Lärande på vetenskaplig grund

Sammanfattning

Behörighetskrav

Antagen till VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2018

Kurskod:
LL217P version 1,1
Engelsk benämning:
Scientific-based Learning
Fördjupningsnivå
GXX
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
10 mars 2015
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
10 mars 2015
Ersätter kursplan fastställd:
10 mars 2015

Förkunskapskrav

Antagen till VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är en del av VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689

Syfte

Kursen syfter till att studenterna ska utveckla ett analytiskt och vetenskapligt förhållningssätt i och till lärarprofessionen. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla förmågan att identifiera, formulera och analysera utvecklingsområden inom skol-och förskoleverksamhet. Studenten ska också fördjupa förståelsen för kopplingen mellan forskning och lärarprofessionen. Vidare ska studenten förberedra och redogöra för ett eget pedagogiskt utvecklingsarbete.

Lärarprofessionen i vetenskapligt perspektiv, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen fokuserar lärarprofessionen utifrån olika vetenskapligt grundade teorier om lärande och lärarprofessionen. I kursen kommer vikt att läggas vid studentens egna erfarenheter och reflektioner. Detta görs genom att lärarprofessionen relateras till det pedagogiska kapital som studenten har formulerat. Genom analys av vetenskapliga artiklar och skolutvecklingsarbeten så diskuteras skillnader mellan forskning och utvecklingsarbete. Utifrån denna förståelse så skapas en skolutvecklingsstrategi.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

  • beskriva och kritiskt granska lärarprofessionen utifrån olika teoretiska perspektiv i aktuell forskning
  • identifiera olika utvecklingsområden och intressekonflikter inom skola och förskola och utveckla en strategi för att kunna hantera dessa och genomföra realistiska utvecklingsarbeten
  • resonera om skillnader mellan forskning och utvecklingsarbete

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgöras av individuellt arbete, grupparbeten, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt och bidrar med erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade kunskapsutbyten och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts även ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Examinationen i delkursen består av en skriftlig problembaserd gruppuppgift och en skriftlig individuell fördjupningsuppgift. Gruppuppgiften presenteras också muntligt vid ett seminarium då grupperna även ger respons på ett annat arbete. Uppgifterna bedöms med utgångspunkt i kursmålen.
För betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda delkurserna.

Utvecklingsarbete, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen fokuserar på problemformulering och frågeställningar inom det egna yrkesområdet i ett tänkt utvecklingsarbete samt på att beskriva och motivera vilka metoder som kan vara lämpliga för ett sådant utvecklingarbete. Den metodkritiska diskussion förs med hjälp av det pedagogiska kapitalet. Vidare läggs vikt vid de etiska aspekterna av forskning och utvecklingsarbete.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

  • kunna formulera relevanta och forskningsbara frågor inom det egna yrkesområdet samt diskutera lämpliga undersökningsmetoder och etiska aspekter
  • självständigt planera ett genomförbart och relevant utvecklingsarbete där kritisk granskning utifrån olika teoretiska perspektiv och metodologiska överväganden betonas

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgöras av individuellt arbete, grupparbeten, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt och bidrar med erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade kunskapsutbyten och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts även ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

I delkursen består examinationen av ett skriftligt individuellt utvecklingsarbete. Uppgifterna bedöms med utgångspunkt i kursmålen.
För betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda delkurserna.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund : Studentlitteratur. (201 s)
Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke. Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus nr. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm 2003. (s. 15-135) Tillgänglig på som pdf-fil på www.skolutveckling.se/publikationer
Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, ILU, Univ.
Cullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2001). Kulturanalyser. Malmö: Gleerups. (180s)
Eriksson, Margareta (2003). Skolans självvärdering – att förstå och genomföra lokal utvärdering. Landskrona: GME förlag. (163 s)
Goodson, Ivor F. (2005). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll. Lund: Studentlitteratur. (201 s)
Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. (300 s)
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1 - 2, 5- 9, 11. (128 s)
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet - vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. (91 s.) . file:/C:/Users/luhavi/Downloads/pdf3095.pdf
Skolverket. Kvalitetsarbete i praktiken. Skolverkets webbaserade processinstrument för kvalitetsutvecklingsarbete. Kan fritt nyttjas via skolverkets hemsida/ (40 s.)
Tiller, Tom. (1999). Aktionslärande. Forskande partnerskap i skolan. Stockholm:
Vetenskapsrådet (2007) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (17 s.) www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf

Vald artikel ur tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige. Nr3-4 2013. Årgång 18. Tema: Skolutveckling och ledarskap:
Ulf Blossing. Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och implementeringsprocess. http:journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/10655
Karin Rönnerman & Anette Olin. Kvalitetsarbete i förskolan belyst genom tre ledningsnivåer. http:journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/10656
Maria Jarl. Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolas managementreformer. http:journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/10657/9656
Rolf Lander. Nyblivna lärares upplevda kapasitet i arbetet med eleverna – varifrån kommer den? http:journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/10658/9657
Mette Liljenberg. Att skapa mening i lärares samarbete och gemensamma lärande. Tre skolors försök. file:/C:/Users/luhavi/Downloads/10659-25743-1-SM%20(2).pdf
Lill Langelotz. Så görs en (o)skicklig lärare.

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att
framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som
anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar
om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna.
Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Skolutveckling och ledarskap.

Mer information om utbildningen

Anmälan

05 februari 2018 - 24 juni 2018 Dagtid 50% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 3 Detta kurstillfälle ges som en del av ett program