Ledarskap och lärande

Sammanfattning

Behörighetskrav

Antagen till VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2018, höst 2017, vår 2017, höst 2016, vår 2016, höst 2015, vår 2015, höst 2014

Kurskod:
LL216P version 1
Engelsk benämning:
Leadership and Learning
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
09 januari 2015
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
10 november 2014

Förkunskapskrav

Antagen till VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna utvecklar fördjupade kunskaper om lärande, pedagogiskt ledarskap, didaktik, specialpedagogik och bedömning. Dessa kunskaper ska relateras till egna erfarenheter, det pedagogiska kapitalet och olika teoribildningar inom områdena. Särskild vikt läggs vid hur undervisning konstrueras i relationsprocesser och lärarens ansvar i och för dessa. Studenten ska även utveckla kunskap om de styrdokument som reglerar yrkesutövningen. Vidare ska studenten utveckla förmågan att kritiskt granska och förhålla sig barns och ungas skilda förutsättningar och vad det innebär för lärandet. I samtliga områden som kursen behandlar betonas betydelsen av att skilja mellan ett värderande och ett vetenskapligt synsätt.

Didaktik, lärande och bedömning, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen fokuserar lärande, didaktik, bedömning utifrån såväl vetenskapligt grundade teorier om barn och ungas lärande som nationella styrdokument för förskola/skola. I kursen kommer vikt att läggas vid studentens egna erfarenheter och reflektioner. Detta görs genom att studentens egna utveckling som elev, student och lärare beskrivs genom att students pedagogiska kapital formuleras. Detta relateras sedan till den professionella yrkesutövningen, den professionella verksamheten i allmänhet och vetenskapligt grundade teorier om undervisning, lärande och bedömning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • beskriva och kritiskt granska synsätt på kunskap och lärande i relation till den egna erfarenheten, olika teoribildningar och styrdokument.
  • utveckla och kritiskt granska olika former för bedömning och utvärdering av barns/elevers insatser i relation till olika teoribildningar och styrdokument.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuellt arbete, grupparbeten, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med andra kursdeltagare och lärare genom att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade kunskapsutbyten och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts även ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Examinationen består av en problembaserd gruppuppgift och en individuell fördjupningsuppgift. Uppgiften bedöms med utgångspunkt i de båda kursmålen för delkursen. Vidare är uppgiften skriftlig men ytterligare andra framställningsformer kan förekomma.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Ledarskap, lärande och specialpedagogik, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen fokuserar ledarskap, lärande och specialpedagogik. Pedagogiskt ledarskap behandlas ur olika teoretiska synvinklar, i relation till styrdokument, i realtion till skolans demokratiuppdrag och kopplas till studentens egna erfarenheter, det pedagogiska kapitalet. Kursen tar upp vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande och utveckling. Vidare är frågan om inkludering och specialpedagogik central. Därigenom läggs vikt vid samverkan på olika nivåer som kan ge förutsättningar för alla barn och ungas välbefinnande och lärande. Denna samverkan och inkludering tar sin utgångspunkt i de rättigeheter barn och unga ges i rådande styrdokument.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • redogöra för, värdera och kritiskt förhålla sig till pedagogiskt ledarskap i relation till egna erfarenheter, olika ledarskapsteorier och elevers lärande.
  • beskriva och reflektera över relationers betydelse för att skapa lärandesituationer som gynnar olika elever med skilda förutsättningar och villkor.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuellt arbete, grupparbeten, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med andra kursdeltagare och lärare genom att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade kunskapsutbyten och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts även ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Examinationen består av en problembaserd gruppuppgift och en individuell fördjupningsuppgift. Uppgiften bedöms med utgångspunkt i de båda kursmålen för delkursen. Vidare är uppgiften skriftlig men ytterligare andra framställningsformer kan förekomma.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Didaktik, lärande och bedömning

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studenlitteratur. (urval 150 s. kap. 2, 4 och 6)
Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 6:e uppl. (valda delar ca 100s.)
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar ca 100 s.)
Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur. (2:a uppl.) (336 s.)
Jönsson, Anders (2013).Lärande bedömning.Malmö: Gleerups. 3:e uppl. (215 s.)
Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför.Skolverket: Tillgänglig via www.skolverket.se (136 s.)
Lindström, Lars; Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (2014). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholms Universitets förlag. 3:e uppl. (valda delar ca 100 s.)
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.Tillgänglig via http:www.skolverket.se/publikationer (93 s.)
Skolverket (2012). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Tillgänglig via http:www.skolverket.se/publikationer (24 s.)
Viggósson, Haukur. (2011). Pedagogiskt kapital ett begrepp under utveckling. Pedagogisk forskning i Sverige, 1/2011, (57-68) (11 s.)

Ledarskap, lärande och specialpedagogik

Aspelin, Jonas (red.) (2013). Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. Mölnlycke: Elanders Sverige AB http:hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:633279/FULLTEXT01.pdf (194 s.
Dahlkwist, Matts (2012). Lärarens ledarskap – relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. (261 s.)
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur (225 s.)
Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd.: Natur & Kultur Stockholm. (135 s.)
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s.)
Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2012).Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och Kultur (147 s.) (F- 3,4-6)
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram www.skolverket.se
Wengelin, Åsa & Nilholm, Claes (2013). Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur F-3
Valbar litteratur
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen att förstå – språk och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (150 s.) (F-3)
Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring. Stockholms universitet.Tillgänglig som pdf-fil (valda delar ca 100 s.).)
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok.
Hugo, Martin (2011) Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber. (s.124)
Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (135 s.)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande skola bildning – grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (2:a uppl.: kap. 5, 7,8, 11 samt 14, 3.a uppl.: 6, 8 – 10, 14)
Mossige, Margunn; Røskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB. (204 s.) 7-9, gymnasium
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s.)
Runström Nilsson, Petra (2012). Pedagogisk kartläggning att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups (120 s.)
Salameh, Eva-Kristina, red. (2012) Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur (kap. 1-4)

Övrigt

För betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda delkurserna.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Skolutveckling och ledarskap.

Mer information om utbildningen

Anmälan

05 februari 2018 - 24 juni 2018 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 3 Schema

18 september 2017 - 04 februari 2018 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 3 Detta kurstillfälle ges som en del av ett program