologiskt perspektiv. IDP-rapport. Nr 1999:12. Göteborgs universitet, (110 s.)
Katsivelis Paul (2005)., Kort grammatisk översikt i arabisk formlära och syntax. (http://webzone.lut.mah.se/projects/vt-08/cmt04/default.asp
Parszyk, Ing-Marie (2000)., ”Mötets mysterium. Om hur minoritetselever tolkar lärares förhållningssätt”, i Frihet, jämlikhet, utanförskap – om minoriteter i den svenska skolan. KRUT. Nr 97/98. S. 36–43. (7 s.)
Retsö, J.an (2001), “Vad är arabiska”, i Dragomanen: årsskrift 5/2001. Stockholm: Föreningen Svenska Istanbulinstitutets vänner. S. 15-¬35. (20 s.)
Runfors, Ann (1993)., ”För barnens bästa”. Lärarperspektiv på andraspråksinlärning. Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum i Botkyrka. (60 s.)
Versteegh, Kees (1997)., The Arabic language. Edinburgh: Edinburgh University Press, Kap. 12–14. (50 s.)
Wellros, Seija (1998)., Språk, kultur och identitet. Lund: Studentlitteratur, Kap. 1. (38 s.)

Referenslitteratur
Dahl, Östen, Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur, 2000. (300 s.)
Handbok i arabiska dialekter (2202) Övers. av Wolfdietrich Fisher and Otto Jastrow (ed.), Handbuch der arabischen Dialekte, Uppsala, (200 s.)
Michael, Issa, F (1998), Michaels lexikon: arabiskt svenskt. Stockholm: I F Michael, (530 s.)
Nicmah, A., Mudawwar, I., m.fl. (2001), Al-Munjid fi-l-Lughah al-Mucâṣirah. Andra upplagan. Beirut: Dâr al-Mashriq, (1640 s.)
Randquist, Alfred (1985), Svensk-arabisk ordbok. Stockholm: Natur & kultur, (480 s.)
Svenskt-arabiskt lexikon, lexin.nada.kth.se/sve-ara.shtml

Delkurs 2
Obligatorisk litteratur
Att läsa och skriva. (2003) Myndigheten för skolutveckling.
Bergman, Pirkko (1992). Två flugor i en smäll. Stockholm: Almqvist & Wiksell. (110 s.)
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Fahîm, M. (1998). Al-Tifl wa al- qirâ’ah. Al-Dâr al-Misrîyah al-Lubnânîyah. (184 s.)
Fahîm, M. (1998). Al-Tifl wa- mushkilât al-qirâ’ah. Al-Dâr al-Misrîyah al-Lubnânîyah. (212 s.)
Fredriksson, Gunilla (1991). Invandrareleverna och skrivprocessen. Kristianstad: Gleerups. (55 s.)
Håkansson, Gisela (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)
Kursplaner för grundskolan och gymnasial utbildning/Modersmål. Skolverket. (Tillgänglig på nätet: www.skolverket.se)
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling. Natur och kultur. Stockholm. (72 s.)
Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Skolverket. (Tillgänglig på nätet: www.skolverket.se)
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Skolverket. (Tillgänglig på
nätet: www.skolverket.se)
Paulin Arja, m.fl. (1995). Mer än ett modersmål, Hemspråksdidaktik. HLS: Statens Skolverk. Valda delar.
Shalab, A. (1998). Qawâ‘id ta‘lῑm al-lughah al-‘arabîyah wa-tatabῑq ‘alayhâ. Maktabat al-Nahdah al-Misrîyah.
Sundblad, Bo m.fl. (2001). Nya Lusboken: En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier. (176 s.)

Valbar litteratur ca 300 sidor

Referenslitteratur
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. (155 s.)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. (292 s.)
Hannâ, G. (1998). Mawâdd wa- tarâ’iq al-ta‘lῑm. Dâr al-Kitâb al-Misrî al-Lubnânî. (540 s.)
Smith, F.rank(2000). Läsning. Liber. (200 s.)
Smith, John & Elley, Warwick (1998). How Children Learn to Read. London: Paul Chapman. (171 s.)

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

I kursen behandlas genusperspektivet bland annat utifrån att texterna skildrar samtidens politiska och sociala problem och därvid inte minst kvinnans situation i arabvärlden från 1800-talet och framåt.
Etnicitetsperspektivet belyses i kurslitteraturen genom verk som behandlar olika språkattityder och språkförhållanden i Mellanöstern och Nordafrika. De frågeställningar som väcks i samband med detta relateras sedan till diskussioner av modersmålslärarens arbetsvillkor och uppgift i ämnet arabiska i den svenska skolan.
Vidare behandlas etnicitetsperspektivet genom att olika kulturella föreställningar på teorier om barns och ungdomars språkutveckling synliggörs. Kursen behandlar dessutom faktorer som påverkar språkutvecklingen och lärandet hos tvåspråkiga barn och barn med en annan kulturell bakgrund, faktorer såsom kultur, etnicitet, genus och ålder. Under VFU-perioden kommer studenterna att undersöka och studera olika läromiljöer med fokus på mångkulturell miljö och dess påverkan på lärandet.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Kultur-språk-medier.

Mer information om utbildningen

Paola Mendoza Frödin, studieadministratör
Telefon: 040-6658225
Reem Kassabgy, kursansvarig
Telefon: 040-6658303
Anna Arnell, kursansvarig
Telefon: 040-6658011

Anmälan

15 januari 2018 - 03 juni 2018 100% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 3

15 januari 2018 - 03 juni 2018 100% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 3

15 januari 2018 - 03 juni 2018 100% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 3 Schema Anmälningskod: mah-86063

Öppen för sen anmälan

Ansök